Luleå stift utreder stor sammanslagning av församlingar

Luleå stift utreder en omfattande organisationsförändring där stiftets 55 församlingar på sikt kan samlas i omkring sex pastorat. Stiftet framhåller samtidigt att sex pastorat inte är ett definitivt slutmål och att det fortsatta arbetet kan resultera i några fler. Förändringen är planerad att genomföras etappvis mellan 2026 och 2032 och utgår från de sex kontrakt som redan fungerar som samverkansområden mellan församlingarna.

Först behandlas Södra Lapplands kontrakt med åtta församlingar i Västerbottens inland. En utredning presenterades för stiftsstyrelsen i juni 2026 och ett slutligt beslut är planerat till den 7 oktober. Förslaget innebär att samtliga församlingar i kontraktet bildar ett gemensamt pastorat under en kyrkoherde. Det nya pastoratet skulle geografiskt omfatta ett område ungefär lika stort som Schweiz och antalet prästtjänster skulle minska från 24 till 16.

Processen har pågått under flera år. Luleå stift uppger att arbetet tog sin början hösten 2022 genom utredningen Framtiden för Tärna församling, där möjligheterna till ett långsiktigt hållbart församlingsliv tillsammans med närliggande församlingar och pastorat undersöktes. I december samma år rekommenderade stiftsorganisationen att ett gemensamt pastorat för samtliga församlingar i Södra Lapplands kontrakt skulle övervägas. Kontraktsprosten bedömde samtidigt att även Malå-Sorsele pastorat hade begränsad långsiktig bärkraft och därför borde ingå i diskussionerna.

Församlingsråden inom det nuvarande Södra Lapplands pastorat framförde i mars 2023 att den pastoratsbildning som genomfördes 2014 först borde utvärderas innan en ytterligare utvidgning övervägdes. Enligt Luleå stift inledde Kyrkokansliets forsknings- och analysenhet en sådan utvärdering i maj 2023.

Efter ett beslut i stiftsstyrelsen den 25 april 2025 uppgav Luleå stift att sammanställningar av genomförda utvärderingar visade problem med långsiktig bärkraft och svårigheter att upprätthålla en god arbetsmiljö i Södra Lapplands kontrakt. Stiftsdirektör Maria Henriksson uppgav samtidigt att de ekonomiska förutsättningarna för ett större organisatoriskt samarbete bedömdes som goda.

Som en del av det fortsatta utredningsarbetet besökte stiftsmedarbetare Tärna, Stensele, Sorsele och Malå den 26–28 januari 2026. Lycksele, Vilhelmina, Dorotea-Risbäck och Åsele-Fredrika besöktes den 23–25 mars. Anders Stenman, kyrkoherde i Malå-Sorsele pastorat, uppgav i april att församlingarna under besöken hade fått beskriva sina verksamheter och att uppgifterna därefter skulle vägas samman med Svenska kyrkans övriga information inför stiftsstyrelsens fortsatta behandling.

Anders Stenman har uttryckt oro över att antalet präster enligt förslaget minskar från 24 till 16 tjänster. Han anser att frågan också har en teologisk dimension som borde ha diskuterats tidigare, men bedömer samtidigt att förändringen för den enskilde medlemmen kanske inte blir särskilt stor. Anders Stenman tillträdde som kyrkoherde i Malå-Sorsele pastorat 2025 och välkomnades i Malå kyrka den 30 november. Pastoratet uppgav då att han hade arbetat som präst i närmare 30 år och bland annat tjänstgjort i Luleå, Jokkmokk, Boden och Arvidsjaur.

I Tärna är kritiken tydligare. Kyrkoherde Larsa Rännar anser att församlingarna redan samarbetar väl trots de stora geografiska avstånden. Han beskriver förändringen som påtvingad och befarar att Tärna församling förlorar sitt självbestämmande.

I dag är sju av kontraktets åtta församlingar organiserade i två pastorat. Södra Lapplands pastorat omfattar Dorotea-Risbäck, Lycksele, Stensele, Vilhelmina och Åsele-Fredrika församlingar, medan Malå-Sorsele pastorat utgör den andra organisationen. Tärna församling är ensam om att fortfarande vara en helt självständig församling.

Det befintliga Södra Lapplands pastorat uppger att det redan är Sveriges största pastorat till ytan. Organisationen ansvarar för 21 begravningsplatser och kyrkogårdar inom sina fem församlingar och har omkring 100 medarbetare inom bland annat gudstjänstverksamhet, undervisning, socialt arbete, administration, information och kyrkogårdsskötsel.

Enligt det aktuella förslaget ska ekonomi, fastigheter och administration hanteras gemensamt av det större pastoratet. Den lokala förankringen ska enligt Luleå stift finnas kvar genom församlingsråd. Biskop Åsa Nyström uppger att beslut med direkt koppling till det lokala församlingslivet ska fattas där och att syftet med strukturförändringen är att stärka församlingarnas förmåga att fullgöra sitt kyrkliga uppdrag på respektive ort.

Bakgrunden är bland annat en pressad ekonomi och ett minskande medlemsantal. Kyrkoavgiften är Svenska kyrkans största inkomstkälla samtidigt som kostnaderna för bland annat underhåll av kyrkobyggnader är betydande. Luleå stift uppger att det 2025 hade 324 800 medlemmar, motsvarande 61,6 procent av befolkningen i stiftet, samt omkring 200 kyrkor i Norrbotten och Västerbotten.

I stiftets långsiktiga planering beräknas medlemsantalet under prognosperioden minska från 334 479 personer, motsvarande 63,5 procent av befolkningen, till 227 446 personer, eller 43 procent. Svenska kyrkan anger som huvudsaklig förklaring att fler medlemmar avlider än som tillkommer genom dop eller inträde. En tidigare prognos pekar på en minskning med omkring 20 procent fram till 2051.

Sedan 2014 kan två eller flera församlingar inom Svenska kyrkan samverka i ett pastorat med en gemensam kyrkoherde, medan varje församling fortfarande är kyrkans grundläggande lokala enhet. Kritik mot planerna att låta Luleå stifts sex kontrakt ligga till grund för framtida pastorat blev offentlig redan under våren 2025. Stiftet har även tidigare genomgått omfattande strukturförändringar, bland annat i samband med nya organisationsformer inom Svenska kyrkan under 2010-talet.

Om stiftsstyrelsen den 7 oktober 2026 godkänner förslaget för Södra Lappland ska det nya storpastoratet börja gälla den 1 januari 2028.