Looksmaxing sprids bland unga män – farliga metoder växer

Looksmaxing har vuxit fram som en nätbaserad trend där framför allt unga män försöker maximera sitt utseende och kopplar fysisk attraktivitet till status och framgång. Fenomenet har sitt ursprung i incelmiljön och den så kallade manosfären, där människors värde ofta rangordnas utifrån utseende. Magnus Kilger, universitetslektor och docent vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, beskriver ett synsätt där utseendet ges större betydelse än bland annat utbildning, personlighet och andra egenskaper.

En av de mest extrema metoderna inom looksmaxing kallas bonesmashing. Den går ut på att avsiktligt slå mot ansiktet, i extrema fall med en hammare, för att skapa skador eller mikrofrakturer som anhängare hävdar ska läka till en mer markerad käklinje. Psykologen Susan Albers vid Cleveland Clinic uppger att det saknas vetenskapligt stöd för att avsiktliga ansiktsskador skulle skapa en mer markerad eller maskulin benstruktur efter läkning. Cleveland Clinic beskriver bonesmashing som en form av självskadebeteende.

En forskargrupp bakom en studie publicerad 2026 registrerade 2 518 omnämnanden av bonesmashing under tolv månader. Forskarna uppskattade räckvidden i sociala medier till omkring 32 miljoner och noterade drygt 2,47 miljoner interaktioner under tre månader. Omkring 98 procent av personerna i material märkt med #bonesmashing var män. Google-sökningar efter termen hade samtidigt ökat med 5 000 procent jämfört med året före.

I samma studie stod Youtube för 43,7 procent av det analyserade innehållet om bonesmashing och TikTok för 17,4 procent. Forskarna konstaterade att populära inlägg återkommande använde pseudovetenskapliga förklaringar och tonade ned riskerna. Forskare vid Northwell Health och Cohen Children’s Medical Center beskrev i tidskriften Pediatrics i augusti 2026 looksmaxxing som en framväxande fråga inom barn- och ungdomsmedicin. De uppgav att innehållet sprids genom bland annat kortvideor, forum, influerarkonton, privata meddelandegrupper och forum där användares ansikten betygsätts.

Magnus Kilger pekar på att looksmaxing skiljer sig från många tidigare skönhetstrender genom det starka fokuset på ansiktet. Inom miljön kan en mer markerad käklinje och andra förändringar av utseendet framställas som vägar till högre status. Han beskriver också en föreställning om att attraktivitet väger tyngre än personlighet och andra mjukare egenskaper samt kopplar utvecklingen till en bredare trend där färre unga män identifierar sig som feminister.

Looksmaxing omfattar även träning och användning av preparat. Anabola steroider lyfts öppet fram i delar av kulturen som ett sätt att snabbare få synliga muskler. Cleveland Clinic beskriver att även testosteron och andra hormoner, peptider, stimulantia, lugnande preparat, vätskedrivande medel samt oreglerade eller experimentella produkter förekommer i looksmaxxing-miljöer. Magnus Kilger beskriver en kultur där genvägar inte nödvändigtvis betraktas negativt utan kan ses som ett sätt att maximera resultat och kringgå vad anhängarna uppfattar som systemets begränsningar.

Folkhälsomyndigheten uppger att omkring 1 procent av männen i Sverige och mindre än 0,5 procent av kvinnorna någon gång har provat anabola androgena steroider. Myndigheten beskriver den typiska användaren som en man mellan 18 och 34 år som regelbundet styrketränar på gym. Folkhälsomyndigheten uppger också att riskerna med dopningsmedel ökar vid högre doser och längre användningstid och att negativa effekter kan förvärras när preparaten kombineras med narkotika, alkohol eller läkemedel.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tog i slutet av maj upp looksmaxing i rapporten Pojkars och unga mäns jämställdhetsutmaningar. MUCF uppgav att fenomenet, såvitt myndigheten känner till, inte har studerats i Sverige men att det finns tecken på att det kan ha spridits även bland unga utanför incelmiljön.

Regeringen gav den 16 juli 2026 Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att undersöka pojkars och unga mäns sociala medier. Uppdraget har diarienummer A2026/00743 och omfattar bland annat kroppsideal, hälsa, sexualitet, livs- och yrkesval samt maskulinitetsnormer på sociala medier, spelplattformar, låsta forum och diskussionsgrupper. Jämställdhetsmyndigheten ska samverka med MUCF och beakta relevanta uppdrag till bland andra Mediemyndigheten och Folkhälsomyndigheten. Slutredovisningen ska lämnas till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 15 december 2027.

Jämställdhetsminister Nina Larsson från Liberalerna beskrev i samband med uppdraget hur pojkar kan möta innehåll som glorifierar självmord, förlöjligar psykisk ohälsa och skapar en stark fixering vid utseende, muskler och status. Nina Larsson framhöll att sådant innehåll kan beröra både pojkar och män samt flickor och kvinnor.

Johanna Lindström, jurist på Familjens Jurist och doktorand i barnrätt vid Stockholms universitet, uppger att innehåll från influerare eller reklam som främjar skadliga beteenden kan anmälas. Hon hänvisar också till EU:s Digital Services Act, DSA, som ställer krav på hur plattformar utformar tjänster med hänsyn till barns rättigheter.

EU-kommissionen fastställde i juli 2025 särskilda riktlinjer för skydd av minderåriga enligt Digital Services Act. Där rekommenderades bland annat privata konton som standard för barn, ålderssäkring och förändringar av rekommendationssystem för att minska risken att minderåriga leds vidare till skadligt innehåll. European Board for Digital Services och EU-kommissionen konstaterade i sin andra årliga rapport 2026 att rekommendationssystem och andra designval på stora plattformar kan bidra till att barn exponeras för bland annat farliga virala utmaningar och annat skadligt innehåll.

Flera länder, däribland Sverige, har infört eller diskuterat åldersgränser för sociala medier. Johanna Lindström beskriver åldersgränser som ett trubbigt verktyg eftersom samma regler omfattar barn med mycket olika livssituationer.

Vid akuta lägen eller självmordstankar ska 112 kontaktas. Stöd finns även genom Suicide Zero, Spes, Bris, Rädda Barnen, Anonyma alkoholister, Jourhavande kompis för barn och unga upp till 25 år, Jourhavande medmänniska på 08-702 16 80 nattetid, 1177 samt Nationell stödlinje för psykisk hälsa och suicidprevention på 90390 dygnet runt.