Kung Charles III beklagar slaveriet men avstår från en ursäkt

Storbritanniens kung Charles III uttryckte på tisdagen djup personlig sorg över den transatlantiska slavhandeln under invigningen av Samväldets regeringschefsmöte i Antigua och Barbuda. Kungen beskrev slaveriet som en allvarlig historisk orättvisa, men framförde ingen formell ursäkt för Storbritanniens medverkan.

I sitt tal den 3 november betonade kung Charles III att slavhandelns historia väcker både bestörtning och personlig sorg. Han framhöll samtidigt att historiska orättvisor behöver bemötas genom konkreta insatser för framtiden. Bland de områden han lyfte fanns utbildning, investeringar i sysselsättning, ökad handel mellan Samväldets medlemsländer och klimatanpassning.

Kungen hänvisade även till den brittiska flottans historiska arbete mot den internationella slavhandeln. Han betonade att erfarenheter från historien kan användas som vägledning vid framtida beslut.

Buckingham Palace hade redan före toppmötet meddelat att kung Charles III inte skulle framföra någon officiell ursäkt. Det brittiska hovet förklarade samtidigt att kungens uppdrag som Samväldets överhuvud handlar om att förena och inspirera medlemsländerna, medan regeringens politiska ställningstaganden är en fråga för den brittiska regeringen.

Hovet uppgav också att premiärminister Andy Burnhams förändrade inställning till en brittisk ursäkt inte hade medfört några justeringar av kungens tal.

Den brittiska regeringens hållning har samtidigt förändrats sedan premiärminister Andy Burnham öppnat för en officiell ursäkt för Storbritanniens delaktighet i den transatlantiska slavhandeln, som under flera århundraden bidrog till landets ekonomiska utveckling.

Storbritanniens premiärministerkansliet meddelade den 3 november att Andy Burnham hade träffat Barbados premiärminister Mia Mottley dagen före. Under mötet diskuterade de nästa steg i den strukturerade dialogen om slavhandelns historiska följder. Burnham uttryckte uppskattning för Mottleys fortsatta stöd till arbetet.

Premiärministerkansliet har klargjort att de länder och samhällen som drabbats hårdast av slavhandeln ska ges möjlighet att påverka utformningen av en eventuell brittisk ursäkt. Det brittiska utrikesdepartementet ska ansvara för samtalen om hur ett sådant uttalande skulle kunna formuleras.

Däremot har Andy Burnham avvisat direkta ekonomiska skadestånd för Storbritanniens historiska roll. Premiärministern har i stället föreslagit skuldlättnader för ekonomiskt utsatta länder genom lägre räntor och förlängda återbetalningstider. Den tidigare brittiske premiärministern Gordon Brown ska delta i arbetet med initiativet.

I samband med toppmötet har den brittiska regeringen dessutom presenterat en satsning på 40 miljoner pund under tre år för infrastrukturprojekt i Karibien. Finansieringen ingår i regeringens bredare samarbete med länderna i regionen.

Frågan om ekonomisk ersättning har samtidigt skapat olika ståndpunkter mellan Storbritannien och flera karibiska regeringar. Antigua och Barbudas premiärminister Gaston Browne har inför mötet framfört att Storbritannien bör betala kompensation för de historiska övergrepp som förekom under slaveriet.

Den karibiska samarbetsorganisationen CARICOM har också framhållit att ekonomiska skuldlättnader inte kan ersätta krav på historisk kompensation. Organisationens ordförande, Saint Lucias premiärminister Philip J. Pierre, meddelade den 31 oktober att samtliga delar av CARICOM:s tiopunktsplan för historisk upprättelse ska ingå i diskussionerna med Storbritannien.

CARICOM:s regeringschefer antog en reviderad version av planen i juli 2026. Den behandlar bland annat folkhälsa, utbildning, kulturell utveckling och stöd till ursprungsbefolkningar. Där ingår även skuldavskrivningar och ekonomisk ersättning.

Redan vid mötet i juli beslutade CARICOM:s regeringschefer att uppmärksamma frågan om historisk kompensation under Samväldets toppmöte i Antigua och Barbuda. Fortsatt samarbete med Afrikanska unionen ingår också i organisationens strategi.

Barbados premiärminister Mia Mottley leder CARICOM:s särskilda premiärministerkommitté för kompensationsfrågor. Organisationens reparationskommission leds av professor Sir Hilary Beckles. Philip J. Pierre har uppgett att båda organen är beredda att förhandla med Storbritannien om samtalens upplägg, dagordning och tidsplan.

CARICOM:s generalsekreterare Carla Barnett har förklarat att reparationskommissionen inrättades 2013 för att samordna de karibiska ländernas arbete för historisk upprättelse gentemot tidigare kolonialmakter.

Den 2 november välkomnade Sir Hilary Beckles den brittiska regeringens erbjudande om strukturerade samtal. Han underströk samtidigt att regionens krav på historisk upprättelse fortfarande måste behandlas och att de karibiska regeringarna står bakom den fortsatta processen.

Frågan om en brittisk ursäkt har behandlats även av tidigare regeringar. År 2006 uttryckte dåvarande premiärministern Tony Blair djup sorg över Storbritanniens medverkan i den transatlantiska slavhandeln utan att framföra någon formell statlig ursäkt. Andy Burnhams premiärministerkansli har nu framhållit att erbjudandet om samtal är avsett att gå längre än tidigare uttalanden.

Den brittiska slavhandeln och slaveriet inom det brittiska imperiet omfattades av olika avskaffandebeslut. Storbritannien förbjöd slavhandeln 1807, medan lagen om slaveriets avskaffande antogs 1833.

Kung Charles III hade redan den 28 oktober, under ett offentligt framträdande på Bahamas, betonat betydelsen av att erkänna historiska orättvisor och lidanden. Han uppmärksammade samtidigt att regeringsföreträdare från berörda Samväldesländer skulle diskutera frågorna vid mötet i Antigua och Barbuda.

Kung Charles III och drottning Camilla genomför en officiell resa mellan den 27 oktober och den 4 november 2026. Besöken omfattar Bahamas, Guyana samt Antigua och Barbuda och är kopplade till Samväldets toppmöte och officiella kontakter med medlemsländerna.

Samväldets regeringschefsmöte, CHOGM 2026, hålls den 1–4 november i Saint John's i Antigua och Barbuda. Organisationen består av 56 självständiga medlemsländer med en sammanlagd befolkning på omkring 2,7 miljarder människor.