Bygglov godkändes trots avslagförslag – 204 grannar protesterar

AI-genererad illustration

Nyheter

Bygglov godkändes trots avslagförslag – 204 grannar protesterar

Av Redaktionen•Publicerad: 6 nov 08:55•9 min

Utbyggnaden av Conapto datacenter i Edsberg i Sollentuna har mött motstånd från boende i området. Totalt 204 grannar har lämnat in ett gemensamt yttrande med invändningar mot anläggningens planerade omfattning, bullernivåer och reservkraftsystem. Bygglovet beviljades trots att kommunens bygglovsenhet i mars 2026 hade föreslagit att ansökan skulle avslås.

Samhällsbyggnadsnämndens politiker fattade ett enhälligt beslut om att godkänna utbyggnaden. Den nya byggnaden får bli 14,6 meter hög, trots att detaljplanen anger en högsta byggnadshöjd på åtta meter. Byggprojektet pågår i ett industriområde där bostäder, förskolor och skolor ligger nära verksamheten.

Gärdet Conapto 1 City. 1 MW total kapacitet.

Sätra Conapto 2 Syd. 4 MW total kapacitet.

Sollentuna Conapto 3 Nord. 6 MW total kapacitet.

Sätra Conapto 4 Syd. 28 MW total kapacitet.

Sollentuna Conapto 5 Nord. Under uppbyggnad. Annonserad total kapacitet 28 MW.

Flera grannar är oroliga.

Conapto driver sedan tidigare ett datacenter i Edsberg. Den befintliga anläggningen omfattar 3 500 kvadratmeter och har varit i drift i 13 år. När utbyggnaden är färdig kommer den sammanlagda ytan att vara mer än tre gånger så stor.

Conapto ligger bakom byggstöket.

De bygger ett datacenter – i Storstockholm.

Gärdet Conapto 1 City. 1 MW total kapacitet.

Sätra Conapto 2 Syd. 4 MW total kapacitet.

Sollentuna Conapto 3 Nord. 6 MW total kapacitet.

Sätra Conapto 4 Syd. 28 MW total kapacitet.

Sollentuna Conapto 5 Nord. Under uppbyggnad. Annonserad total kapacitet 28 MW.

Flera grannar är oroliga.

Conapto driver sedan tidigare ett datacenter i Edsberg. Den befintliga anläggningen omfattar 3 500 kvadratmeter och har varit i drift i 13 år. När utbyggnaden är färdig kommer den sammanlagda ytan att vara mer än tre gånger så stor.

Conapto vd Håkan Björklund uppgav i maj 2026 att investeringen överstiger en miljard kronor. Enligt Björklund ska drygt 30 personer arbeta vid datacentret när utbyggnaden har färdigställts.

Den nya anläggningen, Stockholm 5 Nord, får en planerad IT-kapacitet på 28 MW. Conapto meddelade i sin delårsrapport den 28 maj 2026 att hela kapaciteten redan hade kontrakterats till kunder och att leverans planerades till juli 2027.

Anläggningen är dimensionerad för en total elanslutning på 40 MW, varav 28 MW avser IT-utrustning. Conapto uppger att serverhallen förbereds för både luftkylning och vätskekylning. Tekniken ska kunna användas för högpresterande servrar, däribland utrustning med Nvidias Blackwell-arkitektur och kommande processorgenerationer.

Conapto har sedan tidigare fyra datacenter i Stockholmsområdet. Stockholm 1 City på Gärdet har en kapacitet på en MW, medan Stockholm 2 Syd i Sätra har fyra MW. Stockholm 3 Nord i Sollentuna har sex MW och Stockholm 4 Syd i Sätra har 28 MW.

I samband med expansionen har Conapto även förstärkt sin finansiering. Företaget uppgav i delårsrapporten att moderbolaget Conapto Group Holding II AB hade tillfört 100 miljoner kronor och att ytterligare en kreditfacilitet på 100 miljoner kronor hade ordnats.

För de närboende är det framför allt ljudnivåerna och anläggningens placering som väcker invändningar. Den närmaste bostaden ligger 43,5 meter från det befintliga datacentret. Mellan fastigheterna finns en mindre skogsdunge och en vändplan.

Håkan Roos, 45, bor omkring 120 meter från datacentret. Han anser att det är olämpligt att placera en så omfattande verksamhet mellan bostäder och förskolor. Enligt Roos finns en risk för att bullret ökar kraftigt när den nya serverhallen tas i bruk.

Familjens sovrum vetter mot anläggningen. Roos uppger att han och hans hustru redan har upplevt återkommande störningar från den befintliga verksamheten. Efter tidigare klagomål och en akustikutredning bekostade Conapto ett fönsterbyte i deras bostad.

Enligt Håkan Roos minskade störningarna under en period efter åtgärden, men bullret återkom senare och pågick vid ett tillfälle i mer än en och en halv månad. Han uppger att problemen började på nytt i juni.

Conapto uppger i juni 2026 att problem med återvinningen av överskottsvärme hade gjort det nödvändigt att använda kylfläktarna vid den befintliga anläggningen. Björklund beskrev situationen som tillfällig.

