Oppositionen vill se statliga pengar till VA-renoveringar

Flera oppositionspartier vill att staten ska bidra ekonomiskt till upprustningen av kommunernas vatten- och avloppssystem. Miljöpartiet och Vänsterpartiet förespråkar statlig medfinansiering, medan Centerpartiets miljöpolitiska talesperson Stina Larsson anser att kommunerna även fortsättningsvis ska bära huvudansvaret.

Stina Larsson uppger samtidigt att staten i särskilt utsatta situationer kan behöva kunna hjälpa kommuner med investeringar, exempelvis genom en fond. Hon pekar bland annat på kommuner där långa geografiska avstånd gör VA-investeringarna särskilt krävande.

Regeringen motsätter sig ett generellt statligt stöd för kommunernas renoveringskostnader. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari anser att det skulle vara orättvist om kommuner som hållit nere VA-taxorna och inte investerat tillräckligt fick stöd finansierat av medborgare i kommuner där avgifterna varit högre under flera år.

Romina Pourmokhtari uppgav i ett riksdagssvar i januari 2026 att kommunerna enligt lagen om allmänna vattentjänster ansvarar för att ordna vattentjänster när behovet finns i ett större sammanhang. Enligt Romina Pourmokhtari ansvarar staten samtidigt för regelgivning, vissa stödinsatser och länsstyrelsernas tillsyn.

Romina Pourmokhtari uppgav också att en lagändring som började gälla den 1 januari 2023 innebär att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Planen ska omfatta den långsiktiga utvecklingen av de allmänna vattentjänsterna och en bedömning av vilka åtgärder som krävs för att VA-anläggningarna ska fungera vid skyfall.

Sveriges Kommuner och Regioner uppgav i mars 2026 att VA-sektorn behöver investeringar på mer än 500 miljarder kronor under de kommande 15 åren. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner beräknas den årliga VA-avgiften för en normalvilla, med nuvarande finansieringsformer, öka från omkring 15 600 kronor till cirka 27 000 kronor fram till 2040.

Svenskt Vatten uppgav i sin taxestatistik för 2026 att den genomsnittliga årskostnaden för kommunalt vatten och avlopp för ett enbostadshus hade stigit till 12 549 kronor. Det motsvarade en ökning med 7,8 procent jämfört med 2025. Svenskt Vatten uppgav samtidigt att skillnaden mellan den högsta och lägsta kommunala brukningsavgiften för samma typ av hushåll var 480 procent, motsvarande omkring 20 300 kronor per år.

Kommuninvest uppgav att Svenskt Vattens beräkningar pekar på ett investeringsbehov på drygt 560 miljarder kronor fram till 2040 för att säkra fungerande vatten och avlopp i hela landet. Riksrevisionen konstaterade efter en granskning 2025 att statens arbete i för liten utsträckning hade varit inriktat på att säkerställa kommunernas underhåll och förnyelse av VA-anläggningarna. Riksrevisionen pekade bland annat på länsstyrelsernas tolkning av tillsynsansvaret.

Frågan om ansvar och beredskap har även behandlats i regeringens VA-beredskapsutredning. Utredningen lämnade betänkandet Ökad va-beredskap, SOU 2024:82, i december 2024 efter att ha granskat regelverket och ansvarsfördelningen för en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Regeringen skickade betänkandet på remiss den 7 april 2025 under diarienummer KN2024/02460, och remisshanteringen uppdaterades senast den 19 december 2025.

Det finns redan vissa statliga stöd som berör dricksvatten, men de är inriktade på beredskap och inte på kommunernas löpande VA-renoveringar. Livsmedelsverket uppgav 2026 att företag och kommuner genom investeringsprogrammet för livsmedels- och dricksvattenberedskap kan få hjälp med beredskapshöjande investeringar som inte ryms inom de vanliga resurserna. Livsmedelsverket uppgav i februari 2026 att 123 miljoner kronor hade avsatts till stöd för beredskap inom offentlig måltidsverksamhet och dricksvattenförsörjning.