Domstolar stoppar flera av Donald Trumps valåtgärder

Flera federala domstolar i USA har stoppat åtgärder från president Donald Trumps administration inför mellanårsvalet den 3 november 2026. Besluten gäller bland annat hanteringen av poströster, federala myndigheters granskning av väljare och försök att ingripa i valprocessen. Samtidigt har administrationen fortsatt sina rättsliga processer och utredningar om misstänkta felaktigheter.

Sedan i fredags har fyra federala domstolar avvisat eller begränsat olika initiativ från administrationen. I Kalifornien har justitiedepartementet förbjudits att använda hot eller påtryckningar mot valadministratörer för att få dem att avbryta hanteringen av valsedlar med hänvisning till misstänkta oegentligheter.

En central tvist gäller omkring 20 000 poströster som justitiedepartementet hävdar har skickats till personer utan amerikanskt medborgarskap. Administrationen har försökt få rösterna separerade från övriga valsedlar, men har vid upprepade tillfällen fått avslag i domstol.

USA:s högsta domstol avslog den 2 november en begäran om ett akut ingripande i Kaliforniens hantering av poströster. Domstolen fattade beslutet utan att begära något skriftligt yttrande från delstatens valmyndigheter. Ingen domare redovisade någon avvikande mening.

Den federala distriktsdomaren David O. Carter hade den 28 oktober bedömt att ett ingripande i den pågående valhanteringen riskerade att även påverka röstberättigade amerikanska medborgare. Domstolen konstaterade att poströster som redan hade behandlats inte utan vidare kunde kopplas till enskilda väljare.

Handlingar från den federala appellationsdomstolen för nionde distriktet visar att Kalifornien började skicka ut poströstningshandlingar den 1 oktober, i enlighet med delstatens vallag. Den federala regeringens lista över personer som misstänktes sakna rösträtt överlämnades först den 13 oktober.

Kaliforniens högsta valansvariga tjänsteman Shirley N. Weber meddelade den 14 oktober att justitiedepartementet hade gett delstatens valmyndighet 48 timmar att granska de misstänkta väljarna. Myndigheten hade då ännu inte fått namnlistan direkt från departementet.

Los Angeles valmyndighet hade däremot fått materialet på ett skyddat USB-minne. Lösenordet till minnet hade angetts på en klisterlapp.

Justitiedepartementet redovisade den 15 oktober att migrationsmyndigheten United States Citizenship and Immigration Services, USCIS, och utredningsorganet Homeland Security Investigations hade deltagit i granskningen av Kaliforniens röstlängder. Undersökningen byggde enligt departementet på offentliga väljarregistreringar, federala migrationsuppgifter och ytterligare kontrollmetoder.

En federal brottsutredning i Los Angeles County har också lett till att valanställda kallats att inställa sig den 4 november för att lämna handlingar om granskningen av misstänkta väljare. Kallelserna angav inte om någon enskild person riskerade åtal.

Administrationens granskningar omfattar även andra delstater. Washingtons valansvarige Steve R. Hobbs meddelade den 28 oktober att justitiedepartementets förteckning över misstänkta väljare innehöll amerikanska medborgare, personer som inte längre fanns registrerade och dubbletter.

Hobbs uppgav dessutom att materialet hade levererats i PDF-format och saknade vissa uppgifter som behövdes för att identifiera personerna.

Washingtons valmyndighet hade den 26 oktober meddelat att delstaten tidigare vunnit en domstolstvist om justitiedepartementets krav på fullständiga röstlängder. Myndigheten framhöll att utlämnade personuppgifter skulle omfattas av en federal lagringsperiod på tio år.

Flera rättsliga processer gäller hur federala myndigheter samlar in och använder väljarnas personuppgifter. Den federala distriktsdomaren Tanya S. Chutkan beslutade den 2 november att begränsa myndigheternas fortsatta utlämning av förteckningar över personer som misstänks sakna rösträtt.

Domstolen bedömde i mål 1:26-cv-03602 att myndigheternas hantering av personuppgifterna sannolikt stred mot rättsliga begränsningar. Beslutet hindrade däremot inte individuella kontroller av medborgarskap genom det federala kontrollsystemet SAVE.

