Liberalerna kritiserar Moderaternas hemliga uppgörelse med Sverigedemokraterna

Moderaterna har förhandlat fram ett ekonomiskt tillskott på drygt 4,5 miljoner kronor till Sverigedemokraterna i Stockholms stad under den kommande fyraårsperioden. Överenskommelsen träffades utan att de övriga allianspartierna Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna informerades i förväg. Liberalernas Gulan Avci riktar nu kritik mot Moderaternas agerande och anser att Christofer Fjellner behöver återupprätta förtroendet mellan de borgerliga partierna.

Överenskommelsen blev känd för de övriga partierna omkring 20 minuter före ett sammanträde i kommunfullmäktige den 22 oktober, rapporterade Kvartal. Dessförinnan hade de fyra allianspartierna förhandlat om den ekonomiska resursfördelningen under flera veckor.

Gulan Avci beskriver beskedet som överraskande. Hon förklarar att Liberalerna inte hade informerats om Moderaternas parallella samtal med Sverigedemokraterna när partierna skulle underteckna sin gemensamma överenskommelse. Kritiken gäller enligt henne inte Sverigedemokraterna som parti, utan hur Moderaterna och Christofer Fjellner hanterade förhandlingarna.

Moderaterna avvisar kritiken. Partiets pressekreterare Ruben Trossmark framhåller att den aktuella typen av uppgörelse varken är ny, ovanlig eller kontroversiell. Andra källor har däremot beskrivit förfarandet som en kupp från Moderaternas sida och pekat på en förtroendekris mellan de borgerliga partierna i Stockholm.

Den ekonomiska uppgörelsen ger Sverigedemokraterna större resurser än Centerpartiet, trots att partierna har lika många platser i kommunfullmäktige. Kvartal redovisade den 22 oktober att skillnaden är betydande. Efter kommunvalet 2026 har båda partierna åtta mandat, medan Moderaterna har 23, Liberalerna fem och Kristdemokraterna fyra.

Valmyndighetens slutliga röstsiffror visar samtidigt att Centerpartiet fick fler röster än Sverigedemokraterna i Stockholm. Centerpartiet samlade 50 279 röster, motsvarande 7,63 procent, medan Sverigedemokraterna fick 48 785 röster och 7,40 procent.

De ekonomiska resurserna till partierna i Stockholms stad används bland annat för arvoden till heltidsarbetande politiker och anställning av politiska sekreterare. Fördelningen påverkas både av valresultatet och av överenskommelser mellan partierna. Stockholms stad anger att partierna själva kan omfördela medel inom sina beslutade ekonomiska ramar mellan politiska sekreterare, arvoderade förtroendevalda och kanslipersonal.

Sveriges Kommuner och Regioner förklarar att kommunallagen ger kommunfullmäktige rätt att besluta om det kommunala partistödets omfattning och utformning. Organisationen skiljer samtidigt mellan det ordinarie partistödet och resurserna för politiska sekreterare, vilka regleras separat.

För det kommunala partistödet gäller även särskilda redovisningskrav. Stockholms stads regler, fastställda i den kommunala författningssamlingen Kfs 2023:13, kräver att partierna varje år redovisar användningen av stödet och lämnar ett granskningsintyg. Kommunstyrelsen konstaterade den 7 oktober 2026 att samtliga åtta partier hade lämnat redovisningar för 2025, men att ett parti hade överskridit tidsfristen den 30 juni.

Konflikten om resursfördelningen kommer efter ett kommunval där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet behöll majoriteten i Stockholm. De tre partierna fick tillsammans 52 procent av rösterna och 53 av kommunfullmäktiges 101 mandat. SVT Nyheter rapporterade den 7 oktober att valresultatet gav dem möjlighet att fortsätta styra huvudstaden under mandatperioden 2026–2030.

Moderaterna hade inför valet uteslutit ett gemensamt styre med både Sverigedemokraterna och Miljöpartiet. I en rapportering från SVT Nyheter den 8 september framgick samtidigt att Moderaterna var beredda att leda Stockholm genom ett minoritetsstyre.

Efter valet har även fördelningen av borgarrådsposter varit föremål för politisk diskussion. Stockholm har sammanlagt 13 borgarrådsposter, varav nio tillhör den styrande majoriteten och fyra oppositionen, redovisade lokaltidningen Mitt i den 19 oktober.

När det nya styret presenterades den 7 oktober kritiserade Christofer Fjellner att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans tilldelades sju av majoritetens nio borgarrådsposter. Inom oppositionen skulle Moderaternas Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin behålla sina uppdrag. Fördelningen av den fjärde oppositionsposten var då ännu inte avgjord. Under föregående mandatperiod innehades den av Gulan Avci.

Både Christofer Fjellner och Gulan Avci fick personröster i kommunvalet 2026. Valmyndighetens sammanställning visar att Fjellner fick 11 224 personröster och Avci 2 481.

En annan del av motsättningarna mellan de borgerliga partierna gäller regeringsunderlaget i Region Stockholm. Sedan Liberalerna valt att samarbeta med Socialdemokraterna i ett mittenstyre har Moderaterna beskrivit sig som Stockholms enda borgerliga parti.

Gulan Avci motsätter sig Moderaternas beskrivning. Hon anser att samarbete över traditionella blockgränser inte betyder att ett parti överger sina politiska värderingar. Som exempel hänvisar hon till att Moderaterna själva samarbetar med Socialdemokraterna i fler än 50 svenska kommuner.

Avci vill inte bedöma innehållet i samtalen mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna. Däremot anser hon att Christofer Fjellner har ett ansvar för att återställa förtroendet efter hur förhandlingarna genomfördes.

Liberalernas långsiktiga målsättning är enligt Gulan Avci ett borgerligt maktskifte i Stockholm 2030. Hon anser att samtliga partier som betraktar sig som borgerliga behöver ta ställning till hur de kan medverka till ett sådant regeringsalternativ på kommunal nivå.

Under den kommande mandatperioden avser Liberalerna att granska det politiska styret i Stockholm och arbeta för att öka sitt medlemsantal. Gulan Avci framhåller samtidigt de mindre partiernas betydelse för vilka politiska majoriteter som kan bildas efter ett val.