Minst 14 fall av påverkan mot kvinnliga väljare

Minst 14 incidenter där män uppges ha försökt styra eller påverka kvinnors röstning rapporterades till Valmyndigheten under valdagen. Totalt kom 105 rapporter om misstänkt otillåten påverkan in under söndagen. Valmyndigheten redovisade senare att 193 kommuner hade lämnat sammanlagt 1 536 incidentrapporter fram till klockan 21.00 den 13 september. Ungefär hälften rörde valsedlar och drygt en fjärdedel gällde röstmottagningen.

I Sigtuna uppgav valförrättare att en man pekade ut var en kvinna skulle sätta sitt kryss. Personalen uppgav också att samme man hade besökt lokalen dagen före tillsammans med två eller tre andra kvinnor och då varit angelägen om att de skulle rösta på ett bestämt parti. I Vänersborg försökte en man enligt en incidentrapport påverka sin fru. När en röstmottagare ingrep blev mannen upprörd och ropade därefter till sin son, som stod i kön, vilket parti sonen skulle rösta på.

Bland de övriga rapporterna fanns fall där män försökte påverka sina fruar bakom valsedelstället, underkände kvinnors val av kuvert eller ville att en blank valsedel skulle läggas i kuvertet. I andra fall uppgavs män ha gått in tillsammans med kvinnor och talat om vad de skulle rösta på, plockat fram valsedlar åt dem eller försökt fortsätta påverkan trots att röstmottagare ingrep. En man uppges därefter ha ringt andra väljare för att påverka dem. I ytterligare rapporter beskrevs hur män gav sina hustrur valsedlar, tog valsedlar från dem eller visade vilket parti kvinnorna skulle välja.

En rapport gällde en man som försökte få två kvinnor att rösta på Sverigedemokraterna. I ett annat fall uppgavs en man försöka påverka sin utländska fru genom att visa vilket parti hon skulle rösta på. Det förekom även en rapport där en man gav en kvinna valsedlar och instruerade henne att använda just dessa.

Två rapporterade händelser gällde kvinnor som försökte påverka sina män. I Kungsbacka uppgav valförrättare att en kvinna, som bedömdes vara mannens maka, försökte styra hans partival genom att hämta valsedlar åt honom. Röstmottagarna ingrep. I Örebro uppfattade en röstmottagare att en man som kom tillsammans med en kvinna inte gjorde ett självständigt val och att kvinnan i praktiken fattade beslutet för dem båda.

Valmyndigheten anger att väljaren som huvudregel ska vara ensam både när valsedlar tas och när rösten görs i ordning bakom valskärmen. Ett undantag gäller för väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande behöver hjälp. En sådan väljare får exempelvis ha med en ledsagare eller personlig assistent, men en röstmottagare ska då alltid närvara. Röstmottagarna omfattas av tystnadsplikt.

I Valmyndighetens vägledning anges att röstmottagare ska ingripa om en medföljande person försöker påverka en väljare. Personalen ska tydliggöra att väljaren själv bestämmer hur rösten ska läggas och kan vid behov be den person som försöker påverka väljaren att tillfälligt lämna lokalen.

Rapporter om misstänkt otillåten påverkan kom även från andra delar av landet. I Bräcke uppfattade en röstmottagare att en manlig politiker följde med två yngre väljare och pekade på det egna partiets valsedel. Valförrättaren misstänkte att de yngre väljarna kan ha fått betalt eller blivit mutade för att rösta på politikern.

I Filipstad uppgavs någon ha tagit samtliga omkring 75 regionvalsedlar för Socialdemokraterna och ersatt dem med Sverigedemokraternas valsedlar. I Skara kom en man som redan hade förtidsröstat för att rösta igen. Enligt incidentrapporten förklarade han det med att en Sverigedemokratisk politiker hade sagt att han röstat fel och borde ändra sitt val.

Från en och samma röstmottagningslokal i Södertälje rapporterades flera fall av misstänkt otillåten påverkan. Röstmottagare uppgav att de blev utskällda när de ingrep och att en arbetsledare hade blivit hotad. Södertälje kommuns valnämnd hade inför valet beslutat att politisk propaganda och annan verksamhet med syfte att påverka eller hindra väljare inte fick förekomma i röstmottagningslokaler, i köer eller inom 50 meter från entrén till röstmottagningsstället.

I Lund rapporterades att en person stod utanför en vallokal och felaktigt uppgav för köande väljare att lokalen redan hade stängt. Väljarna hänvisades i stället till stadsbiblioteket. Väktare kallades till platsen.

Efter valet uppgav Valmyndigheten att mer än 4 500 incidentrapporter hade kommit in. Omkring sju procent gällde otillåten påverkan, däribland situationer där anhöriga försökt påverka hur en väljare skulle rösta. Valmyndigheten hade samtidigt inga uppgifter om att incidenterna hade påverkat det preliminära valresultatet.

Rapporteringssystemet förändrades inför valet 2026. Regeringen uppgav att regler som trädde i kraft den 1 december 2025 innebär att kommuner, länsstyrelser och utlandsmyndigheter skyndsamt ska rapportera incidenter som kan påverka genomförandet av val till Valmyndigheten. Myndigheten fick samtidigt ett uttryckligt ansvar att stödja och samordna arbetet med att skydda val.

Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist uppgav inför valet att minst 489 incidenter registrerades i samband med valet 2022. Valmyndigheten bedömde inte att någon av dessa händelser var så allvarlig att valintegriteten eller valresultatet påverkades. Rapporteringen var frivillig 2022 men är obligatorisk för valadministrationen 2026.

De rapporterade händelserna innebär inte i sig att brott har begåtts. Politisk påverkan är tillåten, men påverkan genom exempelvis tvång eller mutor kan omfattas av brottet otillbörligt verkande vid röstning. Brottet omfattar bland annat försök att hindra en omröstning, påverka valresultatet eller på annat otillåtet sätt ingripa i genomförandet av ett allmänt val.

Straffet för otillbörligt verkande vid röstning är böter eller fängelse i högst sex månader. För grovt brott kan straffet bli fängelse i upp till fyra år. Sveriges riksdag anger i brottsbalken att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om gärningen har omfattat våld, hot om våld eller missbruk av tjänsteställning. Brottsförebyggande rådet redovisade sju registrerade brott under 2025 i den statistikkategori som omfattar otillbörligt verkande vid röstning och tagande av otillbörlig förmån vid röstning. Brottstypen började särredovisas i statistiken den 1 januari 2025.

Jany Plevnik, pressekreterare vid Valmyndigheten, uppgav att Valmyndigheten sammanställer incidenterna medan kommunerna avgör om en enskild händelse ska leda till en polisanmälan.