Egypten godkänner militärt stöd efter attacker mot Saudiarabien

Egyptens parlament har den 26 oktober godkänt president Abd al-Fattah al-Sisi begäran om militärt stöd till Saudiarabien efter attacker från den Iranstödda Huthirörelsen i Jemen. Beslutet ger den egyptiska ledningen mandat att vidta åtgärder för att stödja Saudiarabien, men den närmare utformningen av insatsen är ännu inte fastställd.

President Abd al-Fattah al-Sisi har tidigare klargjort att det egyptiska engagemanget ska vara defensivt. Under föregående vecka betonade han att uppdraget handlar om att försvara Saudiarabien och inte om att genomföra egyptiska anfallsoperationer på jemenitiskt territorium.

Parlamentets beslut föregicks av en begäran från presidenten den 17 oktober. Därefter hölls slutna överläggningar den 18 och 19 oktober under ledning av talmannen Hisham Badawi. Den 26 oktober meddelade parlamentet att presidentens begäran hade godkänts.

Den rättsliga grunden finns i artikel 152 i Egyptens konstitution. Bestämmelsen kräver samråd med det nationella försvarsrådet och stöd från minst två tredjedelar av parlamentets ledamöter för att egyptiska styrkor ska få delta i stridsuppdrag utanför landets gränser. Parlamentet har 596 ledamöter, vilket innebär att minst 398 röster krävs.

Det nationella försvarsrådet sammanträdde redan den 18 oktober i presidentpalatset Al-Ittihadiya. Presidentkansliets talesperson Mohamed El-Shennawy meddelade att rådet hade beslutat att stödja försvaret av Saudiarabiens territoriella integritet, landets resurser och dess islamiska heliga platser. Samtidigt fattades beslut om utökade diplomatiska kontakter för att dämpa spänningarna i regionen.

Det egyptiska socialdemokratiska partiet motsatte sig inte uttryckligen stödet till Saudiarabien men meddelade inför omröstningen att dess elva parlamentsledamöter skulle avstå från att rösta. Partiet hänvisade till att uppdragets omfattning, kostnader, tidsramar och risker för egyptiska soldater inte hade klargjorts tillräckligt.

Vilka egyptiska militära förband eller vapensystem som kan bli aktuella hade fortfarande inte offentliggjorts den 26 oktober. Parlamentets godkännande innehöll inte någon närmare offentlig specificering av hur det militära stödet ska genomföras.

Beslutet kommer samtidigt som Huthirörelsen har intensifierat krigföringen mot Saudiarabien. Den Iranstödda rörelsen har också etablerat kontroll vid det strategiskt viktiga sundet Bab al-Mandab, som förbinder Röda havet med Adenviken. Begränsningarna av sjöfarten berör även Egypten, vars tullintäkter från Suezkanalen är ekonomiskt betydelsefulla.

FN:s biträdande generalsekreterare Khaled Khiari informerade säkerhetsrådet den 15 september om att Huthirörelsens framryckningar längs Jemens västkust hade skapat ökad oro för fartygstrafiken vid Bab al-Mandab. Han konstaterade samtidigt att tillgängliga uppgifter om fartygsrörelser vid den tidpunkten inte visade något avbrott i den kommersiella sjöfarten genom Röda havet.

Vid ett möte i Kairo i mitten av september diskuterade president Abd al-Fattah al-Sisi och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman den regionala säkerheten. De båda ledarna gjorde utfästelser om kraftfulla motåtgärder vid attacker och betonade vikten av att hålla Röda havet öppet för sjöfart.

Den 9 oktober beskrev FN:s särskilda sändebud för Jemen, Hans Grundberg, ett kraftigt försämrat säkerhetsläge inför säkerhetsrådet. Han meddelade att konflikten åter hade övergått till fullskaliga strider på flera fronter. Jemens regeringsstyrkor hade inlett en omfattande motoffensiv och rapporterat att de återtagit områden omkring Bab al-Mandab. Strider pågick samtidigt i Taiz, Lahj, Marib, al-Jawf och Hajjah.

Egypten har parallellt med de militära förberedelserna fortsatt sina diplomatiska kontakter. Den 21 oktober överlämnade utrikesminister Badr Abdelatty och underrättelsechefen Hassan Rashad ett brev från president Abd al-Fattah al-Sisi till kronprins Mohammed bin Salman i Riyadh.

Efter besöket framhöll Badr Abdelatty att Egypten ville förena försvaret av Saudiarabien med diplomatiska insatser för att få Huthirörelsen att lämna områden som rörelsen intagit nära Bab al-Mandab under september.

Samma dag träffade Badr Abdelatty FN-sändebudet Hans Grundberg för överläggningar om utvecklingen i Jemen. Egyptens utrikesdepartement meddelade att utrikesministern betonat stödet för en politisk lösning med utgångspunkt bland annat i FN:s säkerhetsråds resolution 2216. Han framhöll även betydelsen av att Jemens territoriella integritet bevaras.

Den regionala situationen behandlades också vid ett ministermöte i Istanbul den 23 oktober. Där deltog företrädare för Egypten, Saudiarabien, Pakistan och Turkiet samt Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien. I ett gemensamt uttalande som Egyptens utrikesdepartement publicerade den 24 oktober behandlades attackerna mot Saudiarabien och säkerhetsläget för sjöfarten vid Hormuzsundet och Bab al-Mandab. Ministrarna enades om att fortsätta de diplomatiska samtalen.

Utrikesminister Badr Abdelatty meddelade den 26 oktober att Egypten dessutom hade dagliga kontakter med Iran i arbetet med att minska de regionala spänningarna. Han redogjorde också för överläggningar med Saudiarabien, Pakistan och Turkiet, men klargjorde att Egypten inte hade anslutit sig till ländernas ömsesidiga försvarssamarbete.

Storbritannien har samtidigt meddelat att det militära stödet till Saudiarabien ska utökas. Försvarsminister Wes Streeting presenterade planer på patrullering med stridsflygplan av typen Typhoon, transportflyg och militära rådgivare. Den brittiska insatsen ska begränsas till defensiva operationer. Stödet med lufttankning av saudiska flygplan ska dessutom förlängas med ytterligare 90 dagar.

Gillar du den här personligheten?