Massgripanden efter protester – nya demonstrationer i Europa

Omfattande demonstrationer fortsätter i flera europeiska länder den 31 oktober. I Frankrike har tidigare protester följts av över 1 300 gripanden, medan polisen i Tyskland och Spanien förbereder sig för nya stora folksamlingar. Myndigheterna har infört särskilda säkerhetsåtgärder efter tidigare våldsamheter och ordningsstörningar.

I Frankrike hade omkring 15 000 personer deltagit i demonstrationer när inrikesministeriet presenterade sin lägesrapport den 31 oktober. Fram till klockan 14.00 hade polisen genomfört 27 gripanden. Myndigheten beskrev samtidigt ordningsläget som huvudsakligen lugnt.

Säkerhetspådraget är omfattande. Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez meddelade den 29 oktober att omkring 70 000 poliser och andra säkerhetsanställda skulle tjänstgöra under demonstrationerna den 31 oktober. Han framhöll särskilt risken för oroligheter senare på kvällen, när de organiserade demonstrationstågen hade avslutats.

Inför helgens protester hade franska myndigheter även beslutat att stänga fler än 40 tunnelbanestationer i Paris. Ansiktstäckande masker skulle inte tillåtas i demonstrationerna. Under natten infördes dessutom restriktioner i stadsdelarna République och Châtelet–Les Halles mellan klockan 23.00 och 06.00.

Frankrikes president Emmanuel Macron meddelade att demonstrationstågen skulle ledas utanför stadskärnorna för att skydda affärer och andra verksamheter. I Paris anvisades demonstranterna en sträcka mellan Porte de Bagnolet och Porte de Charenton.

Tidigt den 31 oktober fastställde Frankrikes högsta förvaltningsdomstol, Conseil d'État, ett förbud mot fackförbundet CGT:s planerade demonstration mellan Bastille och Nation i centrala Paris. En lägre förvaltningsdomstol hade tidigare upphävt förbudet, men beslutet ändrades efter den högre instansens prövning.

De franska demonstrationerna har samlat stora deltagarantal under oktober. Myndigheterna registrerade omkring 550 000 demonstranter den 17 oktober. En vecka senare, den 24 oktober, uppgav Frankrikes inrikesministerium att ungefär 410 000 människor hade deltagit runt om i landet.

Vid protesterna den 24 oktober hade omkring 70 000 personer ur polis och andra säkerhetsstyrkor mobiliserats för att förhindra nya upplopp. Demonstrationerna genomfördes till största delen utan våld, men polisen gjorde därefter fler än 1 300 gripanden i samband med protesterna.

Oro finns även inom handeln inför nya ordningsstörningar. Frankrikes handelskammares ordförande Alain Di Crescenzo uppgav i en intervju med France Inter att ytterligare våldsamheter riskerade att påverka butikerna. Han pekade också på att halloweenfirandet kunde komplicera säkerhetsarbetet eftersom maskerade personer kunde röra sig bland demonstranterna.

Paris stad planerade samtidigt att sätta in fler än 1 000 kommunanställda för att städa offentliga platser under helgen.

Även studenter förbereder fortsatta protestaktioner i Frankrike. Sabrine Kharbach, talesperson för studentfacket Union étudiante, meddelade att studenter planerade nya blockader vid gymnasieskolor och universitet under den kommande veckan. Hon uppgav dessutom att studenterna skulle delta i fackförbundens demonstration den 5 november.

I Tyskland hade ungdomsorganisationen Gen Z regelt uppmanat till demonstrationer i fler än 30 städer den 31 oktober. Organisationen kräver ökade satsningar på utbildning, bostäder och klimatåtgärder. Den motsätter sig även förslag om att återinföra obligatorisk militärtjänstgöring.

Enligt Gen Z regelt hade omkring 150 000 personer anmält intresse för protesterna, bland annat i Berlin, Frankfurt och Köln. Uppgiften gällde registrerat intresse inför demonstrationerna och var inte ett bekräftat antal.

Berlins polis bedömde att cirka 10 000 människor kunde samlas vid Brandenburger Tor. Inför sammankomsterna hade flera butiker längs shoppinggatan Kurfürstendamm satt upp skyddsskivor framför sina skyltfönster.

I Spanien förberedde Kataloniens polis högsta beredskapsnivå inför nya demonstrationer i Barcelona den 31 oktober. Under föregående lördag hade oroligheter i staden resulterat i omkring 130 gripanden. De gripna var huvudsakligen minderåriga.

Protesterna omfattar även andra delar av Europa. Människorättsorganisationen Civic Space Watch redovisade den 29 oktober att ungdomsledda demonstrationer under månaden hade genomförts i bland annat Albanien, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal och Spanien.

Civic Space Watch uppmärksammade samtidigt anklagelser om oproportionerliga polisingripanden och inskränkningar av demonstrationsfriheten i samband med protesterna.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, uttryckte den 20 oktober oro över hur europeiska myndigheter hanterat demonstrationerna. Hans kritik gällde bland annat uppgifter om överdriven våldsanvändning, även mot barn. Volker Türk betonade samtidigt att personer som begår våldshandlingar eller skadegörelse ska hållas individuellt ansvariga.

FN:s särskilda rapportör för förenings- och mötesfrihet, Gina Romero, uppmanade europeiska regeringar att föra dialog med de ungdomar som deltar i protesterna. Hon framhöll också att myndigheterna bör undvika onödigt våld, säkerställa rättssäkerheten för frihetsberövade demonstranter och skydda journalister och sjukvårdspersonal under demonstrationerna.