Illustration
Män dubbelt så ofta in i maratonväggen
Män som springer maraton löper betydligt större risk än kvinnor att gå in i den så kallade väggen, enligt en ny vetenskaplig studie. Forskarna analyserade 873 334 målgångar i Berlins maraton mellan 1999 och 2025 med hjälp av tävlingens officiella resultatarkiv. Studien, som publicerades den 2 juli 2026 i Scientific Reports inom Nature-portföljen, visar att 17,63 procent av männen gick in i väggen, jämfört med 9,66 procent av kvinnorna.
Forskarna definierade att gå in i väggen som en fartminskning på minst 20 procent under loppets andra halva jämfört med den första och genomförde även analyser med alternativa gränsvärden. De justerade resultaten för både löparnas ålder och prestationsnivå, men könsskillnaden kvarstod. Materialet delades dessutom in i fem prestationsnivåer, från tävlingslöpare till motionslöpare. Den största skillnaden sågs bland löpare med maratontider under tre timmar, där män var omkring sex gånger så benägna som kvinnor att gå in i väggen. Enligt forskarna var skillnaden stabil under hela den 27 år långa studieperioden. Berlins maraton valdes eftersom den platta banan och de normalt jämna tävlingsförhållandena minskar påverkan från terräng och varierande yttre faktorer. Huvudförfattaren Aldo Seffrin och övriga forskare bedömer att både fysiologiska faktorer och beteenden kring farthållning sannolikt ligger bakom skillnaderna mellan könen.
Studien visar också att män i genomsnitt sänkte farten med 18 procent under de sista fem kilometrarna, medan motsvarande minskning för kvinnor var 13 procent. Idrottspsykologen Andreas Bengtsson säger att resultaten inte överraskar honom. Enligt honom är män generellt mer benägna att ta risker och har inte samma konsekvenstänk som kvinnor. Han bedömer också att män oftare överskattar sin egen förmåga, medan kvinnor i högre grad underskattar sin, och att föreställningar om att visa styrka kan spela en roll.
För att minska risken att gå in i väggen rekommenderar Andreas Bengtsson att maratonlöpare undviker att öppna loppet i ett för högt tempo. Han betonar vikten av tålamod, en tydlig strategi och att hålla sig till den. Han anser också att det kan vara en klok strategi att gå eller vila kortare perioder under loppet om kroppen kräver det, eftersom ett maraton är psykiskt påfrestande. Enligt Andreas Bengtsson bör löpare dessutom försöka njuta av upplevelsen istället för att pressa sig mer än nödvändigt.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående utan egna värderingar eller spekulationer. Fynden från studien presenteras objektivt med tydliga procenttal och utan förstärkningar eller förminskningar från journalisten. Hänvisningar till forskarnas bedömningar och idrottspsykologens kommentarer är korrekt återgivna som deras åsikter och analyser, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Formuleringar som "inte överraskar honom" och "han bedömer" visar att uttalandena är från källan, inte journalisten. Det finns inga egna slutsatser eller emotionellt laddade ord från journalisten. Den enda mindre poängavdraget kommer från en marginell tendens att vissa rekommendationer från experten kan uppfattas som mer framhävda, men dessa är tydligt tillskrivna Andreas Bengtsson och balanserade i texten. Inga hårda ord eller påståenden framställs som journalisten egna. Därför är texten nära helt neutralt och oberoende skriven, med hög standard för saklighet och neutralitet.
Förklaring:
Artikeln präglas av en teknokratisk och vetenskaplig framställning med fokus på individuella skillnader och ansvar, vilket gynnar en mittenposition. Den saknar ideologiska värderingar kopplade till statlig styrning, omfördelning eller marknadslösningar. Perspektivet är pragmatiskt och bygger på expertutlåtanden utan politisk polarisering, vilket innebär att artikeln främst gynnar mitten.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är främst ett vetenskapligt och psykologiskt perspektiv på könsskillnader inom maratonlöpning. Män framställs som mer riskbenägna och benägna att ta felaktiga beslut i loppet, medan kvinnor framställs som mer försiktiga och realistiska. Lösningen som lyfts fram är individuellt ansvar och beteendeförändring för att undvika 'väggen'.
Språk och ton:
Språket är neutralt och sakligt, men ordval som 'riskbenägna', 'överskattar sin egen förmåga' för män antyder en mer kritisk hållning till manligt beteende. Kvinnor framställs i mer positiv dager i sin strategi och inställning. Ingen stark förstärkning eller förminskning av någon sida, utan en tydlig beskrivning av beteende och fysiologiska skillnader.
Källbalans:
Källorna är vetenskapliga forskare och en idrottspsykolog, utan tydlig politisk aktör eller instans. Ingen motpart i form av en annan expert eller politisk röst förekommer. Fokus ligger på fakta och expertutlåtanden.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar politiska, ekonomiska eller samhällsrelaterade perspektiv på frågan, och diskussion om systematiska orsaker eller konsekvenser utanför individens eget beteende. Annan forskning om jämställdhet eller sociala faktorer i idrotten är inte med, vilket hade kunna bredda perspektivet.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Johan Huovinen varnar för rysk höstmobilisering
Ryssland kan tvingas genomföra en ny mobilisering för att stärka sina styrkor i kriget mot...
Giftig larv kan etablera sig i Sverige
Ekprocessionsspinnarens larver, som ibland kallas larven från helvetet, har etablerats på flera platser i Danmark...
Ingen har återvänt trots mångmiljonsatsning
Trots att regeringen finansierat ett projekt med drygt åtta miljoner kronor för att få personer...
Donald Trump höll tal efter stormförsening
President Donald Trumps tal vid National Mall i Washington genomfördes efter en försening när USA...
