
AI-genererad illustration
F 21 söker nytt tillstånd för mer flyg
Försvarsmakten vill söka ett nytt miljötillstånd för verksamheten vid F 21 och Luleå-Kallax. Bakgrunden är enligt Försvarsmakten behovet av att kunna utöka verksamheten efter Sveriges inträde i Nato och mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Planerna omfattar bland annat ett nytt flygplan och fler flygövningar både dag- och nattetid.
Det nuvarande grundtillståndet härrör från Koncessionsnämndens beslut den 3 april 1995 och omfattar högst 63 000 flygrörelser per år, varav 24 600 militära och 39 000 civila. Swedavia uppger att den civila trafiken vid Luleå Airport fortfarande bedrivs inom Försvarsmaktens miljötillstånd och att 39 000 civila flygrörelser per år är tillåtna. Mark- och miljödomstolen har slagit fast att Försvarsmakten är verksamhetsutövare i miljöbalkens mening för den tillståndspliktiga flygplatsverksamheten, eftersom myndigheten har den faktiska och rättsliga möjligheten att styra verksamheten.
Juha Kenttäkumpu, ställföreträdande flottiljchef på F 21, uppger att dagens tillstånd räcker för den verksamhet som bedrivs nu, men att Försvarsmakten vill skapa utrymme för ytterligare utökningar om behov uppstår. Enligt Juha Kenttäkumpu har regeringen och riksdagen beslutat att det svenska försvaret ska förstärkas, och en större verksamhet vid F 21 ingår i den utvecklingen.
Försvarsmakten uppger att F 21 utöver huvudbasen i Luleå har sidobaser i Jokkmokk och Vidsel. Flottiljens stora flygövningsområde används både av svenska flygvapenförband och av utländska förband. Juha Kenttäkumpu beskriver infrastrukturen och övningsområdet i norra Sverige som särskilt lämpade även för allierade förband som vill öva där.
Den internationella verksamheten märktes bland annat under Natoövningen Ramstein Flag 2026. Luleå kommun uppgav inför övningen att två flygövningar per dag planerades från F 21 under perioden 8–19 juni och att allmänheten kunde märka av flygbuller. Norges försvar uppgav efter övningen att 19 Natoländer och mer än 150 flygplan deltog, med verksamhet från över 15 baser och andra platser i Europa. Tjeckiens försvarsdepartement uppgav att landets deltagande omfattade fem JAS 39 Gripen och omkring 50 personer ur flygande, mark- och stödpersonal, med Luleå som en av baserna.
Regeringen uppgav den 17 april 2026 att statsminister Ulf Kristersson besökte F 21 i Luleå. Ulf Kristersson framhöll då att Gripensystemet ska vara ryggraden i Sveriges luftförsvar under lång tid som en del av den pågående försvarsupprustningen.
En utökad verksamhet kan samtidigt innebära mer buller för boende i områden nära flygplatsen, både dagtid och nattetid. Försvarsmakten har hållit två samråd där allmänheten informerats om bland annat de ökade bullernivåerna. Sveriges Radio har tidigare uppgett att de gällande miljövillkoren, utöver vardaglig dagflygning, medgett omkring 14 tillfällen med mörkerflygning på kvällstid under perioden oktober–mars, där kvällstid sträcker sig fram till klockan 22.
Thomas Dahlquist, som driver en älg- och renfarm i Lövudden utanför Luleå, uppger att lågt flygande militärflyg redan i dag orsakar kraftigt buller vid gården och att samtal ibland inte går att genomföra när planen passerar. Thomas Dahlquist säger också att han vill se en bättre dialog med Försvarsmakten och möjlighet att kontakta en särskild person på F 21 när problem uppstår. Han uppger att familjen tidigare försökt kontakta flottiljen efter flygningar på så låg höjd att tavlor föll ned, men att de då fick besked om att flygningen ingick i en övning.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. All information om buller och påverkan på boende återges som uttalanden från personer eller organisationer, och inga egna slutsatser dras. Laddade ord som 'kraftigt buller' är tydligt kopplade till en källa (Thomas Dahlquist) och påverkar därför inte oberoendet. Inga förstärkningar, förminskningar, eller emotionellt styrt språk från journalisten förekommer. Texten redovisar också tydligt källhänvisningar som styr perspektivet i de återgivna uppgifterna. Enda avvikelsen från maximal poäng är att vissa passager, exempelvis beskrivningar av behov och planerna, ibland kan uppfattas som något övertydligt framställda men ändå inom ramen för saklig, neutral rapportering. Sammantaget är artikeln mycket välskriven ur ett oberoendespråkperspektiv.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en mittenposition då den utgår från en institutionell och pragmatisk syn på försvarsuppbyggnad kopplad till regeringens beslut och säkerhetspolitiska förändringar. Både behovet av en stark statlig försvarsmakt och hänsyn till boendes bullerproblematik presenteras, vilket ger en balanserad bild utan tydlig kritisk vänster- eller ren högerideologisk vinkling. Sammantaget stödjer texten en kompromiss och sakligt framlagt försvarsutvecklingsperspektiv.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att Sveriges försvar behöver utökas och anpassas efter ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, särskilt kopplat till Nato-medlemskap. Försvarsmakten framstår som ansvarig och lösning, medan de boende nära flygplatsen framställs som vissa som kan påverkas negativt av buller.
Språk och ton:
Språket är formellt och informativt utan värdeladdade ordval, där Försvarsmaktens behov och regeringsbeslut ges utrymme, samtidigt som enskilda boendes bullerproblem nämns som en konsekvens som borde hanteras bättre.
Källbalans:
Försvarsmakten och myndighetspersoner får mest utrymme, tillsammans med regeringens och militärens uttalanden. Enskilda boendes kritik mot buller får visst utrymme men framstår mer som en störning snarare än ett stort problem. Det finns ingen framträdande motståndsröst mot utökningen eller stark miljöaktivism.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar ett starkt miljöperspektiv eller miljörörelsens kritik, samt samhällsekonomiska kostnadsaspekter eller bredare civil påverkan utöver buller. Alternativa försvarsstrategier eller kritik från andra politiska sfärer saknas, vilket påverkar den politiska tolkningen mot försvars- och säkerhetspolitisk förstärkning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Försvaret ifrågasätter bevisningen i Brattåsmålet
Försvaret anser att bevisningen inte räcker för att knyta den dubbelmordåtalade mannen till själva morden...

Storlien satsar 8,5 miljoner på nytt snösystem
En ny konstsnöanläggning byggs i Storlien i Åre kommun efter flera vintrar med begränsad tillgång...

Luleå stift utreder stor sammanslagning av församlingar
Luleå stift utreder en omfattande organisationsförändring där stiftets 55 församlingar på sikt kan samlas i...

Familjen Baars satsar vidare på livet i Hovra
Christianne och Axel Baars har efter drygt tre och ett halvt år i Hovra bestämt...
