Mattias Karlsson Bergman tar avstånd från etnonationalism i SD

Sverigedemokraternas Mattias Karlsson Bergman, ordförande i riksdagens kulturutskott, tar tydligt avstånd från etnonationalismen i den pågående interna konflikten om svensk nationstillhörighet. I ett inlägg på X försvarar han partiets kulturnationalistiska inriktning och motsätter sig uppfattningen att biologiskt ursprung ska avgöra vem som kan betraktas som svensk.

Karlsson Bergman anser att etnonationalismen är en moraliskt förkastlig, förenklad och splittrande ideologisk riktning. Han kritiserar särskilt föreställningen att människor som har anpassat sig till det svenska samhället genom språk, kultur och identitet ändå inte skulle kunna accepteras som fullt ut svenska på grund av sin härkomst.

Konflikten gäller om Sverigedemokraterna ska behålla sin etablerade definition av svenskhet eller närma sig en uppfattning där etnicitet och biologiskt ursprung får större betydelse. Karlsson Bergman framhåller att nationalism, enligt hans uppfattning, ska förena människor snarare än dela in dem efter hur genuint svenska de anses vara.

Sverigedemokraternas principprogram från 2023 skiljer mellan svenskt medborgarskap och tillhörighet till den svenska nationen. Nationstillhörigheten grundas på gemensam kultur, svenska språket, identitet och lojalitet. Partiet beskriver två möjligheter att bli en del av nationen: genom födseln eller genom assimilation.

För personer som har invandrat anger principprogrammet bland annat att de ska behärska flytande svenska, identifiera sig som svensk, leva enligt svensk kultur och betrakta Sveriges historia som sin egen. Programmet öppnar även för att en individ teoretiskt kan förlora sin svenska nationstillhörighet genom förändringar i språk, kulturell identitet eller lojalitet.

Karlsson Bergman försvarar denna definition och anser att den som uppfyller kriterierna ska betraktas som svensk oavsett biologisk bakgrund. Han betonar samtidigt att hans ståndpunkt inte innebär att etniska svenskars existens eller rätt att känna stolthet över sitt ursprung ifrågasätts.

Han framhåller också att motsättningen till etnonationalismen inte behöver innebära ett motstånd mot begränsad invandring eller återvandring. Som exempel nämner han återvandring av personer som vistas olagligt i Sverige och personer som begår brott.

Diskussionen har under oktober utvecklats till en offentlig konflikt mellan företrädare för olika nationalistiska uppfattningar. Sverigedemokraternas ledning och den partinära tankesmedjan Oikos företräder en syn där kulturell tillhörighet har större betydelse än etniskt ursprung. Bland annat förekommer motsatta uppfattningar hos skribenter på den SD-nära kanalen Riks och inom delar av ungdomsförbundet Ungsvenskarna.

Den 8 oktober publicerade Carl Eos, senior fellow vid tankesmedjan Oikos, en debattartikel i Bulletin där han argumenterade för att etnonationalismen borde överges. Han utgick från resonemang av Sverigedemokraternas vice partiordförande Henrik Vinge och hävdade att nationell gemenskap kan skapas utan krav på biologiskt släktskap.

Eos hänvisade också till partiledaren Jimmie Åkessons vårtal 2025. Åkesson beskrev då två alternativ för människor som invandrat lagligt till Sverige: att bli en del av samhällsgemenskapen eller att lämna landet. Carl Eos använde uttalandet för att argumentera för kulturell anpassning som grund för nationstillhörighet.

Samma dag, den 8 oktober, publicerade Riks en ledarartikel av Mira Klang som bemötte Carl Eos resonemang. Klang betonade betydelsen av svenska rötter och kritiserade hans tolkning av nationalism.

Även Richard Jomshof, en framträdande företrädare för Sverigedemokraterna, har deltagit i diskussionen. Han har argumenterat för att Sverige är det svenska folkets land och framhållit värdet av att den etniskt svenska befolkningen även framöver utgör en majoritet.

Den 9 oktober meddelade Jomshof att partiets kommande landsdagar behövde behandla frågorna om svenskhet och nationalism. Han klargjorde samtidigt att han hade en egen bestämd uppfattning som han avsåg att driva i diskussionerna.

Motsättningarna har även lett till interna anklagelser. Partiföreträdare har beskyllt varandra för att antingen acceptera rasistiska uppfattningar eller använda anklagelser om etnonationalism för att begränsa intern kritik.

Samnytts chefredaktör Mats Dagerlind har också kritiserat Karlsson Bergmans resonemang i en ledarartikel under oktober. Dagerlind argumenterade för att etnisk tillhörighet måste skiljas från medborgerlig lojalitet och att personer med utländsk bakgrund kan vara lojala svenska medborgare utan att deras etniska ursprung förändras.

Frågan hade aktualiserats inom Sverigedemokraterna redan tidigare under året. Sveriges Radio rapporterade den 24 juli 2026 om uttalanden som partiets migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling tidigare gjort till ETC. Aspling hade då framfört uppfattningen att Sverige hade för många invånare som inte tillhörde den etniskt svenska befolkningen.

I samband med rapporteringen betonade Jimmie Åkesson för Sveriges Radio att samtliga svenska medborgare är likvärdiga inför lagen och att etnicitet inte ska vara styrande för politiken.

Åkesson hade även berört frågor om svensk identitet och religion tidigare under året. I en SVT-dokumentär som uppmärksammades den 31 mars 2026 förklarade han att han hade svårt att förena svensk nationell identitet med religiösa övertygelser som innebär att religiösa regler ska bestämma samhällets lagstiftning. Resonemanget framfördes i samband med hans kritik mot Liberalernas partiledare Simona Mohamssons beskrivning av en svensk islam.

Mattias Karlsson Bergman har samtidigt fått en ny parlamentarisk roll. Den 5 oktober rapporterade SVT Nyheter att Sverigedemokraterna genomförde förändringar i sina utskottsplaceringar. Karlsson Bergman föreslogs som ordförande i kulturutskottet, medan Henrik Vinge flyttades från justitieutskottet till finansutskottet.

Karlsson Bergman lyfte då fram kulturarvsfrågorna som särskilt betydelsefulla för Sverigedemokraterna. Vid kulturutskottets första sammanträde den 6 oktober öppnade han mötet eftersom han hade längst tjänstgöringstid i riksdagen bland de närvarande ledamöterna. Han tillträdde därefter som utskottets ordförande under oktober.

Även Richard Jomshofs ställning inom partiet har varit föremål för diskussion. Den 21 oktober rapporterade Riks, med hänvisning till TV4, att hans plats i Sverigedemokraternas verkställande utskott hade aktualiserats i samband med diskussioner om hans framtid. Rapporteringen tog också upp den tidigare konflikten om halvautomatiska jaktvapen, efter vilken Jomshof lämnade ordförandeposten i justitieutskottet.

I sitt senaste inlägg på X återkommer Mattias Karlsson Bergman till Sverigedemokraternas principprogram och betonar att människor som har tillägnat sig svensk kultur, svenska språket och en svensk identitet inte ska betraktas som ett hot mot nationen på grund av sin bakgrund.

Han anser att ett sådant synsätt avvisar människor som visat lojalitet med Sverige och genomgått assimilation. Karlsson Bergman beskriver därför etnonationalismen som oförenlig med hans uppfattning om nationalismens uppgift att skapa en gemensam nationell tillhörighet.