Krigets attacker orsakar svår ångest hos Ukrainas husdjur

Allt fler djurägare i Ukraina söker veterinärhjälp för husdjur som utvecklat rädsla och ångest efter återkommande ryska attacker. Veterinärer beskriver hur explosioner och flyglarm påverkar djurens beteende. Samtidigt visar nya vetenskapliga undersökningar att stressrelaterade problem har blivit vanligare bland landets hundar och katter.

En undersökning genomförd mellan den 12 mars och 5 juni 2026 av forskare vid bland annat Ukrainas nationella universitet för livs- och miljövetenskap visar att veterinärer uppfattar en tydlig förändring. Totalt deltog 119 veterinärer som arbetat i landet både före och efter den fullskaliga ryska invasionen.

Av de 109 veterinärer som besvarade frågan om ljudrelaterad rädsla uppgav 98, motsvarande 89,9 procent, att problemen blivit vanligare. Ytterligare 96 av 109 veterinärer, eller 88,1 procent, hade observerat ökad ångest eller överdriven vaksamhet hos djur. Separationsrelaterad stress hade blivit vanligare enligt 92 av 106 veterinärer, motsvarande 86,8 procent.

Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Veterinary Science. Undersökningen bygger på veterinärernas egna bedömningar och utgör inte en nationellt representativ kartläggning av samtliga husdjur i Ukraina.

En annan forskargrupp, ledd av Daniel Zaborski, presenterade den 6 augusti 2026 en studie i Journal of Veterinary Behavior. Där uppvisade 43,3 procent av de undersökta hundarna minst två tecken på förhöjd ångest. Forskarna identifierade även ett samband mellan större exponering för krigsrelaterade ljud och förekomsten av flera samtidiga ångestsymtom.

För 47-åriga Olga Silaeva har krigets påverkan på djuren blivit en del av vardagen. Hennes katt Oscar reagerade med kraftig rädsla efter att en missil slagit ned i närheten av hennes bostad i juni.

När missilen träffade området befann sig Olga Silaeva och Oscar på toaletten, där de hade sökt skydd. Explosionen fick byggnaden att skaka och fönsterrutorna att skallra. Katten greps av panik och tog sig ut genom balkongdörren, som stod öppen på grund av sommarvärmen.

Olga Silaeva sprang ut på gatan för att leta efter Oscar. Hon beskriver hur hon grät och var chockad medan hon ropade efter honom. Katten återvände senare, men hans beteende var förändrat.

Oscar började hålla sig undan sin ägare och reagerade kraftigt på både flyglarm och mindre ljud i hemmet. Olga Silaeva berättar att katten kunde bli mycket rädd även när hon råkade tappa ett föremål på golvet.

Efter ytterligare några veckor inträffade en ny kraftig explosion som fick Oscar att fly från lägenheten ännu en gång. En veterinär skrev ut lugnande läkemedel, men behandlingen gav inte önskad effekt.

Olga Silaeva fattade därför beslutet att låta katten bo hos hennes pappa i Uman, en stad mellan Kiev och Odessa. Där skulle Oscar slippa den ständiga exponeringen för attackerna vid hennes bostad.

Separationen har varit svår för Olga Silaeva, som inte har några barn. Hon beskriver Oscar som en nära familjemedlem och ett viktigt känslomässigt stöd under kriget. Katten har hjälpt henne genom perioder som hon upplevt som särskilt svåra.

Numera reser hon till sin pappa varje helg för att träffa Oscar. Enkelresan tar nästan tre timmar och det huvudsakliga skälet till besöken är att få tillbringa tid med katten.

Även andra djur i hennes bostadsområde uppvisar stressreaktioner. Olga Silaeva berättar att flera av grannarnas katter har blivit så påverkade av attackerna att några har tappat päls.

På veterinärkliniken Kyiv Vet Podil i Kiev möter personalen ett växande antal djurägare som söker hjälp för rädda och stressade husdjur. Klinikens chefsveterinär Ivan Oleshchuk beskriver belastningen på djuren som allvarlig.

Enligt Ivan Oleshchuk kommer allt fler djurägare till kliniken för att få lugnande eller ångestdämpande läkemedel utskrivna. Han betonar samtidigt att djurens rädsla måste tas på allvar och att de behöver tålamod, stöd och en trygg miljö.

Kievs offentliga veterinärorganisation publicerade den 5 augusti 2026 särskilda rekommendationer för djurägare inför missilattacker. Organisationen rekommenderar att veterinärpass, nödvändiga mediciner och tillräckligt med mat och vatten för två till tre dygn finns förberedda. Djurägare uppmanas också att kontrollera djurens identitetsmärkning för att underlätta återförening om de kommer bort.