Även grannen Daniel Paulsson, 48, har invändningar mot utbyggnaden. Han bor på motsatt sida av datacentret, i närheten av den tekniska utrustningen. Vid den befintliga byggnaden finns nästan 50 fläktar.

Den nya anläggningen planeras få 282 fläktpar. Paulsson befarar att den utökade kylutrustningen kommer att medföra omfattande ljudstörningar för närliggande bostäder.

Datacenter använder stora mängder elektricitet för att driva servrar och annan teknisk utrustning. Processorerna producerar värme som måste transporteras bort för att förhindra överhettning. Särskilt datacenter avsedda för artificiell intelligens använder kraftfulla processorer med betydande kylbehov.

Conapto marknadschef Stefan Nilsson uppger att den nya anläggningen har utformats med särskilda åtgärder för att begränsa buller. Kylutrustning har placerats på taket i stället för på marknivå närmare bostäderna. Utrustningen ska omges av ljuddämpande skärmar och döljas bakom en högre fasad.

Enligt Stefan Nilsson är detta en förklaring till byggnadens höjd. Han framhåller att lösningen ska begränsa ljudspridningen och samtidigt göra den tekniska utrustningen mindre synlig från gatan.

Conapto uppger också att kylsystemet ska vara slutet och ha låg vattenförbrukning. Företaget anger att användningen av värmepumpar för fjärrvärmeåtervinning kan minska behovet av takfläktar och därmed sänka ljudnivån.

Vid den äldre anläggningen planerar Conapto dessutom att uppföra en ljuddämpande fasadkant. Daniel Paulsson ifrågasätter hur effektiv åtgärden blir för bostäderna eftersom han anser att ljudet även kommer att spridas uppåt.

Frågan om miljöpåverkan har också behandlats i underlag från Tyréns. Konsultens bedömning var att nybygget skulle medföra miljökonsekvenser, framför allt genom buller.

Daniel Paulsson uppger att Tyréns bedömning pekade på betydande miljöpåverkan inom ett avstånd på 500 meter från anläggningen. I området finns enligt de boende två förskolor, en grundskola och en gymnasieskola med sammanlagt drygt 3 000 barn och elever. Där finns även flerbostadshus, radhus och villor.

Grannarna har också framfört kritik mot kommunens hantering av bygglovet. Håkan Roos uppger att de boende fick kännedom om projektet genom lokal nyhetsrapportering först efter att möjligheten att överklaga beslutet hade passerat.

Sollentuna kommun publicerade information om projektet på sin webbplats i början av juni 2026. Flera närboende anser att informationen inte nådde dem i tillräcklig utsträckning.

Efter invändningarna bjöd kommunen in till ett möte i mitten av juli. Daniel Paulsson har kritiserat att mötet förlades till semesterperioden. Håkan Roos har samtidigt uttryckt misstankar om att bygglovsärendet hanterades på ett sätt som begränsade möjligheterna för grannarna att lämna synpunkter.

De boende uppger även att kommunen hänvisade till en bullerutredning när de klagade på störningar. När de begärde att få ta del av handlingen fick de enligt Håkan Roos besked om att någon sådan utredning inte fanns.

Anders Ekberg, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Sollentuna kommun, förklarar att detaljplanen innehåller ett undantag som tillåter högre byggnader under särskilda förutsättningar. Enligt Ekberg får undantaget användas när en större höjd är nödvändig och lämplig, bland annat med hänsyn till brandsäkerheten.

Samhällsbyggnadsnämnden bedömde enligt Anders Ekberg att datacentrets tekniska behov och möjligheten att återvinna energi motiverade undantaget. Den planerade återvinningen av överskottsvärme till fjärrvärmenätet ska kunna försörja nära 10 000 hushåll i Sollentuna.

Ekberg uppger också att kommunens arkitekt har fört en dialog med Conapto om byggnadens utformning. Nämnden bedömde att den planerade anläggningen är anpassad till stads- och landskapsbilden.

Återvinning av värme från datacentret förekommer redan i dag. Sollentuna Energi & Miljö, SEOM, dokumenterade vid ett samråd den 27 april 2023 att bolaget köpte restvärme från Conapto befintliga datahall. SEOM redovisade vid samma tillfälle även värmeåtervinning från anläggningar på Sollentunavallen.

Utbyggnaden är kopplad till ytterligare arbeten med kommunens tekniska infrastruktur. Sollentuna kommun meddelade den 3 september 2026 att utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet i södra Bäckvägen beräknas bli färdig i december 2026. Fortsatta ledningsarbeten mot Skogsängsvägen planeras pågå fram till 2028.

När kommunen uppdaterade projektinformationen den 3 september var tidplanen för nya fjärrvärmeledningar från datacentret ännu inte fastställd.

En annan fråga gäller anläggningens reservkraft. Conapto planerar att använda dieselaggregat vid behov och har lämnat in en ansökan om miljötillstånd till Länsstyrelsen i Stockholm.

Sollentuna kommuns miljö- och klimatnämnd behandlade den 10 juni 2026 information om en remiss från Tyréns som rörde den planerade tillståndsansökan för reservkraftanläggningen. Ärendet dokumenterades under paragraf 50 i nämndens protokoll.

