Moskéer satsar på valdeltagande inför valet

Moskéer och muslimska organisationer på flera håll i Sverige arbetar inför valet för att få fler personer att rösta. I Helsingborg sprider moskén filmer i sociala medier, medan Uppsala moské arrangerar valskola. I Göteborg använder moskén valambassadörer i Hammarkullen tillsammans med Sensus och har tagit fram en egen valkompass med bland annat frågor om hijab och religiösa friskolor.

I Malmö driver Islamiska förbundet kampanjen Din röst gör skillnad. Talespersonen Nabil Abdulmajid uppger att valambassadörer i Rosengård knackar dörr och lämnar information på engelska, arabiska och ytterligare fem språk. Malmö stad redovisar att valdeltagandet i kommunen sjönk från 78,57 procent 2018 till 73,44 procent 2022. Flera valdistrikt i Rosengård hörde då till dem med lägst valdeltagande i Malmö.

Statistiska centralbyrån konstaterade efter valet 2022 att valdeltagandet minskade med omkring nio procentenheter i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Det var den största minskningen bland de fem områdestyper som myndigheten analyserade. Personer som 2022 blev röstberättigade för första gången på grund av sin ålder hade ett valdeltagande nära genomsnittet i respektive områdestyp. Andra nytillkomna röstberättigade deltog i betydligt lägre utsträckning. Den gruppen bestod till stor del av utländska medborgare med rösträtt i kommun- och regionval.

Kampanjerna från de muslimska aktörerna beskrivs som partipolitiskt oberoende. Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och forskare om religion och politik, bedömer samtidigt att aktiviteterna kan gynna partier till vänster. Han uppger att svenska muslimer har vänsterlutande politiska preferenser och att Socialdemokraternas stöd i tillgängliga mätningar ligger på omkring 55–60 procent.

Magnus Hagevis studie om partipreferenser bland svenska muslimer bygger på undersökningar från perioden 2005–2014 där deltagarna själva identifierade sig som muslimer. Studien visade även att Moderaterna var det näst största partiet i gruppen, även om stödet var relativt svagt jämfört med partiets stöd i hela väljarkåren.

Parallellt förekommer uppmaningar i sociala medier från muslimska influencers och andra aktörer med inriktning mot boende i utsatta områden att inte rösta på Tidöpartierna och särskilt inte på Sverigedemokraterna. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, säger att han tror att många känner stor oro efter de senaste fyra åren då Sverigedemokraterna varit stödparti till regeringen. Han hänvisar till uttalanden som riktats mot islam och muslimer.

Sverigedemokraterna avböjde en intervju. Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson uppgav skriftligt att personer som känner oro är felinformerade om partiets uppfattningar. Han skrev också att personer som anser att islam står över svensk lag eller andra människors rätt att leva utan religion enligt partiets syn tillhör en extrem del av islam och inte ska bo i Sverige. Mattias Bäckström Johansson uppgav samtidigt att personer som anpassar sig, arbetar och bidrar till landet samt behandlar religion som en privatsak är välkomna att stanna.

Arbetet för ett högre valdeltagande i utsatta områden bedrivs även av kommuner, ideella organisationer och Hyresgästföreningen. Hyresgästföreningen uppgav den 7 september att organisationens mål under valrörelsen varit att föra samtal med motsvarande tio procent av landets röstberättigade hyresgäster och att arbetet ökade under den sista veckan före valet. Organisationen uppger att hyresgäster röstar i lägre utsträckning än befolkningen i stort och att skillnaderna är särskilt tydliga i områden med lägre inkomster.

Valmyndigheten uppgav den 9 september att omkring 2,5 miljoner väljare dittills hade förtidsröstat. Myndigheten bedömde samtidigt att kommunerna fortfarande behövde planera för ett stort antal väljare i vallokalerna på valdagen. I utsatta områden har antalet förtidsröster redan ökat kraftigt.

Den arabiskspråkiga nyhetssajten Alkompis uppger samtidigt att intresset för svensk inrikespolitik har ökat bland förstagångsväljare med utländsk bakgrund. Alkompis vd Julia Agha säger att sajten inte har sett samma utveckling vid tidigare val.