Skulder och utflyttning präglar Filipstad

Filipstad hör till de svenska kommuner där ekonomisk utsatthet och skuldsättning är mest utbredd. Vid utgången av 2024 hade 7,9 procent av kommunens vuxna invånare registrerade skulder hos Kronofogden. Endast Ljusnarsberg och Perstorp hade en högre andel. Kommunen ingår i ett område från Skinnskatteberg i Västmanland till Eda i västra Värmland där skuldsättning, utflyttning och sociala problem har satt tydliga spår.

Befolkningen har samtidigt fortsatt att minska. Filipstads kommun redovisade 9 569 invånare den 12 maj 2026. Under årets första tre månader avled 45 personer medan 12 föddes. Inflyttningen var 27 personer större än utflyttningen, men det räckte inte för att kompensera födelseunderskottet. Mellan 2022 och 2025 minskade befolkningen med 6,7 procent, den tredje största procentuella nedgången bland Sveriges kommuner.

Kommundirektören Hannes Fellsman beskriver kommunens problem som strukturella och säger att svårigheterna inte enbart gäller integrationen av nyanlända. Enligt honom finns det även familjer i den sedan länge etablerade befolkningen där föräldrar har svårt att hjälpa sina barn med skolarbetet och möta de krav som ställs för att delta i samhället. Det tidigare kommunalrådet Åsa Hååkman-Persson har på liknande sätt talat om problem med integrationen av kommunens ursprungliga befolkning.

Under flyktingkrisen ökade kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd kraftigt. Budgeten låg på fem miljoner kronor 2006 och steg senare till 33 miljoner, varav 60 procent gick till nyanlända. Därefter har kostnaden sjunkit till 22 miljoner kronor. Socialstyrelsen redovisade att 377 hushåll i Filipstad fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2024. Av dessa var 109 barnfamiljer. Under årets månader fick i genomsnitt tolv familjer med minst fyra barn bistånd.

Filipstads kommun anvisar personer med försörjningsstöd till sysselsättning hos offentliga och privata verksamheter samt inom kommunens egna arbetsmarknadsarenor. Projektet Drivkraften Filipstad riktar sig särskilt till deltagare med ohälsa och drivs tillsammans med Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, Region Värmland och Försäkringskassan. Omkring 230 personer får enligt kommunens uppgifter försörjningsstöd. Mellan 80 och 90 deltar i aktiviteter som slyröjning, gräsklippning och arbete i skolor.

Kommunen införde aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd 2023. Hannes Fellsman säger att kravet har bidragit till att vissa personer lämnat Filipstad. Han uppger att en del nyanlända har fått arbete på andra orter, medan andra har flyttat på grund av aktivitetskravet. Statistiska centralbyrån redovisade 1 618 utrikes födda invånare i kommunen vid utgången av 2024. Antalet hade minskat från 2 082 personer 2018.

Flera ekonomiska mått visar att Filipstad ligger långt från riksgenomsnittet. Under 2025 var 18,9 procent av befolkningen bidragsförsörjd, den tredje högsta andelen i landet. Arbetslösheten uppgick till 8,2 procent, jämfört med 6,9 procent i Sverige som helhet. Andelen högutbildade var 11,1 procent, den näst lägsta bland kommunerna. Medianinkomsten var 288 400 kronor under 2024, jämfört med 355 900 kronor i riket.

Prästen Erik Flodberg och diakonissan Anette Bäck Davidsson möter många av dem som lever med arbetslöshet, missbruk och ekonomiska problem. Bäck Davidsson säger att en del invånare har svårt att planera sin tillvaro och saknar drivkraft. Flodberg beskriver ett socialt arv med låg utbildningsnivå, alkoholproblem och unga som lämnar orten för studier utan att återvända. Han uppger att ungefär var femte person han begraver har avlidit till följd av alkohol och att andelen under vissa veckor är ännu högre. Flodberg har själv varit nykter i 19 år efter ett tidigare alkoholmissbruk.

I Lesjöfors, tre mil norr om Filipstad, leder Erik Flodberg och Anette Bäck Davidsson sinnesrogudstjänster i kyrkan. Bland besökarna finns Yvonne och Lone Schyberg, båda i 60-årsåldern och gifta sedan 13 år. De drev tidigare Åsheda wienerbageri i Småland. När verksamheten lades ned i februari 2015 fick Yvonne skuldsanering, medan Lone inte beviljades det eftersom bageriet drevs som hennes enskilda firma.

