Långtidsarbetslösheten minskar bland utrikes födda i Trollhättan

Antalet långtidsarbetslösa i Trollhättan har minskat under det senaste året. I juli 2026 hade 1 007 personer varit arbetslösa i minst ett år, enligt statistik från Arbetsförmedlingen som Newsworthy redovisat. Det var 83 färre än i juli 2025. Av de långtidsarbetslösa var 629 utrikes födda och 577 personer hade varit utan arbete i minst två år.

Utrikes födda är fortfarande överrepresenterade bland de arbetslösa. I Trollhättan utgjorde gruppen 62 procent av de långtidsarbetslösa. I juli 2026 var 7,9 procent av de utrikes födda i kommunen långtidsarbetslösa. Motsvarande andel var 6,0 procent i Västra Götalands län och 6,6 procent i hela landet. Efter en nedgång under 2024 ökade långtidsarbetslösheten åter under 2025, men det senaste året har utvecklingen vänt nedåt.

Sadik Ali Bijani är en av dem som har gått från långvarig arbetslöshet till arbete. Han kom från Indien till Sverige för 32 år sedan och drev under flera år en elektronikaffär. När verksamheten lades ned följde åtta år utan arbete, en period som enligt Sadik Ali Bijani präglades av oro för att ekonomin inte skulle räcka till hyra, kläder och mat.

Förändringen kom när Sadik Ali Bijani började utbilda sig till vårdbiträde på folkhögskola och samtidigt kunde ha betald praktik på ett äldreboende. Han uppgav att inkomsten under studietiden gjorde att han ville fortsätta på den vägen. Sadik Ali Bijani var en av två personer i klassen som fullföljde utbildningen och gick direkt vidare till heltidsarbete.

Dalslands folkhögskolas vårdbiträdesutbildning i Trollhättan omfattar enligt Sveriges folkhögskolor två års heltidsstudier och motsvarar det nationella yrkespaketet för vårdbiträde på 800 poäng. Utbildningen innehåller arbetsplatsförlagt lärande på vård- och omsorgsenheter inom Trollhättans stad. Skolverket anger att det även finns ett påbyggnadspaket på 700 poäng för den som därefter vill komplettera utbildningen till undersköterska.

Även i Uddevalla har arbetslösheten minskat. Uddevalla kommun uppgav i februari 2026 att arbetslösheten i december 2025 låg 0,7 procentenheter lägre än ett år tidigare. Den tydligaste nedgången hade då skett bland utrikes födda som varit arbetslösa längre än 24 månader.

Samir Rajic, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Fyrbodal, uppger att konjunkturen och myndighetens samarbete med arbetsgivare inom skola, vård och omsorg samt processindustri är faktorer bakom utvecklingen. Sveriges Radio har också uppgett att Samir Rajic framhåller efterfrågan på arbetsmarknaden som central när arbetssökande väljer utbildning.

Skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda är samtidigt stora även på regional och nationell nivå. Arbetsförmedlingen redovisade att 13 procent av den registerbaserade arbetskraften bland utrikes födda i Västra Götaland var inskrivna som arbetslösa i maj 2026, jämfört med 4 procent bland inrikes födda. SCB uppgav att arbetslöshetstalet under andra kvartalet 2026 var 13,6 procent bland utrikes födda i åldern 20–66 år och 5,0 procent bland inrikes födda.

SCB redovisade också att antalet arbetslösa utrikes födda kvinnor i åldern 20–65 år minskade med 4,7 procent i juni 2026 jämfört med samma månad året före. Bland utrikes födda män var minskningen 10,9 procent. Arbetsförmedlingen uppgav samtidigt att det genomsnittliga antalet inskrivna arbetslösa i Sverige minskade från 363 000 under andra kvartalet 2025 till 343 000 under motsvarande period 2026. Myndigheten bedömde att Västra Götaland först under 2027 når tillbaka till de arbetslöshetsnivåer som rådde före lågkonjunkturen.