Även den federala distriktsdomaren Sparkle L. Sooknanan har ingripit mot justitiedepartementets hantering av väljaruppgifter. Den 9 oktober upphävde hon delar av departementets policy för insamling, analys och spridning av personuppgifter om amerikanska väljare.

Den 2 november avslog Sooknanan departementets begäran om att tillfälligt stoppa verkställigheten av beslutet under överklagandet. Ärendet handläggs under målnummer 1:26-cv-01352.

Organisationen Brennan Center for Justice meddelade att den tillsammans med Democracy Forward Foundation väckte talan mot justitiedepartementet den 25 juni 2026. Organisationerna begärde tillgång till handlingar om hur departementet samlade in och använde delstaternas väljarregister.

Brennan Center for Justice uppgav att minst 16 delstater hade lämnat över oredigerade väljarregister till justitiedepartementet.

Parallellt fortsätter utredningarna om presidentvalet 2020. Donald Trump har återkommande hävdat att valresultatet var felaktigt, utan att kunna styrka sina påståenden om omfattande valfusk.

Utredningsåtgärder har genomförts i flera delstater. I Arizona har myndigheter samlat in material och i Wisconsin har förhör hållits. I Georgia beslagtog den federala polismyndigheten FBI valhandlingar från presidentvalet 2020 i januari.

Husrannsakningsbeslutet i Fulton County den 28 januari omfattade valsedlar, elektroniska bilder av valsedlar, röstlängder och registreringsremsor från röstningsmaskiner. Beslutet hade undertecknats av den federala domaren Catherine Salinas.

Den 6 maj avslog distriktsdomaren J. P. Boulee Fulton Countys begäran om att handlingarna skulle lämnas tillbaka. Domaren identifierade brister i hur beslaget hade genomförts, men bedömde att kommunen inte hade visat tillräckliga rättsliga skäl för ett återlämnande.

Inför mellanårsvalet har ministern för inrikes säkerhet, Markwayne Mullin, också framfört nya uppgifter om misstänkt otillåten röstning.

I en intervju med Fox News uppgav Mullin att myndigheterna utredde 300 000 misstänkta fall där personer utan amerikanskt medborgarskap skulle ha röstat. Han beskrev granskningen som ett arbete för att säkerställa valets säkerhet.

Mullin har tidigare framfört liknande påståenden utan att kunna belägga dem. Studier visar att röstning av personer utan amerikanskt medborgarskap är mycket ovanlig och inte har förekommit i en omfattning som förändrat resultatet i ett val.

En annan fråga gäller den federala närvaron vid vallokalerna. USA:s justitiedepartement meddelade den 3 november att omkring 1 000 federala valövervakare skulle placeras ut i samtliga 50 delstater.

Det är första gången en sådan federal övervakningsinsats omfattar hela landet. Antalet övervakare är också betydligt större än vad som normalt förekommer.

Justitiedepartementet uppgav att insatsen samordnas av dess avdelning för medborgerliga rättigheter. Personal från federala åklagarkontor och myndigheten Office of Personnel Management ingår också.

Federala valövervakare har använts vid tidigare amerikanska val. Under primärvalen protesterade dock lokala valarbetare mot hur vissa övervakare uppträdde. Wyomings guvernör beskrev beteendet som aggressivt och ansåg att det inte följde gällande regler.

Företrädare i flera delstater har dessutom uttryckt oro för att federala brottsbekämpande myndigheter skulle kunna skickas till vallokalerna. Farhågorna gäller bland annat migrationsmyndigheten Immigration and Customs Enforcement, ICE, eftersom en sådan närvaro skulle kunna strida mot lagen.

USA:s departement för inrikes säkerhet, DHS, meddelade genom en talesperson att ICE inte planerade några insatser riktade mot vallokaler under mellanårsvalet. Departementet uteslöt samtidigt inte riktade brottsbekämpande ingripanden vid konkreta säkerhetshot.

Washingtons justitieminister Nick Brown uttryckte i en intervju med ProPublica oro över situationen inför valet. Han beskrev det politiska och rättsliga läget som spänt och kaotiskt och ansåg att den federala regeringen för närvarande utgjorde det största hindret för en välfungerande valprocess.

Även hanteringen av valresultaten efter valdagen har blivit föremål för konflikter. Under föregående vecka skickade justitiedepartementet brev till valadministratörer i samtliga delstater med påminnelser om skyldigheten att bevara röstlängder och andra valhandlingar. Departementet varnade för åtal om handlingarna inte bevarades.