Håkan Roos uppger att projektet omfattar nedgrävning av 1 000 kubikmeter diesel. Han är orolig för utsläpp av avgaser och partiklar när reservkraftaggregaten används.

Även Stig Berild, som bor nära anläggningen, har framfört oro över bullret från dieselaggregaten. Han jämför ljudnivån med flera dieselbussar som kör kontinuerligt i området.

Håkan Roos hävdar att Conapto-utredningar visar att utsläppen vid nöddrift överskrider tillämpliga normer. Han anser också att bolaget försöker undanta nöddriften från vissa mätningar, vilket enligt honom skulle ge möjlighet till omfattande användning av reservkraften.

Stefan Nilsson på Conapto uppger att reservkraften inte används vid normal drift. Däremot behöver aggregaten provköras regelbundet för att säkerställa att de fungerar vid eventuella strömavbrott.

Anders Ekberg framhåller att miljöprövningen fortfarande pågår hos Länsstyrelsen. Enligt Ekberg har kommunen betonat behovet av bullerutredningar och åtgärder som begränsar ljudstörningar. Han påpekar att verksamheten måste uppfylla miljöbalkens krav oavsett om bygglov har beviljats.

Conapto uppger samtidigt att det befintliga datacentret i Edsberg är anslutet till Svenska kraftnäts balansreserv. En del av anläggningens batterikapacitet kan därmed användas för att balansera elsystemet.

Företaget anger även att Stockholm 5 Nord ska använda förnybar elektricitet med timvis matchning genom Vattenfall.

Datacenterutbyggnader har mött protester även utanför Sverige. Invändningarna gäller bland annat el- och vattenanvändning, ljudstörningar och påverkan på naturmiljön.

Svenska kraftnät redovisade den 1 oktober 2026 att ansökningar om anslutning av datacenter motsvarade sammanlagt 7 326 megawatt i myndighetens anslutningskö för transmissionsnätet. Myndigheten understryker att siffran avser ansökt effekt innan kapacitet har reserverats och inte datacentrens faktiska elförbrukning.

Conapto har även presenterat planer för förändringar i området omkring den nya serverhallen. Företaget uppger att det avser att bekosta trädplanteringar, ny belysning, förbättrade gång- och cykelvägar samt konstnärlig utsmyckning.

Stefan Nilsson uppger att Conapto har förståelse för grannarnas invändningar men att bolaget inte har ändrat projektet med anledning av de synpunkter som hittills framförts. Enligt Nilsson har hänsyn till närmiljön funnits med i planeringen från början, och anläggningen ska uppfylla gällande bullerkrav.

Motståndet från de boende kvarstår. Den 27 oktober lämnade 204 personer som bor inom 500 meter från datacentret in ett gemensamt yttrande. Grannarna uttrycker fortsatt oro för buller, utsläpp och möjligheten att bo kvar utan omfattande störningar när den nya anläggningen tas i drift.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 85%
85%
15%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Överlag är texten saklig och neutral i ton, med tydlig källhänvisning och omfattande attribution (t.ex. uppgav, uppgav i delårsrapport, säger, enligt Ekberg). Den är i huvudsak uppbyggd kring vad grannar, Conapto, kommun och externa aktörer säger, vilket stärker oberoendet. Det finns dock två otydligen attribuerade påståenden som kan uppfattas som journalistens egna värderingar: “Conapto ligger bakom byggstöket.” och “De bygger ett datacenter – i Storstockholm.” Dessa saknas tydlig källa eller sammanhang vilket gör dem till potentiellt värderande påståenden som kan sakna neutralitet. För övrigt används minimalt laddat språk och texten behåller ett brett perspektiv genom att lyfta både boendes oro och myndigheters bedömningar. Sammanfattningsvis är texten relativt neutral och saklig, men de nämnda obundna formuleringarna drar ned poängen något.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
50%
30%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lägger tyngdpunkten på boendes oro kring buller och miljöpåverkan samt kritiserar informationsspridningen och hur bygglovsprocessen hanterats, vilket lyfter fram krav på starkare skydd för närmiljön och transparens. Denna fokusering på sociala och miljömässiga konsekvenser samt kritik mot privata intressen och offentliga beslutsprocesser tenderar att gynna vänsterperspektivet i svensk kontext.

Rubrik och framing:
Framingen presenterar konflikten mellan boende och företag; bygglov godkändes trots invändningar; fokus på buller, miljö och närhet till skolor/förskolor.

Språk och ton:
Informativt och dokumentärt, men med tydlig betoning på boendes oro och miljöaspekter.

Källbalans:
Fler boende- och grannperspektiv än företaget; myndighetsförklaringar finns men ofta som svar på invändningar; företags- och kommunperspektiv presenteras som motargument.

Utelämnanden och kontext:
Saknas bredare fackförenings- eller miljöorganisationers synpunkter, oberoende akustikexperters bedömningar utöver Tyréns, samt djupare granskning av kommunens process och alternativ till placering samt långsiktiga effekter på skolor och bostäder; inga jämförande case eller konkurrerande lösningar diskuteras.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.