Halloweenfirandet väcker frågor om bus eller godis

AI-genererad illustration

Nyheter

Halloweenfirandet väcker frågor om bus eller godis

Av Peter Karlsson•Publicerad: 31 okt 15:53•2 min

Halloween infaller lördagen den 31 oktober 2026 och många barn ger sig ut för att gå bus eller godis. I år sammanfaller högtiden med alla helgons dag, vilket har väckt frågor om vilken dag barnen bör genomföra sina besök.

Enligt Nordiska museet finns ingen gemensam svensk tradition som bestämmer exakt när bus eller godis ska genomföras. Barn kan knacka på dörren den 31 oktober, men även under andra dagar i anslutning till halloween och höstlovet.

Även ICA uppger i sin kalenderinformation för 2026 att det saknas en allmänt etablerad regel för tidpunkten. En del familjer håller fast vid den 31 oktober, medan andra väljer att fira under den närmaste helgen.

Etikettexperten Mats Danielsson i Eksjö rekommenderade inför årets halloween att barnen skulle gå bus eller godis fredagen den 30 oktober. Anledningen var att halloween och alla helgons dag infaller samma lördag. Hans rekommendation syftade till att hålla isär barnens halloweenfirande och traditionerna kring alla helgons dag.

Svenska kyrkan uppger att alla helgons dag är en rörlig helgdag som alltid infaller på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Under 2026 infaller dagen den 31 oktober, samma datum som halloween.

Inför firandet har Polismyndigheten uppmärksammat gränsen mellan oskyldiga bus och brottsliga handlingar. Adam Isaksson Samara, presstalesperson vid polisregion Väst, har förklarat att äggkastning mot egendom kan bedömas som skadegörelse eller ofredande. Även bus som innehåller hot kan vara brottsliga.

Polisen uppmanar därför vårdnadshavare att prata med barnen om vilka handlingar som är tillåtna och var gränsen till brott går.

Den 29 oktober 2026 varnade Polismyndigheten också för att använda verklighetstrogna leksaksvapen under halloween. Sådana föremål kan orsaka farliga missförstånd och föranleda polisinsatser. Myndigheten uppmanade samtidigt barn och ungdomar att respektera människor som inte vill delta i firandet.

Traditionen att gå bus eller godis har sitt ursprung i äldre sedvänjor, men den moderna formen utvecklades enligt Institutet för språk och folkminnen i USA under 1950-talet. I Sverige fick halloween ett bredare genomslag under 1990-talet, framför allt bland barn och ungdomar.

Även pumpalyktorna har en äldre bakgrund. Nordiska museets etnolog Jonas Engman beskriver hur människor på Irland ursprungligen använde utskurna rovor som lyktor. När irländska emigranter förde traditionen till USA började pumpor användas i stället. Pumpor blev senare en av högtidens mest etablerade symboler.

Halloween firas därmed med både äldre traditioner och nyare inslag, samtidigt som tidpunkten för barnens bus eller godis varierar mellan svenska familjer.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Språket i artikeln uppvisar tydlig neutralitet och saklighet. Varje påstående som rör myndigheter, institutioner eller experter är tydligt källhänvisat med formuleringar som 'Enligt Nordiska museet', 'ICA uppger', 'Etikettexperten ... rekommenderade' eller 'Polismyndigheten uppmärksammade', och texten undviker journalistiskt värderande språk eller egna slutsatser. Även när hårdare begrepp används (t.ex. 'brottsliga handlingar') är de kopplade till källor eller rättsliga definitioner och inte skribentens egna påståenden. Artikeln presenterar flera perspektiv om när bus eller godis bör göras och förmedlar information utan att dra egna politiska eller känslomässiga slutsatser. Eftersom källorna behålls tydligt och texten inte försöker manipulera läsaren genom laddade uttryck, bedöms texten som mycket oberoende (hög poäng).

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln blandar syften från kulturinstitutioner, myndigheter och privata aktörer utan att betona någon särskild politisk lösning. Den betonar regler och riskhantering (polisiära råd, säkerhet) samtidigt som den lyfter traditionens anpassning och pragmatiska val bland familjer, vilket speglar en mittenorienterad, institutionsbaserad framing som prioriterar balans mellan olika perspektiv och praktiska lösningar framför ideologisk omfördelning eller strikt marknadslösning.

Rubrik och framing:
Neutral framställning av frågan kring tidpunkten för bus eller godis, med fokus på olika aktörers synpunkter och säkerhetsaspekter.

Språk och ton:
Informativ och saklig ton med betoning på myndigheter, kulturinstitutioner och experter.

Källbalans:
Många olika källor från offentliga institutioner och organisationer (Nordiska museet, Svenska kyrkan, Polismyndigheten, Institutet för språk och folkminnen) samt privat aktör (ICA).

Utelämnanden och kontext:
Saknar barnens egna röster och föräldrars personliga erfarenheter, samt bredare kritiska perspektiv mot råd eller reglering.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.