Kräftpest konstaterad i Galvån – fiske stoppas

Kräftpest har konstaterats i Galvån i Bollnäs och kräftfiske är nu förbjudet i hela ån tills vidare. Bengt Tegner vid Bollnäs fiskevårdsförening uppger att mellan 10 och 15 döda kräftor har hittats och analyserats. Resultaten visar att kräftorna var smittade. Det är omkring 30 år sedan sjukdomen senast konstaterades där.

Havs- och vattenmyndigheten anger att kräftpest är en anmälningspliktig sjukdom och att Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för kartläggning och det fortsatta arbetet vid ett utbrott. Ett misstänkt fall konfirmeras enligt Havs- och vattenmyndigheten genom PCR-analys hos Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Statens veterinärmedicinska anstalt uppger att det inte finns någon verksam behandling mot sjukdomen.

Kräftpesten kommer ursprungligen från Nordamerika och fördes till Sverige tillsammans med signalkräftan, som började planteras in under 1960-talet. Bengt Tegner uppger att smittade kräftor ibland kan ha mörka fläckar på kroppen, men att sjukdomen kan vara svår att upptäcka genom enbart yttre tecken.

Tommy Vestersund, limnolog vid Bollnäs kommun, uppger att spridning ofta sker när privatpersoner flyttar kräftor mellan olika vatten trots att det inte är tillåtet. Bollnäs kommun listar samtidigt signalkräfta bland de invasiva arter som förekommer i kommunen och anger att Länsstyrelsen har huvudansvaret för arbetet mot invasiva arter.

Statens veterinärmedicinska anstalt rekommenderar att fiskeredskap, båtar och stövlar som har använts i vatten med kräftor desinficeras innan de används på en annan plats. Upphettning och Virkon S anges som metoder, medan klor kan användas i andra hand. Statens veterinärmedicinska anstalt uppger också att ett smittat vatten först kan återbesättas med flodkräfta när förutsättningarna tillåter det och det inte längre finns smittade signalkräftor i området.

SLU uppger att omkring 97 procent av Sveriges bestånd av flodkräfta har försvunnit under de senaste hundra åren. Arten är klassad som akut hotad och kräftpest anges som den främsta orsaken till tillbakagången. Enligt SLU kan kräftpestens sporer inte överleva långsiktigt utan kräftor som värddjur. Ett vatten kan därför bli fritt från smitta ett par veckor efter att den sista kräftan har försvunnit, om inga smittbärande kräftor finns kvar.

I januari 2026 meddelade SLU att en studie med forskare från 13 europeiska länder visat att miljö-DNA, eDNA, kan användas för övervakning av kräftor och kräftpest. I studien var själva kräftpesten svårare att påvisa än DNA från flodkräfta och signalkräfta.

Galvån är ett biflöde till Ljusnan. Länsstyrelsen Gävleborg uppger att naturreservatet kring ån omfattar omkring 80 hektar och även ingår i Natura 2000. Bland arterna i området finns harr och öring. Galvån med biflöden har dessutom beskrivits av Länsstyrelsen Gävleborg som ett område av riksintresse för naturvården och som ett särskilt värdefullt vatten med två Natura 2000-områden. Där finns bland annat öring, harr, utter och flodpärlmussla.

Samtidigt pågår sedan 2021 ett långsiktigt restaureringsprojekt i Galvån. Länsstyrelsen Gävleborg meddelade den 24 juni 2026 att arbetet under årets säsong planerades fortsätta till mitten av oktober med två grävmaskiner. Bland åtgärderna finns att återföra sten och block till åfåran för att skapa djuphålor, varierande strömförhållanden och lekbottnar.

Efter beskedet om kräftpest är årets kräftfiske avslutat på de berörda platserna längs Galvån i Bollnäs, uppger Tommy Vestersund.