Lotte de Raadt ger keramikverkstad nytt liv

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Lotte de Raadt ger keramikverkstad nytt liv

Av Sofia NilssonPublicerad: 3 aug 06:473 min

Den nederländska formgivaren och keramikern Lotte de Raadt har etablerat sig i Fågelsjö i Hälsingland, där hon arbetar med vildlera och andra material som samlas in i naturen. Hon och familjen köpte huset och den tidigare keramikverkstaden 2023. I fastigheten finns en keramikugn som tidigare användes av Frank Larsen.

Lotte de Raadt grundade sin keramiska designstudio i Eindhoven 2010, direkt efter examen från Design Academy Eindhoven. Hon började på utbildningen redan som 16-åring och hade dessförinnan fått inblick i hantverket genom sin mor, som arbetade med lera och sålde sina produkter på marknader.

Intresset för Sverige väcktes för snart tio år sedan, när en av hennes morbröder eller farbröder köpte ett hus i landet. Det var också han som hittade keramikverkstaden i Fågelsjö och tipsade henne om den. Efter flera års resor till Sverige valde Lotte de Raadt att flytta permanent till byn.

I verkstaden använder hon främst blålera och moränlera från olika delar av Gävleborgs län, framför allt från trakten kring Delsbo. Någon användbar lera har hon inte hittat i Fågelsjö, men däremot järnoxid i skogen. Järnoxiden används för att färga keramiken, bland annat på kakelplattor som täcker ett hörn av studion.

Arbetet med lokala råvaror har även varit en del av Hantverksfestivalen i Fågelsjö 2026. Under en tvådagarskurs ledd av Lotte de Raadt fick deltagarna lära sig att hitta, bearbeta och blanda rå lera från Hälsingland. Materialet användes på porslinslera och som glasyr. Leran kunde formas i gipsformar, drejas eller byggas för hand innan föremålen brändes i en elektrisk ugn.

Fågelsjö Keramikverkstad håller öppet torsdag till lördag klockan 10.00–16.00 från maj till september 2026. Verksamheten erbjuder även helgkurser med inriktning på vildlera.

Lotte de Raadts examensprojekt vid Design Academy Eindhoven bestod av en vattenkaraff i tre former. Formerna representerade nederländskt dricksvatten från grundvatten, ytvatten och dynområden. Flera av hennes produkter har funnits i designföretaget Vij5:s kollektion sedan 2017, däribland keramiska vattenkaraffer och servisserier.

Hon har också arbetat med att använda restmaterial från vattenrening i keramisk produktion. Tillsammans med Kirstie van Noort och Koninklijke Tichelaar utvecklade hon en metod där järnslam från dricksvattenrening används som pigment i keramiska plattor. Tekniken tillämpades i ett projekt för Brabant Water i Eindhoven, där 9 000 helt eller delvis glaserade plattor tillverkades. Koninklijke Tichelaar uppger att järnslammet kan börja sintra vid vissa temperaturer, vilket kan göra en lägre bränningstemperatur möjlig och därmed minska utsläppen.

Fågelsjö är även känt för Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa, en av de sju hälsingegårdar som ingår i Unescos världsarv. Gårdens historia kan spåras till finska svedjebrukare på 1600-talet. De sista ägarna lämnade gården julen 1910 och flyttade till det nybyggda Amerikahuset, medan inventarierna blev kvar.

Lotte de Raadt beskriver Fågelsjö som en hjälpsam och välkomnande bygemenskap. Keramikverkstaden har blivit basen för hennes fortsatta arbete med lokala material och vildlera från Hälsingland.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 100%
100%
0%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk och visar inga tecken på journalistens egna värderingar eller känslostyrda formuleringar. Informationen presenteras i faktabaserad form utan överdrifter, förstärkningar eller förminskningar från journalisten. Eventuella värderingar och beskrivningar tillskrivs personer (som Lotte de Raadt) utan att journalisten själv använder laddade ord eller tar ställning. Därför är texten helhetsmässigt helt oberoende, neutral och saklig.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
70%
0%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln presenterar ett pragmatiskt och positivt exempel på lokal entreprenörskap och kulturellt hantverk utan att ta ställning i större samhällsideologiska frågor. Den betonar lokala resurser, hantverkskunskap och innovation, vilket ligger nära mitten med inslag av teknokratiska och institutionella perspektiv men utan tydliga vänster- eller högerpolitiska vinklar.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden visar en positiv utveckling genom kulturellt och hantverksmässigt entreprenörskap i en liten by, där Lotte de Raadt framstår som en problemlösare och innovatör som revitaliserar en lokal keramikverkstad med hållbara och lokalt anpassade metoder.

Språk och ton:
Språket är neutralt och informativt utan värdeladdade ord, vilket ger en positiv bild av entreprenören och hennes arbete utan att höja fram någon ideologisk agenda.

Källbalans:
Fokus ligger på Lotte de Raadt och hennes verksamhet, med nämnande av lokala aktörer och projekt men utan tydlig motpart eller alternativa röster. Det saknas kontroverser eller konfliktperspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om eventuella ekonomiska, politiska eller sociala effekter av verksamheten, samt inga perspektiv på större samhällsfrågor kopplade till hantverk och lokal utveckling som skulle kunna ge en mer omfattande politisk kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.