Massie kräver riksrätt mot Pete Hegseth

Republikanen Thomas Massie har inlett ett försök att ställa krigsminister Pete Hegseth inför riksrätt med anledning av USA:s krig mot Iran. Massie, som representerar Kentucky i representanthuset, anklagar Hegseth för att ha brutit mot sin ed att försvara den amerikanska konstitutionen och för att ha missbrukat försvarsdepartementets befogenheter. Han hävdar att kriget är olagligt eftersom kongressen inte godkände det innan USA och Israel inledde striderna den 28 februari.

Massies resolution innehåller åtta åtalspunkter och omfattar även anklagelser som rör andra militära insatser och Hegseths myndighetsutövning. Thomas Massie gjorde resolutionen prioriterad, vilket tvingar representanthuset att behandla frågan inom två dagar. Axios uppgav att Massie lämnade in initiativet utan att först underrätta den republikanska ledningen i representanthuset och att partiledningen kan försöka bordlägga resolutionen. Det finns samtidigt inget som tyder på att den har tillräckligt stöd för att antas. Pentagon försvarade Pete Hegseth efter initiativet och uppgav att departementet fortsatt stöder honom som minister.

Riksrättsförsöket är inte det första mot Pete Hegseth under året. Demokraten Yassamin Ansari presenterade i april en separat resolution med sex åtalspunkter. Där ingick bland annat USA:s militära insatser mot Iran, hanteringen av känslig militär information och anklagelser om att Hegseth hindrat kongressens tillsyn.

Hegseth har samtidigt varit föremål för uppmärksamhet efter återkommande läckor från Pentagon om Irankrigets påverkan på USA:s vapenlager. Tidigare i september framkom uppgifter om att omkring 50 personer i Pentagons generalstab hade genomgått lögndetektortester inom ramen för arbetet med att hitta källor till läckorna. Kongressledamoten Jason Crow, som sitter i representanthusets försvarsutskott och underrättelseutskott, sade den 6 september att kongressen inte hade fått någon information om resultaten från den omfattande utredningen. Al Jazeera uppgav att även USA:s justitiedepartement och FBI deltar i utredningen.

I början av augusti konfronterades Pete Hegseth av president Donald Trump efter anklagelser om att ministern hade undanhållit information om hur stora resurser kriget förbrukade och hur USA:s robotlager minskade. Pentagonledningen uppgav samma månad att Hegseth, vice krigsminister Stephen Feinberg och försvarschefen general Dan Caine hade begärt ytterligare 67 miljarder dollar från kongressen för att täcka kostnader för kriget och fylla på de militära lagren.

Försvarsdepartementets uppgifter visar att USA under den första månaden av striderna använde mer än 850 Tomahawk-robotar och över 1 000 Patriot- och THAAD-system. Under de första veckorna användes dessutom mer än 1 300 ATACMS-robotar. Congressional Budget Office beräknade i en rapport som offentliggjordes den 15 september att USA:s Iranoperationer dittills hade kostat omkring 38 miljarder dollar. Myndigheten bedömde att fortsatta operationer kunde öka kostnaderna med omkring 3 miljarder dollar per månad.

Vita huset återgav den 10 mars försvarschefen Dan Caines beskrivning av tre centrala amerikanska militära mål i Iran. De var att angripa Irans robot- och drönarförmåga, bekämpa den iranska flottan för att säkra rörelse genom Hormuzsundet samt slå mot landets militära och industriella produktionsbas.

Thomas Massie har profilerat sig som anhängare av den linje mot nya utländska krig som Donald Trump drev i valrörelsen. Massie har också krävt att Epsteinutredningen ska offentliggöras i sin helhet. Donald Trump har i flera inlägg på Truth Social angripit Massie och bland annat kallat honom knäppskalle, förlorare och den sämsta republikanske kongressledamoten någonsin.

Massie, som har suttit i representanthuset sedan 2012, förlorade i maj det republikanska primärvalet i Kentucky och kan därför inte ställa upp för omval. Donald Trump och Pete Hegseth besökte Kentucky under primärvalskampanjen för att stödja Massies motståndare Ed Gallrein. Trumpallierade organisationer och pro-israeliska lobbygrupper satsade samtidigt tiotals miljoner dollar på Gallreins kampanj. Primärvalet blev det dyraste kongressprimärvalet hittills med utgifter på 32 miljoner dollar, motsvarande omkring 312 miljoner svenska kronor.