Kraftigt börsras i USA efter Demokraternas valseger

De amerikanska börserna föll kraftigt under torsdagen efter Demokraternas omfattande framgångar i mellanårsvalet. Teknikindexet Nasdaq hade som mest sjunkit med 5,5 procent under handeln i New York, medan det bredare S&P 500-indexet backade med 3,2 procent. Osäkerheten kring framtida investeringar i artificiell intelligens och möjliga begränsningar av datacenterutbyggnaden pekas ut som en förklaring till nedgångarna.

Enligt nyhetsbyrån Associated Press föll Dow Jones-indexet med 1 079 punkter under torsdagens handel. S&P 500 noterade samtidigt sin största nedgång sedan USA:s president Donald Trump presenterade sina tullbesked under 2025.

Börsoron hade börjat redan före valet. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade den 5 november att Nasdaq Composite hade tappat mer än tio procent från rekordstängningen den 6 oktober. Indexet var därmed på väg mot sin andra börskorrektion under 2026.

Under oktober minskade det sammanlagda börsvärdet för bolagen på Nasdaq med över 2 500 miljarder dollar, enligt Reuters. En del av osäkerheten handlade om hur lång tid det kan ta innan teknikföretagens omfattande investeringar i AI börjar generera ekonomisk avkastning.

Flera stora teknikföretag drabbades hårt under torsdagen. Elon Musks Tesla och SpaceX föll med omkring tio procent. Halvledartillverkarna Nvidia och Broadcom tappade båda omkring nio procent, medan även mjukvaruföretaget Oracle noterade kraftiga nedgångar.

För andra bolag inom AI-sektorn blev kursfallen ännu större. Associated Press rapporterade att halvledartillverkaren AMD backade med 13,1 procent och att AI-molntjänstföretaget CoreWeave förlorade tio procent av sitt börsvärde under handeln. Samtidigt steg mjukvarubolaget AppLovin med 31,8 procent efter en stark resultatrapport.

Även företagsspecifika besked påverkade halvledarsektorn. Enligt Reuters föll Qualcomm med 10,1 procent i förhandeln den 5 november sedan försäljningen av mobilchip under fjärde kvartalet blivit lägre än analytikernas förväntningar.

Investerarnas uppmärksamhet riktades samtidigt mot de politiska förändringarna efter Demokraternas valseger. Partiets ökade inflytande i kongressen har väckt frågor om nya regler för utbyggnaden av datacenter, särskilt i delstater där stora anläggningar redan planerats.

Texas är en av de delstater som står i centrum för utvecklingen. Den tillträdande guvernören Gina Hinojosa har enligt The Texas Tribune förespråkat ett tillfälligt stopp för nya godkännanden av datacenter. Hon vill att delstatens lagstiftare först ska kunna besluta om nya skyddsregler under januari 2027.

Begränsningar av datacenterutbyggnaden hade dock aktualiserats i Texas redan före mellanårsvalet. Den 21 september 2026 meddelade guvernör Greg Abbott att miljömyndigheten Texas Commission on Environmental Quality skulle stoppa tillståndsgivningen för datacenter i väntan på en granskning av anläggningarnas påverkan på elnätet.

Omfattningen av de planerade projekten framgår av uppgifter som Greg Abbotts kansli offentliggjorde i augusti. Texas elnätsoperatör ERCOT hanterade då ansökningar om nya elanslutningar motsvarande mer än 474 gigawatt. Den begärda kapaciteten översteg delstatens högsta uppmätta elbehov med mer än fem gånger. Omkring 90 procent av den tillkommande efterfrågade effekten gällde datacenter.

ERCOT har också infört särskilda informationskrav för större datacenterprojekt. Projekt med en planerad effekt på minst 25 megawatt skulle senast den 12 oktober 2026 lämna uppgifter om bland annat elförbrukning och vattenanvändning. Kraven omfattade även kylsystem och eventuella offentliga ekonomiska stöd.

Elnätsoperatören har meddelat att en rapport om datacenterutbyggnadens konsekvenser ska offentliggöras senast den 10 december 2026. Rapporten tas fram tillsammans med delstatens energimyndighet Public Utility Commission of Texas.

Frågan om nya datacenter behandlades även direkt av väljare under mellanårsvalet den 3 november. Enligt valdatabasen Ballotpedia omfattade omröstningarna sammanlagt 41 lokala förslag i tio amerikanska delstater. Av dessa innehöll 28 förslag begränsningar av utbyggnaden, bland annat genom byggförbud eller tillfälliga stopp.

I Ohio godkände väljarna i Granville ett förbud mot datacenter med 82 procent av rösterna. I samma delstat röstade 74 procent av väljarna i Pataskala för ett förbud mot storskaliga datacenter.

Fler lokala beslut väntar i Texas. Fort Worths stadsförvaltning har meddelat att kommunfullmäktige den 10 november ska genomföra en första offentlig utfrågning om ett föreslaget tillfälligt stopp för datacenterutbyggnad. Samma dag ska en särskild kommission redovisa en rapport om datacenter och infrastruktur.

De förändrade politiska förutsättningarna har också uppmärksammats inom teknikindustrin. Meta Platforms ordförande Dina Powell McCormick beskrev enligt Dow Jones Newswires möjligheterna att uppföra nya datacenter som mer begränsade efter valresultatet. Uttalandet gjordes den 4 november vid en teknikkonferens arrangerad av The Wall Street Journal.

Banken UBS har undersökt hur möjliga byggstopp kan påverka investeringarna. Enligt Reuters bedömer bankens strateger att omkring 30 procent av den planerade tillkommande datacenterkapaciteten fram till 2028 kan beröras av tillfälliga stopp. UBS pekar särskilt på negativa konsekvenser för halvledartillverkare och företag som levererar infrastruktur till AI-anläggningar.

Börsutvecklingen efter valet har samtidigt skilt sig mellan olika delar av tekniksektorn. The Financial Times rapporterade att de stora molntjänstföretagen Microsoft, Amazon, Meta och Alphabet steg under onsdagens handel, medan mindre företag inom AI-infrastruktur föll.

Enligt The Financial Times kopplades skillnaderna till investerarnas bedömningar av vilka företag som kan gynnas av en mer begränsad datacenterutbyggnad. Redan etablerade aktörer bedömdes kunna få en fördel jämfört med företag som är mer beroende av att nya anläggningar byggs.

Torsdagens kraftiga kursfall inträffade därmed samtidigt som investerarna försökte värdera både de politiska förändringarna efter mellanårsvalet och lönsamheten i teknikföretagens stora AI-satsningar.