Majoritet tvivlar på Tysklands trygghet efter attentatet

En majoritet av tyskarna betraktar inte längre Tyskland som ett stabilt och säkert land efter det islamistiska attentatet i Berlin. I en representativ nätundersökning som Civey genomförde för Funke Mediengruppe mellan den 28 och 30 juli svarade 51 procent att de helt eller delvis inte instämde i beskrivningen av landet som stabilt och tryggt. Totalt 37 procent instämde, medan 12 procent var osäkra. Undersökningen omfattade 5 000 personer över 18 år.

Attentatet inleddes omkring klockan 22 den 25 juli på Ahornsteig i parkområdet Großer Tiergarten, nära Brandenburger Tor och avslutningen av Berlin Christopher Street Day. Enligt Berlins polis och generalåklagarkammare körde den 21-årige tyske medborgaren Abdul Ballout ett hyrt fordon in i fotgängare och angrep därefter flera personer med ett eggvapen. En polsk kvinna dödades och omkring 30 personer skadades. Uppgifterna om antalet skadade varierade mellan 29 och 31.

Abdul Ballout, som hade libanesiska rötter och var född och uppvuxen i Berlin, flydde efter angreppet. Efter en sökinsats som pågick i omkring 20 till 24 timmar hittades han den 26 juli vid ett koloniområde i Berlin-Spandau. Myndigheterna uppgav att han gick till angrepp mot poliser med ett eggvapen. Polisen öppnade eld och Abdul Ballout avled på platsen.

Tyska myndigheter klassificerade händelsen som ett islamistiskt terrordåd. Utredarna hittade en film i Abdul Ballouts telefon där en maskerad person, som tros vara Abdul Ballout, svor trohet till terrororganisationen Islamiska staten. Tyska federala åklagare uppgav även att material med koppling till Islamiska staten påträffades i hans bostad.

Abdul Ballout var sedan tidigare känd av myndigheterna. En ungdomsdomstol i Berlin dömde honom i maj 2026 till ett år och tio månaders straff enligt ungdomslagstiftningen för förberedelse till ett allvarligt våldsbrott som hotade staten samt propagandabrott. Målet hade koppling till tidigare försök att ansluta sig till Islamiska staten. Domstolen sköt upp beslutet om straffet skulle avtjänas eller villkoras och ställde honom under övervakning.

Åklagarsidan överklagade beslutet i ungdomsmålet. Domen hade därför inte vunnit laga kraft när attentatet genomfördes. Abdul Ballout hade tidigare dömts för misshandel och andra brott som tonåring. Under 2025 reste han till Libanon med avsikt att ta sig vidare till Syrien och ansluta sig till Islamiska staten. Han greps i Libanon, hölls frihetsberövad en kortare tid och återvände därefter till Tyskland.

Civeys undersökning visade också att 38 procent ansåg att deras personliga trygghetskänsla hade försämrats tydligt eller delvis efter attentatet. Totalt 54 procent uppgav att känslan av trygghet var oförändrad, medan 7 procent kände sig tryggare och 1 procent var osäkra.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt meddelade efter attentatet att arbetet med personer som bedöms som farliga ska granskas. Han nämnde elektronisk fotboja som en möjlig åtgärd. Den 4 augusti behandlade förbundsdagens inrikesutskott attentatet vid ett digitalt extrainsatt sammanträde, där Alexander Dobrindt informerade ledamöterna om utredningsläget.

Förbundsregeringen meddelade att den federala brottsofferombudsmannen Roland Weber hade tagit över samordningen av stödet till de drabbade. Förbundsnivån och delstaten Berlin öppnade samtidigt en gemensam kostnadsfri stödlinje.

Andra stora Pridearrangemang genomfördes efter attentatet med förstärkt bevakning. Enligt arrangörerna deltog omkring 300 000 personer i Hamburg Pride den 1 augusti. Polisen fördubblade sin närvaro jämfört med föregående år med anledning av angreppet i Berlin.