Minst 23 oppositionspolitiker stoppas inför ryska valet

Inför valet till den ryska statsduman har minst 23 politiker under de senaste månaderna hindrats från att kandidera. Flera av dem har publicerat material som kunnat kopplas till regimkritikern Aleksej Navalnyj. Andra har stoppats efter att ha delat länkar till Facebook och Instagram, som är förbjudna i Ryssland.

Omröstningen ska enligt Rysslands centrala valkommission genomföras den 18, 19 och 20 september 2026. Kommissionen anger att 111 287 092 väljare är registrerade och att omkring 48,4 miljoner ska kunna använda elektronisk distansröstning. Det blir det första ryska parlamentsvalet sedan kriget mot Ukraina inleddes. Det offentliga missnöjet med kriget uppges samtidigt ha ökat.

Flera av de politiker som berörts har kopplingar till det liberala och krigskritiska partiet Jabloko. Rysslands centrala valkommission meddelade den 6 juli att handlingarna för 19 kandidater på partiets lista och sex kandidater i enmansvalkretsar innehöll brister. Partiet fick till den 8 juli på sig att rätta dokumenten. Den 29 juli beslutade valkommissionen enhälligt att registrera Jablokos federala kandidatlista.

Jabloko har åtta medlemmar i fängelse. Bland dem finns vice ordföranden Maxim Sergejevitj Kruglov. En domstol i Moskva dömde honom den 24 juni till sju års fängelse i en koloni med allmän regim enligt artikel 207.3, del 2 d, i den ryska strafflagen. Han förbjöds även under tre år att administrera webbplatser och andra elektroniska informationsnätverk.

Det Kremlvänliga nationalistpartiet Rodina har samtidigt vänt sig till domstol för att försöka få Jablokos registrering upphävd. Rysslands högsta domstol bekräftade den 7 augusti att Rodinas begäran hade tagits emot och satte ut målet till den 10 augusti. Jabloko meddelade samtidigt att partiet övervägde rättsliga åtgärder mot Rodinaledaren Aleksej Zjuravljov med anledning av hans uttalanden om partiet.

Även antikrigspolitikern Boris Nadezjdin har hamnat under myndigheternas granskning. Boris Nadezjdin uppgav att polisen den 13 juli förde honom till en polisstation i Dolgoprudny utanför Moskva och släppte honom efter några timmar. Händelsen var kopplad till ett domstolsärende om visande av så kallade extremistiska symboler. Inför presidentvalet 2024 ogiltigförklarade Rysslands högsta domstol mer än 9 000 namnunderskrifter från hans kampanj, vilket hindrade honom från att ställa upp. Han uppges också ha lämnat Ryssland av rädsla för sitt liv.

Rysslandsexperten Nigel Gould-Davies vid International Institute for Strategic Studies beskriver utvecklingen som ett uttryck för en allt starkare säkerhetsinriktad reaktion mot möjliga politiska utmanare. Enligt Nigel Gould-Davies har ryska val sedan länge saknat fri konkurrens, samtidigt som Kreml tidigare har sett ett värde i att upprätthålla själva valprocessen.

Enligt experter har Vladimir Putin blivit mer känslig för kritik och politiska utmanare som en följd av kriget och rekordlåga opinionssiffror för regeringspartiet. Källor nära Kreml uppger att säkerhetsapparaten har stärkt sitt inflytande och att den federala säkerhetstjänsten FSB fått större frihet att agera mot politiska motståndare. Nigel Gould-Davies beskriver rädslan för politiska utmaningar underifrån som djupt rotad och menar att säkerhetsapparatens reaktion därför blivit allt kraftigare.

Aleksej Navalnyj avled i ett ryskt fängelse. Sverige och flera andra länder uppgav tidigare under 2026 att analyser visade att han hade förgiftats med ett gift från en groda.