Lones skuld på omkring en halv miljon kronor har därefter vuxit till drygt en miljon. Under en period bodde paret i bageriet utan elektricitet. Kronofogden tog senare Lones Volvo XC90, som hon hade köpt begagnad med ett arv och betalat av på i sex år. Därefter bodde paret i en husvagn under nio månader på campingplatser i Skruv och Kosta. Genom en vän fick de senare möjlighet att hyra och ta över en sommarstuga i Lesjöfors.

Yvonne och Lone lever nu på sjukersättning. De beskriver skulderna som ett hinder för delaktighet och säger att de trots långa arbetsdagar och begränsad konsumtion inte lyckades rädda verksamheten. Renoveringen av huset och parets hundar ger dem sysselsättning, men de uppger att det ändå kan vara svårt att hitta motivation i vardagen.

Filipstads budget- och skuldrådgivare Lennart Appelgren ser att yngre personer söker hjälp. Han möter bland annat personer i 25-årsåldern med skulder på omkring 500 000 kronor efter konsumtion, nöjen och inköp av elektronik. Appelgren betonar samtidigt att skuldsättning förekommer i alla samhällsgrupper och även bland personer med fasta arbeten och ordnad yttre ekonomi.

Problemet har vuxit i hela landet. Svenskarnas sammanlagda skulder hos Kronofogden ökade från 72 miljarder kronor 2015 till 154 miljarder. Vid årsskiftet 2025–2026 var den nationella medianskulden 93 530 kronor per skuldsatt person, knappt tio procent mer än året före. Drygt 30 procent av den registrerade skuldsumman bestod av räntor och avgifter.

Kronofogden redovisade även att 98 719 personer hade funnits i myndighetens register i minst 20 år. De fem procent som hade störst skulder svarade för hälften av den totala skuldsumman. Under 2025 ansökte 33 469 personer om skuldsanering, vilket var 1 778 fler än året före. Totalt 11 588 personer fick skuldsanering beviljad. Av de ansökningar som avgjordes godkändes 43 procent, och den största ökningen av ansökningar skedde bland män över 65 år.

Röda Korsets butik i Filipstad ger tillfällig hjälp med mat till bland andra ensamstående föräldrar, ensamma män och familjer. Kerstin Chrunak, en 81-årig pensionerad kyrkomusiker som arbetar i butiken, säger att hjälpen tidigare främst efterfrågades av invandrare men att svenska hjälpsökande numera utgör en större grupp. Efter två eller tre hjälptillfällen hänvisas besökarna vidare till kommunens skuldrådgivning.

En av de hjälpsökande är en kvinna som kallas Lotta och som har två minderåriga barn. Hon har adhd och berättar att en tidigare våldsam make gjorde inköp och tog lån i hennes namn. Efter fem års skuldsanering blev hon fri från dessa skulder under vintern och har nu endast studieskulder kvar. Sedan hon förlorade sitt arbete under hösten har familjens ekonomi åter försämrats. Hon uppger att situationen varit så pressad att hon övervägt prostitution för att kunna försörja familjen.

Svenska kyrkan serverar även lunch varje onsdag och delar ut kläder till behövande. Där möts personer med olika typer av ekonomiska och sociala problem. Gunilla, 63, Marita, 74, och Solveig, 70, beskriver hur skulder, höga löpande utgifter och oro påverkar deras psykiska hälsa. Marita betalar hyra och el först varje månad av rädsla för att själv hamna hos Kronofogden. Hon söker stöd hos de andra kvinnorna och i samtal med Erik Flodberg.

Åsa Hååkman-Persson har gått igenom en lista över skuldsatta Filipstadsbor som omfattar tio A4-sidor. Skulderna på listan varierar från 190 kronor till 5 931 044 kronor. Hon uppger att hon känner igen omkring 80 procent av namnen och att många är personer med arbete och skulder på mellan 50 000 och 60 000 kronor. Enligt Hååkman-Persson kan en oväntat hög elräkning i dagens ekonomiska läge vara tillräcklig för att en person ska få en registrerad skuld.

Kommunledningen vill samtidigt minska bilden av Filipstad som en ort präglad enbart av problem. Det moderata kommunalrådet Christer Olsson lyfter fram att personer från bland annat Nederländerna och Kanada har flyttat dit. Kommunen marknadsför sig också som världens knäckebrödshuvudstad med hänvisning till den omfattande lokala produktionen.