Från Vita huset har samtidigt misstankar om den kommande rösträkningen framförts offentligt. Kommunikationsdirektören Steven Cheung reagerade på ett inlägg från PBS News om att kandidaters röstetal normalt förändras medan rösterna räknas.

I sitt svar på X hävdade Cheung att medierna redan förberedde förklaringar till eventuella oegentligheter under valdagen.

En särskild konflikt gäller senatsvalet i Alaska. Där ställer den sittande republikanske senatorn Dan S. Sullivan upp mot bland andra demokraten Mary Peltola och den oberoende kandidaten Daniel J. Sullivan.

Den oberoende kandidatens namn liknar den republikanske senatorns namn. Demokraterna misstänks ha rekryterat Daniel J. Sullivan för att dela upp röster som annars skulle kunna tillfalla den sittande senatorn och därigenom gynna Mary Peltola.

Demokraternas senatskampanjorganisation Democratic Senatorial Campaign Committee, DSCC, har förnekat att organisationen låg bakom den andra Sullivan-kandidaturen.

Alaskas högsta domstol har bedömt att kandidaturen inte strider mot lagen. Justitiedepartementet har trots detta inlett en utredning utan att kunna ange vilket konkret brott som kan ha begåtts.

Departementet har utfärdat mer än 40 stämningar och andra begäranden om handlingar inom ramen för granskningen av senatsvalet.

Administrationens försök att i förväg ifrågasätta valresultatet med hänvisning till namnlikheten avvisades också av en federal domstol.

I ett 20 sidor långt beslut den 1 november konstaterade distriktsdomaren Sharon L. Gleason att justitiedepartementet inte hade presenterat någon genomförbar metod för att identifiera röster på Daniel J. Sullivan och undersöka dem utan att äventyra valhemligheten.

Donald Trump har dessutom krävt att Mary Peltola ska åtalas. Den republikanske senatorn Dan S. Sullivan har däremot meddelat att han kommer att acceptera valresultatet.

Den republikanske kongressledamoten James Comer har samtidigt fört fram möjligheten att Mary Peltola kan hindras från att tillträda en plats i senaten även om hon vinner valet. I Fox News program Sunday Morning beskrev Comer det som en betydande möjlighet och motsatte sig att hon skulle tillåtas tillträda under de omständigheter som administrationen ifrågasätter.

Ytterligare farhågor gäller hur Donald Trump skulle kunna agera om republikanerna förlorar många mandat.

Presidenten har vid upprepade tillfällen hävdat att främmande makter kan manipulera amerikanska rösträkningsmaskiner och därigenom ändra valresultat, trots att maskinerna inte är anslutna till internet.

Experter och politiska motståndare befarar att Trump kan återkomma till dessa påståenden vid ett republikanskt valnederlag. De har också uttryckt oro för att hemligstämplade underrättelserapporter skulle kunna användas som grund för försök att beslagta valsedlar eller avbryta rösträkningen.

Jim Himes, demokraternas främsta företrädare i representanthusets underrättelseutskott, har uppgett att han räknar med att presidenten kommer att försöka använda sådana metoder.

Enligt USA:s konstitution ligger ansvaret för att genomföra val hos delstaterna och de lokala valdistrikten, inte hos den federala regeringen.

Richard Pildes, professor i juridik vid New York University, framhåller att ett uttalande från presidenten inte ger någon självständig rättslig grund för att beslagta valsedlar eller röstningsmaskiner.

Pildes bedömer att ett ingripande skulle kunna bli möjligt genom ett domstolsbeslut där en domare får granska eventuella underrättelseuppgifter. Även i ett sådant fall skulle myndigheterna enligt honom behöva använda kopior eller fotografier av valsedlarna i stället för att fysiskt föra bort dem.

Pildes framhåller också att presidenten saknar konstitutionell befogenhet att överta valadministrationen eller ställa valprocessen under federal kontroll.

FBI:s tidigare beslag av valhandlingar i Georgia visar samtidigt att federala myndigheter redan har genomfört ett fysiskt omhändertagande av valsedlar från presidentvalet 2020 med stöd av ett domstolsbeslut.