Mette Frederiksen kritiserar nordiska ledarnas samtal med Putin

Danmarks statsminister Mette Frederiksen riktar kritik mot att Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre har tagit direktkontakt med Rysslands president Vladimir Putin. Frederiksen uppger för danska TV2 att hon är mycket skeptisk till initiativet eftersom samtalet inte har samordnats med övriga nordiska länder.

Telefonsamtalet genomfördes den 27 oktober 2026 från Helsingfors. Finlands presidentkansli har bekräftat att Stubb och Støre gemensamt kontaktade Putin efter att själva ha tagit initiativ till samtalet. Kontakten skedde i samråd med Ukraina och följde på diplomatiska överläggningar i Oslo den 20 oktober.

Enligt Finlands presidentkansli var avsikten att framföra budskap till den ryske presidenten inför kommande fredsförhandlingar i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Presidentkansliet klargjorde samtidigt att Stubb och Støre agerade som företrädare för Finland respektive Norge, inte för Europa som helhet.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre uppgav efter telefonsamtalet att han och Alexander Stubb hade framhållit behovet av att begränsa den militära upptrappningen i Ukraina. Støre betonade även att krigets mänskliga och materiella följder kommer att påverka flera generationer.

Ukrainas presidentkansli bekräftade senare samma dag att president Volodymyr Zelenskyj hade talat med de båda nordiska ledarna. Alexander Stubb och Jonas Gahr Støre informerade därmed Zelenskyj efter kontakten med Vladimir Putin.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson har också kommenterat telefonsamtalet. I samband med Nordiska rådets möte i Helsingfors framhöll han inför medier att tidigare kontakter med Putin, såvitt han har kunnat se, inte har gett några resultat.

Kristersson betonade att Sveriges ståndpunkt är att en fredsuppgörelse måste ske på Ukrainas villkor. Han anser att diplomatiska samtal är positiva om de kan bidra till fred, men framhöll samtidigt att Rysslands militära agerande inte tyder på någon vilja att avsluta striderna.

Kontakten med Putin föregicks av ett möte i Oslo den 20 oktober. Norges statsminister Jonas Gahr Støre har uppgett att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj själv hade begärt att Norge och Finland skulle arrangera mötet som en del av fredsansträngningarna.

Vid överläggningarna i Oslo deltog även USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff. Jared Kushner medverkade genom videolänk från USA. Norges statsministerkansli uppgav att diskussionerna omfattade Ukrainas framtida säkerhet, landets ekonomiska återuppbyggnad och territoriella frågor.

Ukrainas presidentkansli meddelade att Zelenskyj under mötet också hade överläggningar med företrädare och nationella säkerhetsrådgivare från Europeiska unionen, Nato, Storbritannien, Tyskland och Italien.

Finlands president Alexander Stubb uppgav vid ett framträdande i Helsingfors den 21 oktober att samtalen i Oslo hade pågått i omkring åtta timmar med varierande deltagare. Han pekade ut territoriella frågor, amerikanska säkerhetsgarantier för Ukraina och Europas framtida säkerhetsordning som centrala delar av förhandlingarna.

Stubb betonade även behovet av direkta förhandlingar mellan Ryssland, Ukraina och USA. Han framhöll särskilt betydelsen av amerikanska säkerhetsgarantier i det fortsatta diplomatiska arbetet.

Efter ett möte mellan USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff och Vladimir Putin den 21 oktober uppgav Norges statsminister Jonas Gahr Støre att Ryssland och USA hade diskuterat möjligheten att återuppta trepartssamtal med Ukraina. Putins rådgivare Jurij Usjakov meddelade att Ryssland i princip var berett att återuppta sådana överläggningar.

Fredsansträngningarna diskuterades även mellan Storbritannien och Finland. Storbritanniens premiärministerkansli meddelade den 22 oktober att premiärministern och Alexander Stubb under ett telefonsamtal föregående kväll hade behandlat resultaten från mötet i Oslo. De båda ledarna betonade att en fredsuppgörelse behöver omfatta säkerhetsgarantier för Ukraina och förhindra att kriget återupptas.

Diskussionerna om kontakterna sammanfaller med Nordiska rådets 78:e session i Helsingfors den 26–29 oktober. Enligt Statsrådsberedningen är nordisk säkerhet mötets övergripande tema. Den svenska regeringen har även angett att samarbetet kring totalberedskap och hanteringen av det förändrade säkerhetsläget ingår i överläggningarna.