Polisens utredning om läckan före Høibys gripande läggs ned

Den norska myndigheten Spesialenheten for politisaker avslutar utredningen om misstänkt brott mot tystnadsplikten inför gripandet av Marius Borg Høiby i augusti 2024. Utredningen visar att information om det planerade gripandet även nådde delar av den norska regeringsapparaten, men myndigheten har inte kunnat fastställa att en polisanställd olagligen lämnade uppgifterna till hovet.

Granskningen inleddes efter uppgifter om att det norska kungahuset hade informerats i förväg om polisens planer. Misstankarna gällde om någon inom polisen hade brutit mot sekretessen genom att förvarna hovet om det kommande ingripandet.

Spesialenheten for politisaker har fastställt att en polisanställd kontaktade hovets kommunikationschef Guri Ofstad Varpe med information om uppgifter om våld mot en tidigare flickvän till Marius Borg Høiby. Kontakten togs innan den polisanställde själv hade fått kännedom om att ett beslut om gripande hade fattats.

Myndigheten bedömer att kontakten var motiverad av säkerhetsskäl och därför inte utgjorde något brott mot tystnadsplikten. Utredningen har inte heller visat att någon annan polisanställd informerade hovet om det förestående gripandet.

Samtidigt framgår det av Spesialenheten for politisakers utredning att uppgifter om det planerade gripandet hade spridits till fler mottagare än kungahuset. Bland annat hade Norges justitie- och beredskapsdepartement och statsministerns kansli fått omfattande information om polisens planer.

Myndigheten beskriver även kontakter mellan justitiedepartementet och hovet efter att informationen hade nått regeringsapparaten. Spesialenhetens chef Terje Nybøe har dock uppgett att utredningen inte gav tillräckligt underlag för att avgöra om departementets samtal med hovet innehöll någon förvarning eller andra uppgifter om gripandet.

Norges justitie- och beredskapsdepartement förnekade den 5 november 2026 att departementet hade fört information om det planerade gripandet vidare till kungahuset eller någon annan extern mottagare. Departementets rådgivare Raheela Chaudhry bekräftade samtidigt att kontakter hade förekommit mellan departementet och hovet.

Departementet uppgav även att Politidirektoratet hade lämnat information enligt etablerade rutiner och att uppgifterna därefter hade förmedlats vidare inom regeringsapparaten. Någon närmare redogörelse för de interna rutinerna eller kontakterna med andra aktörer lämnades inte.

Redan i november 2024 bekräftade hovets kommunikationschef Guri Ofstad Varpe att kungahuset hade fått information från polisen om en händelse som berörde Marius Borg Høiby och ett möjligt gripande. Hon uppgav att kronprinsparet därefter informerades enligt hovets ordinarie rutiner, men ville inte identifiera den person inom polisen som hade tagit kontakten.

Tidigare medieuppgifter gjorde gällande att Marius Borg Høibys mor, Mette-Marit, som då var Norges kronprinsessa, hade informerat sin son om att polisen planerade att gripa honom. Hon ska även ha städat och röjt i hans bostad innan polisen genomförde ingripandet.

När Marius Borg Høiby senare lämnade över en mobiltelefon till polisen var den enligt uppgifterna avstängd och sönderslagen.

Frågan om informationsspridningen hade även behandlats av Spesialenheten for politisaker under hösten 2024. Den 6 november samma år meddelade myndighetens chef Terje Nybøe att det då saknades tillräckliga skäl för att inleda en undersökning av polisens hantering av informationen.

Myndigheten framhöll samtidigt att ansvaret för att bedöma om informationshanteringen hade varit lämplig låg hos polisens ledning eller överordnad åklagarmyndighet.

Vid den tidpunkten redovisade Spesialenheten for politisaker också medieuppgifter om att information kring gripandet hade berört den norska säkerhetspolisen PST, Politidirektoratets situationscentral och justitiedepartementets krisstödsfunktion. Myndigheten presenterade då inte dessa uppgifter som egna fastställda utredningsresultat.

I det nu aktuella beslutet konstaterar Spesialenheten for politisaker att myndighetens befogenheter inte omfattar utredningar av de berörda regeringsmyndigheternas agerande. Utredningen om misstänkt brott mot tystnadsplikten avslutas därför utan ytterligare åtgärder.

Enligt Spesialenheten for politisakers handläggningsregler kan ett beslut om nedläggning överklagas till Norges riksadvokat. Överklagandet ska lämnas till Spesialenheten inom tre veckor, varefter myndigheten vidarebefordrar ärendet till Riksadvokaten.