Lärarstudenter larmar om få undervisningstimmar i Malmö

Ämneslärarstudenter vid Malmö universitet riktar kritik mot omfattningen av den lärarledda undervisningen. En sammanställning som studenterna själva har gjort visar ett genomsnitt på 1,4 timmar per vecka. Flera av dem ifrågasätter om utbildningen ger tillräckliga kunskaper inför det kommande arbetet som lärare.

Bristen på lärarledd undervisning inom lärarutbildningen har diskuterats tidigare. Frågan har också uppmärksammats nationellt. I en rapport som Sveriges förenade studentkårer (SFS) presenterade den 27 februari 2025 framgick att högskolestudenter inom pedagogik i Sverige i genomsnitt hade fyra timmars lärarledd undervisning per vecka. Organisationen konstaterade även att Sverige hade minst undervisningstid inom samtliga fem ämnesområden som ingick i den internationella jämförelsen.

Två av studenterna som nu kritiserar förhållandena i Malmö är Ella Benediktsson, som har studerat i två år, och Jesper Larsson, som har gått ämneslärarprogrammet i fyra år. Ella Benediktsson anser att den begränsade tiden på universitetet gör att studenterna inte får tillräckliga möjligheter att ta del av lärarnas kunskaper.

Jesper Larsson upplever att utbildningen har försämrats under hans studietid, både när det gäller undervisningens omfattning och kvalitet. Han beskriver situationen som hopplös och hänvisar till uppgifter som studenterna fått om att lärarutbildningens resurser har minskat med mellan en och en halv procent årligen sedan 1993.

Studenterna uppger att de tidigare har framfört kritiken till utbildningens ledning, utan att de upplever någon förbättring. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) klargör att högskolestudenter har rätt till representation när beslut som berör deras utbildning förbereds eller fattas. Lärosätena ska också erbjuda kursvärderingar, sammanställa resultaten och informera studenterna om vilka eventuella åtgärder som vidtas med anledning av synpunkterna.

Ämneslärarutbildningen vid Malmö universitet omfattar även 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Enligt universitetets utbildningsinformation genomförs praktiken på skolor med handledning av erfarna lärare och ingår redan under utbildningens första termin.

Tobias Olsson, dekan vid fakulteten för lärande och samhälle på Malmö universitet, känner igen studenternas beskrivning av de begränsade resurserna. Han kopplar situationen till att anslagen för högre utbildning har förlorat i värde under en längre period.

Enligt Tobias Olsson arbetar universitetet utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Han beskriver resursläget som en utmaning och uppger att fakulteten fortlöpande undersöker utvecklingsprojekt och möjligheter att förändra undervisningen för att höja dess kvalitet och göra den mer intressant.

Resursfrågan har även granskats av Sveriges universitetslärare och forskare (SULF). I september 2025 redovisade organisationen att ersättningsbeloppen för högre utbildning, räknat i fasta priser, hade sjunkit med mellan 20 och 44 procent sedan 1994. Minskningens storlek varierade mellan olika utbildningsområden. SULF beräknade att ytterligare 15 miljarder kronor skulle behövas för att återställa resurserna per student till 1994 års nivå.

Organisationen konstaterade dessutom att lärosätenas kostnader steg med 6,2 procent under 2024. Kostnadsökningen var större än uppräkningen av utbildningsersättningen, trots regeringens särskilda satsningar. SULF pekade bland annat på produktivitetsavdraget och eftersläpningen i pris- och löneomräkningen som bidragande orsaker.

Den 19 december 2025 beslutade regeringen om en reform av lärarutbildningarna. I beslutet ingår höjd ersättning per student och skärpta antagningskrav, som enligt regeringen ska frigöra resurser till kvalitetsförbättringar. En av de förändringar som reformen ska möjliggöra är fler lärarledda undervisningstimmar.

Från antagningen till höstterminen 2027 införs krav på minst betyget C i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 för sökande till grundlärar- och ämneslärarutbildningarna. Hösten 2028 ska även förändringar av utbildningarnas innehåll genomföras, med större utrymme för ämnesstudier, ämnesdidaktik och kognitionsvetenskap.

Universitetskanslersämbetet har fått regeringens uppdrag att följa lärarutbildningsreformen under perioden 2026–2031. Uppföljningen ska bland annat omfatta reformens genomförande samt utvecklingen av lärosätenas utbildningsutbud och samverkan.