Kvinnor har svårt att få plats i Gävleborgs jaktlag

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Kvinnor har svårt att få plats i Gävleborgs jaktlag

Av Redaktionen•Publicerad: 11 nov 10:10•4 min

Trots att fler kvinnor tar jägarexamen är det fortfarande svårt för dem att bli medlemmar i jaktlag. I Gävleborg är bara var åttonde medlem i jaktlagen kvinna, jämfört med ungefär var fjärde i landet som helhet. Uppgifterna kommer från Svenska Jägareförbundet, som genom särskilda utbildningsjakter försöker ge fler kvinnor möjlighet att delta i jakten.

Den 24–25 oktober 2026 arrangerade Svenska Jägareförbundet Gävleborg och Jägareförbundet Uppsala län en gemensam älgjakt i Sidertjärn. Arrangemanget genomfördes inom JAQT, ett nätverk för kvinnliga jägare. Elva kvinnor deltog i jakten, som bedrevs med löshund. Deltagarna samlades för inkvartering redan fredagen den 23 oktober.

JAQT står för Jagande Aktiva Qvinnor i Tiden. Enligt Svenska Jägareförbundet bildades det första nätverket i Kronobergs län 1996. Verksamheten har därefter vuxit till ett rikstäckande nätverk med grupper på både lokal och regional nivå.

I Gävleborg är Ida Hallberg Widén ansvarig för JAQT och sitter även i styrelsen för Svenska Jägareförbundets länsförening. Hon beskriver det som särskilt svårt för kvinnor att få tillträde till etablerade jaktlag. Enligt hennes bedömning är den mansdominerade miljön en bidragande orsak och det finns ett motstånd mot att släppa in kvinnliga jägare.

Nätverkets verksamhet omfattar såväl kvinnor som nyligen börjat jaga som de med längre erfarenhet. Svenska Jägareförbundet Gävleborg uppger att deltagande inte förutsätter att den som jagar har egen jakthund.

Vid utbildningsjakten i Sidertjärn ställdes däremot särskilda behörighetskrav. Deltagarna behövde ha avlagt fullständig jägarexamen, inneha vapenlicens för klass 1 och vara medlemmar i Svenska Jägareförbundet. Dessutom krävdes ett godkänt älgskytteprov med minst bronsresultat under de föregående tolv månaderna. Sista anmälningsdag var den 16 oktober 2026.

Hanna Flink från Örsundsbro var en av deltagarna. Hon framhåller att hon inte har några invändningar mot att jaga tillsammans med män, men upplever att en jakt med enbart kvinnor ger en lugnare och tryggare miljö.

Även Elin Jansson deltog. Hon är ny inom jakt och beskriver utbildningsjakten som en möjlighet att skapa kontakter med andra jägare.

Statistik från Svenska Jägareförbundet visar att organisationen hade 15 176 kvinnliga medlemmar under jaktåret 2025/2026. Det motsvarade 10,5 procent av samtliga medlemmar i förbundet.

Naturvårdsverket redovisade den 28 augusti 2026 att drygt 23 150 kvinnor hade löst statligt jaktkort under samma jaktår. Antalet var högre än både föregående jaktår och jaktåret 2023/2024.

Totalt löste fler än 271 500 personer statligt jaktkort under 2025/2026, jämfört med drygt 260 000 året innan. Enligt Naturvårdsverket ökade antalet bland både kvinnor och män, efter flera år med sjunkande siffror.

Att fler kvinnor söker sig till jakt har också uppmärksammats tidigare i Gävleborg. Den 12 augusti 2015 rapporterades att antalet kvinnliga medlemmar i Svenska Jägareförbundet i länet hade ökat med 20 procent sedan 2013. I samband med den rapporteringen berättade Linda Sandberg från Bergby om sina erfarenheter som ny jägare och som enda kvinna i sitt jaktlag.

Utbildningsjakten i Sidertjärn ägde rum under den pågående älgjaktsäsongen 2026/2027. Länsstyrelsen Gävleborg meddelade den 31 augusti att jakten får fortsätta som längst till den 31 januari 2027. I länets älgförvaltningsplaner anges ett mål om omkring 5 600 fällda älgar, vilket är 800 fler än föregående år.

I flera av länets älgförvaltningsområden beslutade Länsstyrelsen Gävleborg om jaktuppehåll mellan den 24 september och den 7 oktober med hänsyn till älgarnas brunst. I de södra delarna av länet inleddes jakten den 8 oktober.

Ytterligare ett jaktarrangemang planeras i Sidertjärn den 27–29 november 2026. Studiefrämjandet Gävleborg har bjudit in styrelser inom jaktvårdskretsarna till en gemensam älgjaktshelg med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling kring jakt och viltförvaltning.

Det arrangemanget är fristående från JAQT:s utbildningsjakter. Enligt Studiefrämjandet är deltagandet kostnadsfritt och programmet omfattar tre tillfällen med sammanlagt tolv studietimmar. Samlingsplatsen är Jägareförbundets kursgård på Sidertjärnsvägen 289-25 i Los.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar i stort sakligt språk och tydliga källhänvisningar. Påståenden som kan uppfattas som åsikter presenteras som resultat av undersökningar och uppgifter från Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen, ofta med frasen 'enligt' eller 'uppgav'. Dessutom återges egna upplevelser från kvinnor som deltagit i utbildningsjakten som direkta citat eller beskrivningar märkta som deras egna. Journalisten överlämnar bedömningar till källorna eller uttalanden från personer med insyn utan att själva tillskriva värderingar eller slutsatser. Det finns historiska referenser som används för kontext, men utan att texten blir subjektivt vinklad eller dramatiserad. Övergripande språkbruk är neutralt och inget tyder på journalisterns egna värderingar eller försök att påverka läsaren känslomässigt. Sammantaget verkar texten mycket oberoende, därmed rätt högt betyg.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
25%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhäver diskriminering och hinder för kvinnor i jaktkulturen och lyfter fram bildandet av kvinnliga nätverk (JAQT) och ökningar i kvinnlig medverkan som positiva tendenser. Den betonar behov av social jämlikhet, stöd till nya jägare och offentliga/organisatoriska lösningar för att främja kvinnlig inkludering, vilket överensstämmer med vänsterns fokus på omfördelning, starkare socialt skydd och kritisk syn på strukturella könsbaserade hinder.

Rubrik och framing:
Problembild: kvinnor har svårt att få plats i jaktlagen i Gävleborg, med framställning av mansdominans som hinder och JAQT:s inkludering som lösning.

Språk och ton:
Betonade hinder för kvinnor och positivt fokus på kvinnlig inkludering samt tryggare miljö i kvinnoräner jakt.

Källbalans:
Intervjuer och citat från kvinnor (JAQT-ledare, nya jägare) och organisationer (Svenska Jägareförbundet, Naturvårdsverket) med tydlig ton som betonar kvinnlig inkludering; få synpunkter från manliga jägare eller kritiker.

Utelämnanden och kontext:
Saknas motpartsansprak från män i jaktlag, samt nyanser kring hur lösningarna skulle fungera i praktiken över hela landet; brist på kritiska perspektiv eller jämförelse med andra idrotter.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.