39-åring misstänks för fler mordförsök i Hovslätt

AI-genererad illustration

Nyheter

39-åring misstänks för fler mordförsök i Hovslätt

Av Redaktionen•Publicerad: 26 okt 16:14•3 min

Misstankarna mot den 39-årige man som häktats efter skjutningen i Hovslätt utanför Jönköping har utökats. Mannen misstänks nu för tre fall av försök till mord, däribland mot ett barn och en kvinna som han tidigare haft en relation med.

Senior åklagare Julia Rasmussen, som leder förundersökningen, har begärt mannen omhäktad för ytterligare två mordförsök. Hon förklarar att bland annat förhör har gett utredarna en tydligare bild av händelseförloppet. De nya misstankarna gäller kvinnan och det yngsta barnet som befann sig på platsen.

Åklagarmyndigheten har även registrerat misstankar om grovt olaga hot och två fall av grovt barnfridsbrott. Sedan tidigare omfattar utredningen försök till mord på kvinnans nuvarande sambo, grovt vapenbrott och grovt hemfridsbrott.

Händelsen inträffade sent torsdagen den 24 september 2026 i ett villaområde i Hovslätt. Polismyndigheten fick det första larmet om skottlossning klockan 23.28 och skickade flera polispatruller till adressen. Kriminaltekniker kallades dit för att undersöka brottsplatsen och säkra spår och eventuella beslag.

Den misstänkte mannen ska ha tagit sig till bostaden där hans tidigare flickvän bodde tillsammans med sin nya sambo. Han misstänks ha varit beväpnad med ett skjutvapen.

Både kvinnan och hennes sambo skadades, liksom den misstänkte 39-åringen. Polismyndigheten har konstaterat att skadorna orsakades av skjutvapen och kniv. Även barn befann sig i bostaden.

Dagen efter händelsen meddelade Polismyndigheten att skjutningen bedömdes vara en isolerad händelse mellan personer som kände varandra. Myndigheten ansåg inte att det fanns någon fara för allmänheten, men ökade ändå polisnärvaron i området.

Mannen hade frigivits villkorligt från fängelse den 22 augusti 2026, drygt en månad före skjutningen. I slutet av 2025 hade han dömts till ett år och sex månaders fängelse för bland annat grov kvinnofridskränkning mot sin tidigare partner och olaga hot mot ett av barnen, vilket framgår av domstolshandlingar som SVT Nyheter har granskat.

Kriminalvården hade inför frigivningen bedömt att risken var hög för att mannen skulle återfalla i våld mot en partner. Myndigheten ansåg också att han behövde insatser för att minska återfallsrisken.

Redan i juli hade Kriminalvården skickat uppgifter om riskbedömningen till Polismyndigheten, vilket myndigheten senare bekräftade för Sveriges Radio P4 Jönköping.

Åklagaren Emma Harrius, som tidigare fattat beslut om kontaktförbud mot mannen, har för Sveriges Radio uppgett att hon inte hade fått ta del av informationen om den höga återfallsrisken. Hon hade inledningsvis beslutat om kontaktförbud utan elektronisk övervakning och förklarade att riskuppgifterna skulle ha varit relevanta för hennes beslutsunderlag.

Mannen misstänks även ha överträtt kontaktförbudet. Elektronisk övervakning hade därefter beslutats, men fotbojan var ännu inte monterad när skjutningen inträffade. Installationen var planerad till dagen därpå.

Jonatan Wetterlind, chef för utredningssektionen vid polisen i Jönköping, har för SVT Nyheter bekräftat att det gick ungefär en vecka mellan beslutet om elektronisk övervakning och den planerade monteringen. Han hänvisade till utrustningens tekniska komplexitet som förklaring till tidsåtgången.

Julia Rasmussen gjorde den 14 oktober bedömningen att en redan aktiverad fotboja sannolikt inte skulle ha haft någon avgörande betydelse för händelseförloppets utgång. Hon har också förklarat för SVT Nyheter att det efter mannens villkorliga frigivning inte fanns lagliga möjligheter att frihetsberöva honom på nytt före skjutningen.

Jonatan Wetterlind har samtidigt framhållit att rättsväsendets myndigheter inte lyckades skydda den drabbade familjen. Han beskrev händelsen som ett misslyckande ur ett samhällsperspektiv.

Den rättsliga utredningen inleddes efter händelsen den 24 september. Kammaråklagare Anna Kristenson kommenterade det inledande utredningsarbetet den 25 september, innan Julia Rasmussen senare framträdde som förundersökningsledare.

Den 39-årige mannen har varit häktad sedan den 28 september. Ärendet behandlas av Jönköpings tingsrätt under målnummer B 4716-26. Förundersökningen är registrerad hos Åklagarmyndigheten med ärendenummer AM-145902-26.

Åklagarmyndigheten meddelade den 26 oktober att åtal mot mannen ska väckas senast den 23 november 2026 klockan 11.00.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder sakligt språk och en neutral ton, och bygger primärt på uppgifter och uttalanden från myndigheter, åklagare och polisutredningen. Det finns få eller inga egna värderingar eller slutsatser från journalisten; varje opinion eller starkt påstående är tydligt kopplat till en källa och uttrycks som vad någon annan har sagt eller vad myndigheten bedömt. När oberoende källor används (till exempel åklagare, Kriminalvården, polisen, SVT-uppgifter) förblir perspektivet skyltat och följer med i texten. Även återgivna uttryck som är laddade eller starkt värderande är som uppgifts- eller källförmedling och inte journalistens egna formuleringar. Thus framstår artikeln som mycket neutralt rapporterad.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
45%
35%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lyfter fram statliga brister i skyddet av offer och i riskbedömningar samt hur myndigheterna agerat innan och efter händelsen. Den förstärker behovet av offentlig sektor, skydd och sociala insatser för att minska återfall och skydda utsatta grupper, vilket gynnar vänsterplattformen som prioriterar jämlikhet, skyddsnät och kritik av ekonomiska maktstrukturer som påverkar utsatta individer.

Rubrik och framing:
Framställningen betonar systematiska brister i brottsbekämpningen och skyddet av offer, samt behovet av starkare offentliga insatser och skyddsnät som lösningar.

Språk och ton:
Kritisk mot myndigheter och rättsväsendet när det gäller skydd av offer och riskbedömningar; betonar 'misslyckanden' i systemet och behov av förbättringar.

Källbalans:
Stort utrymme ges åt officiella källor och myndighetsuttalanden; begränsat utrymme för offer, motparter eller oberoende experter.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas, till exempel röster från offer eller deras närstående och bredare debatt om riskhantering, våldsbrottspolitik eller kriminalvårdens reformer.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.