Lagrådet godkänner förslag om fängelsestraff för gängmedlemmar

Regeringens förslag om att göra deltagande i kriminella grupper straffbart har fått klartecken från Lagrådet. Granskningen har inte resulterat i några större invändningar mot lagstiftningen, men Lagrådet föreslår en förändring av hur det nya brottet ska benämnas.

I det förslag som regeringen och Sverigedemokraterna presenterade strax före riksdagsvalet används brottsrubriceringen deltagande i en kriminell sammanslutning. Lagrådet anser i stället att ordet gruppering bör användas. Myndighetens bedömning är att begreppet sammanslutning kan uppfattas som att bestämmelserna gäller en hel organisation, trots att lagstiftningen är avsedd att omfatta grupper av personer som begår allvarliga brott.

Justitiedepartementet presenterade den 3 september 2026 förslag till straffskalor för de nya brotten. Deltagande i en kriminell sammanslutning föreslogs kunna ge högst fyra års fängelse. För grovt deltagande föreslogs fängelse i lägst två och högst åtta år.

För personer som leder kriminella sammanslutningar föreslog Justitiedepartementet betydligt strängare påföljder. Straffet skulle kunna bestämmas till fängelse i mellan två och arton år eller livstid. Justitieminister Gunnar Strömmer framhöll den 4 september att regeringen vill kunna ingripa även mot personer i ledande ställning inom kriminella nätverk som organiserar och beställer grova brott.

Förslaget har föregåtts av en statlig utredning, SOU 2026:13, som presenterades i februari 2026. Utredningen föreslog att tre nya paragrafer, 16 kap. 14–14 b §§, skulle införas i brottsbalken. Bestämmelserna skulle innehålla en definition av kriminella sammanslutningar och särskilda regler om straffansvar.

Under remissbehandlingen framförde flera myndigheter och organisationer invändningar mot utredningens förslag. Brottsförebyggande rådet avstyrkte förslaget den 18 maj 2026. Myndigheten ansåg att definitionen av en kriminell sammanslutning var så omfattande att även mindre ungdomsgrupper och tillfälliga grupperingar skulle kunna omfattas.

Brottsförebyggande rådet föreslog också att regeringen först skulle utvärdera andra redan beslutade förändringar av strafflagstiftningen. Myndighetens remissyttrande beslutades av generaldirektör Jonas Trolle efter föredragning av enhetschefen David Shannon.

Även Sveriges advokatsamfund avstyrkte den 18 maj utredningens ursprungliga förslag om straffansvar för deltagande och samröre med kriminella sammanslutningar. Advokatsamfundet bedömde att flera avgörande begrepp saknade tillräckligt tydliga definitioner och varnade för att reglerna kunde medföra en omfattande användning av hemliga tvångsmedel.

Sveriges advokatsamfund framförde dessutom att lagstiftningen kunde påverka advokaters möjligheter att företräda sina klienter och försvaga skyddet för konfidentiella samtal mellan advokat och klient.

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders avstyrkte också utredningens förslag. Organisationen ville att en kriminell sammanslutning skulle behöva ha en viss varaktighet för att omfattas av bestämmelserna. Civil Rights Defenders ansåg även att straffansvaret borde avgränsas till särskilt allvarlig brottslighet.

Landsorganisationen i Sverige, LO, riktade invändningar mot den föreslagna inskränkningen av föreningsfriheten. Organisationen bedömde att otydliga gränser i lagstiftningen skulle kunna påverka både fackliga organisationers verksamhet och deras medlemmar.

Justitieminister Gunnar Strömmer framhöll den 4 september 2026 att regeringens avsikt med kriminaliseringen var att också kunna ingripa mot personer i ledande positioner inom kriminella nätverk som styr och beställer grov brottslighet.