Maja Larsson nekas rösta efter fel i röstlängden

25-åriga Maja Larsson från Stockholm kunde på valdagen inte lämna sin röst sedan hennes namn redan hade markerats som röstande i röstlängden. Hon uppgav att hon och hennes sambo först tog valsedlar och lade dem i valkuvert som vanligt, men att röstmottagarna reagerade när hon skulle lämna kuverten och frågade om hon befann sig i rätt vallokal och om hon redan hade röstat.

När röstmottagarna visade röstlängden framgick att Maja Larsson redan var avprickad. Hon fick gå åt sidan medan personalen försökte utreda vad som hade hänt och kontaktade valnämnden. Därefter fick hon lämna vallokalen i väntan på besked. Maja Larsson uppgav senare att hon fått en ursäkt men att hon vid den tidpunkten fortfarande inte tilläts rösta. Orsaken till felmarkeringen var då inte klarlagd.

Stockholms valnämnds kanslichef Eva Debels uppgav att en person som redan är avprickad i röstlängden normalt inte får lämna ytterligare en röst. Hon beskrev händelsen som en felmarkering och sade att sådana fall inträffar vid val. Eva Debels uppgav också att digitala röstkort kan vara en del av problembilden och att situationen var allvarlig eftersom Maja Larsson riskerade att förlora möjligheten att rösta.

Inför valet 2026 beslutade Stockholms valnämnd att ordföranden i en vallokal vid en felmarkering ska kontakta valnämndens informationsgrupp. Ärendet förs därefter vidare till kanslichefen, som beslutar om röstlängden kan rättas eller om väljaren ska nekas att rösta. Eva Debels försökte i Maja Larssons fall komma i kontakt med de personer som stod närmast henne i röstlängden för att utreda om någon annan hade markerats på fel rad.

Valmyndigheten anger i sin vägledning från den 2 september 2026 att en felaktig markering endast får korrigeras när röstmottagarna med säkerhet vet vilken väljare som blivit avprickad på fel rad. Om personen vars röst hamnat på fel rad redan har lämnat lokalen kan personen behöva kontaktas, återvända och identifiera sig innan en rättelse kan göras. Vallokalerna stängde klockan 20.00, vilket gav valnämnden ytterligare tid att försöka klarlägga vad som hade hänt.

Bakgrunden är vallagens krav på att röstmottagarna innan valkuvert tas emot ska kontrollera att väljaren inte redan är markerad som röstande. Valprövningsnämnden slog efter valet 2022 fast att röstmottagare i bland annat Sollentuna och Solna följde vallagen när de nekade väljare att rösta efter att de redan hade markerats i röstlängden och markeringen inte kunde korrigeras.

Enligt Valmyndigheten kan en väljare inte överklaga själva avprickningen eller röstmottagarens beslut att neka rösten. Den rättsliga möjligheten är i stället att överklaga det fastställda valresultatet till Valprövningsnämnden. Ett sådant överklagande efter valet 2026 kan lämnas tidigast dagen efter valdagen och senast tio dagar efter att det aktuella valresultatet har kungjorts. Valprövningsnämnden kan besluta om omval eller en mindre ingripande rättelse om ett fel bedöms ha kunnat påverka valutgången.

Efter valen 2022 konstaterade Valprövningsnämnden felaktiga avprickningar för tolv väljare. Totalt berörde 37 överklaganden felaktig avprickning i röstlängder, men nämnden bedömde i de prövade fallen att felen inte hade påverkat valutgången. Liknande fall har även inträffat senare, bland annat vid EU-valet 2024 i Vivalla i Örebro, där en väljare nekades att rösta efter att en tidigare väljare hade markerats på fel rad.