Försvaret ifrågasätter bevisningen i Brattåsmålet

Försvaret anser att bevisningen inte räcker för att knyta den dubbelmordåtalade mannen till själva morden i Brattås. Advokat Johan Lavås framhöll i sitt slutanförande att två dna-spår visserligen kopplar hans klient till mordoffret Gärd Viklund, men att det enligt försvaret saknas annan bevisning som binder mannen till gärningarna. Lavås hävdade också att ingenting i utredningen motsäger den tilltalades egen berättelse och riktade omfattande kritik mot polisens förundersökning.

Åtalet gäller två fall av mord och handläggs som mål B 1029-26 i Ångermanlands tingsrätt. Senior åklagare Hanna Flordal är enligt Åklagarmyndigheten förundersökningsledare. Efter den avslutade huvudförhandlingen yrkade åklagarsidan på livstids fängelse för mord och, som ett alternativ, ansvar för medhjälp till mord. Den tilltalade har under hela processen nekat till att ha dödat Gärd Viklund och det andra mordoffret.

Mannen har uppgett att han kom till brottsplatsen av en slump efter dubbelmordet och därefter flyttade Gärd Viklunds kropp. Han greps den 8 april 2026 i sin bostad på en ort i Sörmland. Vid tiden för morden bodde han i Härnösand. Ångermanlands tingsrätt häktade honom den 10 april på sannolika skäl misstänkt för två mord.

En central del av utredningen är dna-bevisningen. Polismyndigheten uppgav att Nationellt forensiskt centrum, NFC, fick tillstånd att använda en dna-baserad släktforskningsdatabas. Därefter dna-registertopsades mannen och en jämförelse mot ett tidigare säkrat spår gav en positiv träff, vilket enligt Polismyndigheten medförde att misstankegraden höjdes till sannolika skäl. Åklagarmyndigheten uppgav att beslutet att använda metoden fattades i augusti 2025 och att ytterligare tekniska, forensiska och rättsmedicinska undersökningar gjordes efter frihetsberövandet.

Möjligheten att använda dna-baserad släktforskning i förundersökningar om bland annat mord infördes genom regler som trädde i kraft den 1 juli 2025, enligt regeringen. Lagändringen skapade därmed den rättsliga möjligheten att senare använda metoden i Brattåsutredningen. DNA.se uppgav att dna från ett tuggummi finns med bland den tekniska bevisning som åberopats i åtalet.

Den tilltalade har i polisförhör berättat att han hade räknat med att polisen någon gång skulle kontakta honom eftersom han visste att han hade lämnat dna på platsen, enligt TV4. Försvaret gör samtidigt gällande att förekomsten av dna inte visar att mannen utförde morden.

Förutsättningarna för den kriminaltekniska undersökningen såg annorlunda ut när Brattåsmorden inträffade 2005. Den tidigare kriminaltekniker som inledningsvis var ärendeansvarig berättade under rättegången att teknikerna vid den tiden inte hade tillgång till vare sig munskydd eller engångsoveraller. De använde nitrilhandskar och skoskydd.

Kriminalteknikern berättade också att han under perioden hade kraftig pollenallergi och ofta behövde snyta sig, vilket gjorde att han bytte handskar mycket ofta. Hans dna har senare konstaterats på tre beslagtagna föremål i utredningen: Gärd Viklunds handväska, en av hennes skor och ett armbandsur.

Johan Lavås har trots detta framför allt riktat sin kritik mot utredningen som helhet. Han anser att den befintliga bevisningen inte var tillräcklig för att mannen skulle åtalas och har gjort gällande att åklagarsidan inte har visat att hans klient utförde morden.

Huvudförhandlingen planerades av Ångermanlands tingsrätt över fyra dagar, den 17, 21, 24 och 26 augusti 2026. Den 24 augusti genomförde rätten även en syn på gården i Brattås efter begäran från senior åklagare Hanna Flordal.

Efter att huvudförhandlingen avslutats beslutade Ångermanlands tingsrätt att den tilltalade ska vara fortsatt häktad fram till domen, om rätten inte fattar något annat beslut dessförinnan. Domen i Brattåsmålet meddelas den 9 september 2026 klockan 11.00.