Organisationen framhåller att djur som efter beskjutning under längre tid vägrar äta, gömmer sig eller uppvisar ovanligt aggressivt beteende bör undersökas av veterinär. Djurägare avråds från att ge lugnande läkemedel på egen hand eftersom medicineringen behöver anpassas efter djurets hälsotillstånd, ålder och vikt.

Utöver de psykiska påfrestningarna behandlar Kyiv Vet Podil även djur som skadats fysiskt vid ryska angrepp. Kliniken tar emot patienter med rökskador, brännskador och skador från splitter.

Ivan Oleshchuk berättar att kliniken nyligen opererade en hund vars buk hade slitits upp av ett metallfragment. Hunden överlevde ingreppet.

Kriget har också drabbat chefsveterinären personligen. Hans lägenhet skadades i en rysk attack och en av hans egna katter fick så omfattande brännskador att den inte överlevde.

Forskare från bland annat Ukrainas nationella universitet för livs- och miljövetenskap har även undersökt hur långvarig exponering för krigsmiljöer kan hänga samman med hundars fysiologiska stressreaktioner. I en studie publicerad den 25 januari 2026 i tidskriften Animals jämfördes stressrelaterade kortisolnivåer hos terapihundar i Ukraina och Tyskland.

Forskarna fann signifikant lägre kortisolnivåer i urinen hos de ukrainska hundarna. Enligt forskarnas bedömning kan resultatet tyda på förändringar i den långvariga stressregleringen som har samband med hundarnas exponering för krigsmiljön.

Samtidigt har kriget ökat behovet av organiserade djurskyddsinsatser. Den ukrainska organisationen UAnimals redovisade den 6 mars 2026 att minst 155 000 djur hade fått hjälp genom organisationens verksamhet under 2025.

Av dessa fick 13 559 djur medicinsk behandling. Organisationen evakuerade dessutom 2 607 djur från 87 samhällen i närheten av fronten. Under tolv särskilda fältuppdrag genomfördes veterinärinsatser för ytterligare 4 535 djur.

Evakueringsarbetet har samtidigt utsatts för attacker. I december 2025 förstördes ett av UAnimals två evakueringsfordon vid en drönarattack. Under början av 2026 återstod därför endast ett fordon, med plats för omkring 50 till 90 djur per transport, trots att organisationen dagligen tog emot många nya förfrågningar.

Den internationella djurskyddsorganisationen FOUR PAWS uppgav i en rapport den 27 augusti 2026 att antalet hemlösa hundar och katter i Ukraina har ökat kraftigt sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Organisationen kopplar ökningen till att husdjur blivit kvar eller försvunnit när människor tvingats lämna sina bostäder.

FOUR PAWS beskriver också hur kriget har försvårat vaccinations- och steriliseringsprogram för hemlösa djur, framför allt nära fronten. Enligt organisationen har kommunernas ekonomiska resurser för arbetet minskat, samtidigt som internationella bidrag och frivilligorganisationer fått större betydelse.

Den 16 augusti 2026 meddelade Ukrainian Veterinary Medicine Foundation att organisationen tillsammans med FOUR PAWS etablerat och stöttat tre välgörenhetsbaserade veterinärkliniker. Verksamheterna finns i Nikopol, Irpin och Zaporizjzja och erbjuder fortlöpande veterinärvård i områden där kriget har försämrat tillgången till djursjukvård.

Även den internationella djurskyddsorganisationen IFAW har genomfört omfattande insatser. Mellan februari 2022 och juni 2024 hjälpte organisationen och dess samarbetspartner närmare 192 000 djur och djurägare genom bland annat veterinärvård, foderleveranser och evakueringar. Hjälpen omfattade även familjer som skilts från sina husdjur under kriget.

Tillsammans med Ukrainian Small Animals Veterinary Association samarbetade IFAW med 18 veterinärkliniker i bland annat Kiev, Lviv, Dnipro, Charkiv och Odessa. Fram till slutet av mars 2024 hade verksamheten bidragit till att över 14 400 djur vaccinerats, 14 900 fått mikrochip och 2 100 steriliserats.

För Olga Silaeva fortsätter livet utan Oscar i hemmet, medan katten bor kvar hos hennes pappa i Uman. Helgresorna har blivit hennes möjlighet att upprätthålla kontakten med djuret som tidigare gav henne stöd genom krigets svåraste perioder.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?