Ministrar kräver åtgärder efter kritik mot ätstörningsvården

Kritiken mot ätstörningsvården i Stockholm har nått regeringen efter vittnesmål från patienter och anställda om att vården vid Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ, blivit mindre individanpassad. Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill se en extern granskning och anser att regionerna inte klarar sitt ansvar tillräckligt väl. Han förespråkar ett större nationellt ansvar för att vården inte ska variera beroende på bostadsregion eller hur nationella riktlinjer följs.

Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för ätstörningsvård publicerades i december 2024 efter ett regeringsuppdrag. Socialstyrelsen anger att fler personer och fler typer av ätstörningar behöver omfattas av vården, samtidigt som personalens kunskaper ska stärkas och behandlingen individanpassas. Riktlinjerna omfattar bland annat anorexi, bulimi, hetsätningsstörning och ARFID. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) anser att barn och föräldrar ska kunna välja mellan aktörer som har visat goda resultat och är kritisk till att sådana verksamheter enligt henne har monterats ned.

Förutsättningarna för den specialiserade vården i Stockholm förändrades när Region Stockholms avtal med Mandometerkliniken upphörde den 30 november 2024. Region Stockholm meddelade då att SCÄ fick ett större uppdrag och dimensionerades för omkring 4 400 patienter per år, jämfört med cirka 2 900 patienter årligen tidigare. Sedan december 2024 bedrivs den specialiserade ätstörningsvården i regionens egen regi. Region Stockholm uppgav i januari 2026 att nästan alla patienter som behövde vård vid SCÄ då fick ett första besök inom vårdgarantins 30 dagar.

Den 1 september 2025 började även nya avtal inom den öppna specialistpsykiatrin att gälla. Region Stockholm uppgav att den specialiserade vuxenpsykiatrin därmed fick ett utökat ansvar för patienter som har både ätstörningar och annan psykiatrisk problematik. SCÄ uppger samtidigt att varje patient ska ha en individuell behandlingsplan som utformas tillsammans med behandlaren och följs under vårdtiden. Beroende på behov kan behandlingen ges i öppenvård, dagsjukvård, heldygnsvård eller som nationell högspecialiserad vård.

För vuxna erbjuder SCÄ bland annat KBT-E, en form av kognitiv beteendeterapi anpassad för ätstörningar. Barn och ungdomar kan bland annat få familjebaserad behandling, FBT. Enligt 1177 och Region Stockholm går det att söka till SCÄ både genom remiss från en annan vårdgivare och genom egenanmälan. Bedömningsenheten avgör därefter vilken behandling och vårdnivå som bedöms passa utifrån patientens ålder och vårdbehov.

Socialstyrelsen har beslutat att viss vård för svårbehandlade ätstörningar ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård. För vuxna ska den finnas vid fem enheter och för barn vid tre av dessa. Socialstyrelsen har uppskattat att omkring 200 patienter per år i hela landet kan bli aktuella för sådan vård. Region Stockholm har tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för både vuxna och barn med svårbehandlade ätstörningar. Tillståndet gäller sedan den 1 december 2023 och tills vidare.

Regeringen meddelade i budgetarbetet inför 2026 att 100 miljoner kronor årligen ska avsättas till en förstärkning av ätstörningsvården under perioden 2026–2028. Pengarna ska bland annat användas till utvecklad vård, bättre samverkan med den nationella högspecialiserade vården och mer fungerande vårdkedjor.

Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i psykiatriutskottet, uppger att betydligt fler patienter nu får vård i tid än tidigare men att hon fortfarande inte är nöjd. Hon framhåller att patienternas erfarenheter behöver tas till vara och att en brukarrevision föreslås starta under hösten, där patienternas synpunkter ska ingå i arbetet med vårdens utformning.

Patienter som anser att vården brister har från politiskt håll uppmanats att vända sig till patientnämnden och, i yttersta fall, Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Sandra Ivanovic Rubin sade tidigare i augusti att patienter som inte får den vård de behöver också bör kontakta ansvariga politiker.

Lotta Odelius, som själv har medverkat i granskningen av vården, är kritisk till den uppmaningen. Hon anser att en anmälan kan vara svår att genomföra för den som samtidigt kämpar med en ätstörning och upplever att patienternas synpunkter inte tas tillräckligt på allvar av någon av de politiska sidorna.

Samtidigt finns fortsatt osäkerhet kring evidensen för vissa behandlingsmetoder. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, konstaterade i juni 2026 att det finns en vetenskaplig kunskapslucka kring Mandometermetoden jämfört med sedvanlig vård, väntelista eller annan behandling för barn och vuxna med ätstörningar. SBU bedömde att fler primärstudier behövs. I maj 2026 konstaterade SBU även en kunskapslucka kring specialiserad stödjande klinisk behandling, SSCM, jämfört med KBT-E för ungdomar över 13 år och vuxna med anorexia nervosa.

Det nationella kvalitetsregistret Riksät samlar uppgifter om behandlingsinsatser, behandlingsresultat och patienternas erfarenheter. Enligt Riksät används informationen för kvalitetssäkring, förbättringsarbete och uppföljning av svensk ätstörningsvård över tid.