Ny dna-metod ska uppskatta gärningspersoners ålder

Polisen planerar att under senhösten 2026 börja använda en forensisk metod som kan uppskatta åldern på den person som har lämnat ett dna-spår. Nationellt forensiskt centrum i Linköping ska framför allt använda analysen i utredningar om grova brott, bland annat mord och våldtäkter, när det saknas en misstänkt gärningsperson och sökningar i polisens databaser inte har gett resultat.

Maja Sidstedt, förste molekylärbiolog vid Nationellt forensiskt centrum, uppger att åldern kan uppskattas med en viss felmarginal genom analys av dna från ett brottsspår. Sedan tidigare kan fördjupad dna-analys bland annat ge information om ögonfärg, hårfärg och geografiskt ursprung. Den nya metoden bygger på epigenetik och dna-metylering, där kemiska förändringar på dna-molekylen analyseras. Eftersom sådana förändringar sker naturligt över tid kan de användas för att uppskatta en persons kronologiska ålder inom ett intervall.

Metoden kräver i nuläget relativt stora mängder dna från en enda person. Maja Sidstedt uppger därför att den främst lämpar sig för biologiska spår som blod och sperma. Hon uppger också att begränsningen gör det osäkert i vilken omfattning tekniken kan användas i äldre ouppklarade fall.

Nationellt forensiskt centrum deltar samtidigt i det EU-finansierade forskningsprojektet ForMAT, Forensic Methylation Analysis Toolsets. EU-kommissionens forskningsdatabas CORDIS uppger att projektet startade den 1 september 2025 och pågår till den 31 augusti 2029. Den totala budgeten är cirka 4,67 miljoner euro. Polismyndigheten är svensk deltagare och myndighetens del av EU-finansieringen uppgår till 130 377,50 euro.

Maja Sidstedt uppger att forskningen inom ForMAT bland annat ska utveckla känsligare metoder som kan göra det möjligt att uppskatta ålder från betydligt mindre mängder dna, exempelvis spår på snus eller cigarettfimpar. Forskningen undersöker även om dna-metylering kan ge uppgifter om livsstilsfaktorer, däribland om personen bakom ett dna-spår är rökare.

ForMAT-konsortiet uppger att projektet ska utveckla metoderna från validerad laboratorienivå mot rutinmässig användning i forensiska laboratorier. Verktygen utvecklas även för att kunna ge information om vilken biologisk vävnad ett dna-spår kommer från.

Forskning har samtidigt visat vilken precision metyleringsbaserad åldersbedömning kan nå under vissa förhållanden. Forskarna bakom en studie publicerad i International Journal of Legal Medicine i maj 2026 redovisade en modell som i ett oberoende test med dna från tuggummin hade ett genomsnittligt absolut fel på 2,82 år. Modellen hade utvecklats för blod, saliv och kindceller. Forskarna bakom VISAGE-projektets modell visade tidigare att sex CpG-markörer kunde uppskatta ålder från blod med ett genomsnittligt absolut fel på omkring 3,4 år i testmaterialet. Forskarna konstaterade samtidigt att felmarginalen tenderade att öka med givarnas ålder.

Polismyndigheten använder även dna-baserad släktforskning som ett separat verktyg i vissa svåra brottsutredningar. Polismyndigheten uppger att metoden sedan den 1 juli 2025 får användas under särskilda förutsättningar vid mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn. Även den tekniken kräver större mängd och högre kvalitet på dna än traditionell dna-analys och kan därför kräva nya analyser av sparade biologiska spår eller kvarvarande dna-extrakt.

Polismyndigheten uppger att Nationellt forensiskt centrums forensiska verksamhet använder fastställda kvalitetssäkrade metoder och standardförfaranden. En stor del av metoderna är ackrediterade av Swedac enligt ISO/IEC 17025.