Magdalena Anderssons kritik mot Vänsterpartiet väcker reaktioner

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har offentligt kritiserat Vänsterpartiets Ida Gabrielsson efter hennes uttalanden om Centerpartiet. Statsvetarprofessorn Ulf Bjereld vid Göteborgs universitet anser att Anderssons agerande är uppseendeväckande och bedömer att det kan handla om att värna relationen till Centerpartiet under regeringsförhandlingarna.

Konflikten uppstod efter en intervju där Ida Gabrielsson kommenterade Centerpartiet och partiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl. Magdalena Andersson reagerade under torsdagen genom ett inlägg i sociala medier, där hon framförde att partier som vill samarbeta med varandra inte bör använda ett sådant språkbruk. Gabrielsson bad därefter om ursäkt.

Ida Gabrielsson förklarade senare att intervjun hade genomförts flera veckor innan den publicerades. Hon förtydligade även att hennes beskrivning av Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostars interna sätt att resonera inför förhandlingar inte återgav ordagranna uttalanden från partiledaren, vilket SVT Nyheter rapporterade den 5 november.

I ett inlägg på X kommenterade Gabrielsson också uppgiften om att hennes pappa hade skämtat om att låsa in Martin Ådahl i en bastu för att lösa regeringsfrågan. Hon klargjorde att fadern inte skulle medverka i några förhandlingar och att Ådahl inte skulle utsättas för något sådant.

Ulf Bjereld, som även är aktiv inom Socialdemokraterna, beskriver Magdalena Anderssons offentliga tillrättavisning som ett ovanligt ingripande i ett annat partis interna angelägenheter.

Bjereld bedömer att Andersson försöker undvika att Centerpartiet närmar sig det borgerliga blocket. Han anser samtidigt att kritiken är en markering mot Vänsterpartiet om att partiets företrädare måste vara försiktiga med uttalanden som kan försvåra samarbetet mellan oppositionspartierna.

Regeringsbildningen befinner sig i ett läge där motsättningarna mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet fortfarande är olösta. Den 3 november röstade Sveriges riksdag ned Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister. Omröstningen slutade med 324 nejröster och 25 jaröster. Endast Centerpartiets egna ledamöter stödde förslaget.

Elisabeth Thand Ringqvist hade redan den 29 oktober meddelat att hennes sonderingar visade ett brett stöd för politiska förslag i mitten, men att det saknades förutsättningar för en mittenregering. Hon framhöll samtidigt att uppdraget från början gällde möjligheterna att bilda en regering under Magdalena Anderssons ledning, inte att hon själv skulle tillträda som statsminister.

Efter omröstningen den 3 november gav riksdagens talman Andreas Norlén Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en ny regering. Kristersson ska lämna besked om resultatet av sina sonderingar senast den 10 november 2026.

Både Centerpartiet och Vänsterpartiet har samtidigt kritiserat Magdalena Andersson för att hon inte tydligt redovisat vilken regeringslösning hon föredrar.

Inför statsministeromröstningen den 3 november meddelade Andersson, enligt Sveriges Radio, att Socialdemokraterna arbetade intensivt med regeringsfrågan men att hon inte ville offentliggöra detaljer om förhandlingarna i det aktuella skedet. Hon hänvisade också till väljarnas frustration över att regeringsbildningen fortfarande saknade en lösning.

Ulf Bjereld tror att Socialdemokraternas återhållsamhet handlar om att inte försvåra interna diskussioner inom Centerpartiet och Vänsterpartiet. Han bedömer att Andersson vill undvika att påverka eventuella kompromissförsök mellan Elisabeth Thand Ringqvist och Nooshi Dadgostar.

Centerpartiets Martin Ådahl uppgav till SVT Nyheter den 5 november att partiets inställning till regeringsfrågan var oförändrad. Han framhöll att Centerpartiet fortfarande väntade på ett besked från Socialdemokraterna om hur partiet ser på möjligheten att låta Vänsterpartiet ingå i en regering.

Vänsterpartiet har å sin sida fortsatt att kräva regeringsmedverkan om partiets mandat behövs för att få en ny regering på plats. Under statsministerdebatten den 3 november förklarade riksdagsledamoten Samuel Gonzalez Westling att Vänsterpartiet är berett att förhandla, men att kravet på ministerposter ligger fast. Han betonade samtidigt att Magdalena Andersson är Vänsterpartiets statsministerkandidat.

Ulf Bjereld bedömer att det inom Socialdemokraterna finns en oro för att Vänsterpartiet ska hålla fast vid sitt krav så långt att regeringsförhandlingarna slutar med ett extra val.

Han beskriver den politiska situationen som allvarlig och anser att ett extra val till följd av att de fyra oppositionspartierna inte kunnat enas skulle vara ett mycket stort politiskt misslyckande i modern svensk historia.

Samtidigt tror Bjereld inte att utvecklingen kommer att gå så långt. Hans bedömning är att samtliga fyra partier har alltför mycket att förlora på att regeringsbildningen misslyckas.

Enligt de regler som Sveriges regering redovisar får riksdagens talman lägga fram högst fyra förslag till statsminister. Om samtliga förkastas ska extra val hållas, så länge ett ordinarie val inte ska genomföras inom tre månader. Omröstningen den 3 november var det andra statsministerförslaget som röstades ned efter valet 2026.

Sedan den 17 september leds Sverige av en övergångsregering, efter att statsministern begärt sitt entledigande. Regeringskansliet har klargjort att en övergångsregering huvudsakligen hanterar löpande och brådskande ärenden och att den inte har befogenhet att besluta om extra val.