Domstolsledning avstängd i Polen – presidenten kallar till krismöte

Polens politiska konflikt om rättsväsendet har fördjupats efter ett omstritt beslut att stänga av två av författningsdomstolens högsta företrädare. President Karol Nawrocki har kallat parlamentets partigrupper till akuta överläggningar, samtidigt som protester och rättsliga åtgärder pågår.

Den 30 oktober 2026 meddelade domaren Anna Korwin-Piotrowska att författningsdomstolens ordförande Bogdan Święczkowski och vice ordförande Bartłomiej Sochański stängts av från sina uppdrag under en månad. Korwin-Piotrowska uppgav samtidigt att hon tagit över ledningen av domstolen. Beslutets rättsliga giltighet är omstridd.

Polens justitieminister och riksåklagare Waldemar Żurek meddelade samma dag att han begärt att Święczkowskis och Sochańskis rättsliga immunitet ska hävas. Begäran syftar till att möjliggöra straffrättsliga åtgärder mot de båda domstolsföreträdarna.

Konflikten har också lett till demonstrationer utanför författningsdomstolen. Oppositionspartiet Lag och rättvisas partiledare Jarosław Kaczyński deltog i protesterna och uppmanade demonstranterna att fortsätta. Han beskrev åtgärderna mot domstolens ledning som ett angrepp på institutionen. Även den tidigare premiärministern Mateusz Morawiecki och företrädare för Konfederationen deltog.

Warszawapolisen meddelade den 30 oktober att tre personer gripits sedan de tagit sig över stängslet till domstolens område. Händelserna utreds med stöd av artikel 193 i den polska strafflagen, som reglerar olovligt intrång.

Polisen förklarade samtidigt att bevakningen vid domstolen hade inletts efter skrivelser från riksåklagaren och en domare. I skrivelserna hade säkerhetsrisker för domare och anställda uppmärksammats. Enligt Warszawapolisen var insatsen begränsad till området utanför byggnaden och omfattade inte någon åtgärd inne i domstolens lokaler.

President Karol Nawrocki avbröt den 30 oktober sin flygresa till Senegal, där han skulle närvara vid invigningen av ungdoms-OS, och återvände till Warszawa. Presidentkansliets chef Paweł Szefernaker meddelade att Nawrocki därefter träffade Bogdan Święczkowski och domaren Zbigniew Kapiński innan presidenten besökte författningsdomstolen.

Den 31 oktober kallade Nawrocki företrädare för parlamentets partigrupper till akuta överläggningar. Presidentkansliet motiverade initiativet med vad presidenten beskrev som ett hot mot Polens inre säkerhet och behovet av att återställa landets konstitutionella ordning.

Szymon Hołownia, grundare av partiet Polska 2050, meddelade att partiet skulle delta i samtalen. Han riktade kritik både mot den tidigare ledningen av författningsdomstolen och mot försöken att förändra ledningen genom tvångsåtgärder. Hołownia uppmanade även premiärminister Donald Tusk att inleda samtal med presidenten.

Även vice premiärminister Władysław Kosiniak-Kamysz, som leder Polska folkpartiet PSL, meddelade den 31 oktober att han personligen skulle delta i presidentens konsultationer.

Motsättningarna mellan Donald Tusk och Karol Nawrocki är en central del av den pågående politiska maktkampen. En viktig konfliktfråga gäller tillsättningen av domare och hur författningsdomstolen ska fungera.

Under 2026 har Polens parlament valt åtta nya domare till författningsdomstolen, som sammanlagt har 15 platser. President Nawrocki har tagit emot eden från tre av de nyvalda domarna men vägrat att låta de återstående fem avlägga eden inför honom.

De fem domarna genomförde i stället egna edsceremonier i parlamentet. Författningsdomstolens ordförande Bogdan Święczkowski har dock inte tillåtit dem att börja tjänstgöra.

Europarådets Venedigkommission behandlade under oktober 2026 tvisten om edsavläggelserna. Kommissionen angav att ett alternativt förfarande kan vara legitimt när en president blockerar edsavläggelsen, förutsatt att de tillämpliga formella kraven är uppfyllda.

Justitieminister Waldemar Żurek har även haft samtal med författningsdomstolens vice ordförande Bartłomiej Sochański. Enligt Żurek ledde kontakterna inte till någon kompromiss. Han framhöll att domstolen behöver återuppta sitt ordinarie arbete och behandla de ärenden som medborgare väntar på att få avgjorda.

Den polske rättsvetaren Marcin Matczak har samtidigt ifrågasatt den rättsliga grunden för avstängningen av Bogdan Święczkowski. Matczak, som tidigare även kritiserat förändringar av rättsväsendet under Lag och rättvisas styre, anser att den senaste åtgärden riskerar att få långvariga negativa följder för rättsstatens institutioner.

En tidigare rättslig konflikt kring Święczkowski gäller övervakningsprogrammet Pegasus. Den 30 september 2025 begärde riksåklagare Waldemar Żurek att hans immunitet skulle hävas inom ramen för en separat utredning. Enligt Polens nationella åklagarmyndighet hanterades ärendet av en särskild utredningsgrupp som inrättats den 22 april 2024.

Den nationella åklagarmyndigheten meddelade den 3 december 2025 att författningsdomstolens domarförsamling tidigare röstat emot att häva Święczkowskis immunitet i Pegasusärendet. Myndigheten ifrågasatte beslutets giltighet eftersom två personer med omstridda domarutnämningar hade deltagit i avgörandet.

Nästa steg i den aktuella domstolskonflikten är ett domarmöte som Anna Korwin-Piotrowska kallat till den 3 november 2026. På dagordningen finns bland annat författningsdomstolens budget för nästa år. Rättsvetaren Marcin Matczak har uppmärksammat att frågorna om vilka domare som får delta och om mötet blir beslutsmässigt kan påverka den fortsatta processen.

Barbara Törnquist-Plewa, professor emerita vid Lunds universitet och expert på Polen, beskriver den politiska situationen som allvarlig men framhåller att motsättningarna inte är nya.

Enligt Törnquist-Plewa har konflikten mellan landets politiska företrädare pågått under lång tid. Hon bedömer att många polacker har tröttnat på de återkommande motsättningarna och den politiska debatt som följer med dem.

Törnquist-Plewa anser samtidigt att den aktuella konflikten har fått större proportioner än vad som varit motiverat. Hon beskriver den som ett rättsligt och politiskt problem men menar att uppmärksamheten kring händelserna blivit oproportionerligt omfattande.

Hon uttrycker också oro för att demonstrationerna ska övergå i allvarligare ordningsstörningar. Törnquist-Plewa pekar särskilt på att företrädare för det högerextrema Konfederationen deltar i protesterna och bedömer att deras inblandning kan öka risken för upplopp.

En annan risk som Törnquist-Plewa lyfter är att omfattande protester i andra europeiska länder kan inspirera till liknande händelser i Polen. Hon hänvisar till det som inom statsvetenskapen brukar kallas demonstrationseffekten, där protester och revolter i ett land kan påverka utvecklingen i andra länder.

För att den politiska konflikten ska kunna lösas anser Barbara Törnquist-Plewa att premiärminister Donald Tusk och president Karol Nawrocki behöver mötas och förhandla fram en gemensam överenskommelse.

Hon bedömer dock att möjligheterna till en sådan uppgörelse inom den närmaste tiden är små. Enligt Törnquist-Plewa kommer motsättningarna mellan presidenten och premiärministern sannolikt att fortsätta fram till nästa val.