Polisen får flyga drönare dygnet runt i Norrköping

Polismyndigheten får från den 1 september 2026 nya möjligheter att använda drönare i delar av Norrköping utan att piloten har direkt visuell kontakt med luftfartyget. Transportstyrelsen har beslutat att inrätta ett tillfälligt D-område och en geografisk UAS-zon. Polismyndigheten uppger att den största praktiska förändringen är att flygningarna inte längre blir beroende av flygledartornets öppettider.

Peter Holmstedt, chef för kamerateknikgruppen i polisregion Öst, uppger att beslutet gör det möjligt att använda polisens drönare dygnet runt. Enligt Peter Holmstedt kan det ge kortare responstider, snabbare luftbilder över aktuella brottsplatser och bättre möjligheter att söka efter misstänkta gärningsmän. Polismyndigheten uppgav redan i mars att Norrköping var den första staden i polisregion Öst där fjärrstyrda drönare placerades på strategiskt valda hustak för att kunna skickas till prioriterade larm.

De fjärrstyrda drönarna manövreras enligt Polismyndigheten av piloter vid polisens kamerabevakningscentral. Därifrån kan information från luften förmedlas till poliser och andra blåljusaktörer som är på väg till en händelseplats. Polismyndigheten uppgav i mars att ett motsvarande arbetssätt med drönare som första respondent redan används i Malmö och Helsingborg inom polisregion Syd.

Transportstyrelsens beslut har föregåtts av ett samverkansmöte på Norrköpings flygplats och ett remissförfarande där flera aktörer lämnade synpunkter. Transportstyrelsen uppger att flera remissinstanser stödde förslaget, medan vissa organisationer ville se mer omfattande förbud mot obemannade luftfartyg i flygplatsers närområden.

Christoffer Massinger, sakkunnig vid Transportstyrelsen, uppger att beslutet bygger på tydliga regler, fördelat ansvar och riskbaserade säkerhetsåtgärder för olika användare av luftrummet. Enligt Christoffer Massinger ska behov och skyldigheter för berörda aktörer vägas mot varandra eftersom luftrummet är en gemensam resurs.

Transportstyrelsen uppger att beslutet inte ger någon luftrumsaktör ett generellt företräde. Ansvar och skyldigheter fördelas i stället mellan flygtrafikledningen, Polismyndigheten, den bemannade luftfarten och andra drönaroperatörer genom villkor och rutiner för samverkan. Norrköping Airport uppger att det normalt krävs tillstånd vid varje enskilt drönarflygtillfälle i tillståndspliktiga delar av kontrollzonen när flygtrafikledningen är öppen. Enligt Norrköping Airport ska drönare också kunna tas ned omgående när bemannad luftfart behöver använda området.

Norrköpingsbeslutet är det första av sitt slag. Polismyndigheten har för avsikt att införa motsvarande förmåga i bland annat Stockholm, Södertälje och Göteborg. Transportstyrelsen uppger att fler beslut kan fattas under 2026 och att erfarenheterna från Norrköping ska följas upp tillsammans med branschen och andra myndigheter under hösten.

Transportstyrelsen beslutade den 20 april 2026 om föreskriften TSFS 2026:49 för utformning av geografiska UAS-zoner och U-space-luftrum. Reglerna trädde i kraft den 1 juni. Transportstyrelsen anger att underlaget för en geografisk UAS-zon bland annat ska redovisa berörda användare, genomförd samverkan samt bedömningar av påverkan på flygsäkerhet och miljö.

EU:s luftfartssäkerhetsmyndighet EASA beskriver U-space som geografiska UAS-zoner där drönaroperationer genomförs med stöd av särskilda tjänster, exempelvis flygtillstånd, information om geografiska begränsningar och trafikinformation. EU-förordning 2019/947 definierar geografiska UAS-zoner som avgränsade luftrum där drönarverksamhet kan underlättas, begränsas eller förbjudas för att hantera bland annat risker för flygsäkerhet, säkerhet, personlig integritet, dataskydd och miljö.

LFV uppger samtidigt att myndighetens Drönarkarta endast är ett översiktligt hjälpmedel. Drönaroperatörer behöver även kontrollera bland annat NOTAM och annan aktuell flygbriefinginformation för att få kännedom om gällande luftrumsbegränsningar.