Kraftig störning i polarvirveln kan ge extremkyla i Sverige

En ovanligt kraftig försvagning av polarvirveln över Arktis väntas under november. Väderprognoser pekar mot en större stratosfärisk uppvärmning som kan påverka vintervädret i norra Europa. Meteorologen Lasse Rydkvist på Klart bedömer att Sverige kan få betydligt kallare väder i slutet av november eller början av december.

Den meteorologiska övervakningstjänsten Polar Vortex Earth redovisade den 2 november att vindarna kring den arktiska polarvirveln hade en hastighet på omkring 9 meter per sekund. Normalvärdet för årstiden ligger på ungefär 24 meter per sekund.

Samtidigt visade samtliga 50 medlemmar i den europeiska vädermodellens ensembleprognos att de västliga vindarna på den undersökta stratosfäriska nivån skulle vända till ostliga senast den 16 november. Det handlar fortfarande om en prognos och inte om en redan inträffad förändring.

Fenomenet benämns plötslig stratosfärisk uppvärmning, eller SSW, efter den engelska beteckningen Sudden Stratospheric Warming. Det uppstår när temperaturen i stratosfären ovanför Arktis ökar snabbt och polarvirvelns vindar försvagas. Vid kraftigare händelser kan vindriktningen förändras helt.

Stratosfären är atmosfärslagret ovanför troposfären, där merparten av jordens väder uppstår. SMHI beskriver att temperaturen i den polära stratosfären kan stiga med över 40 grader på en vecka vid en sådan uppvärmning.

Den amerikanska vädermyndigheten NOAA skiljer mellan mindre störningar och större stratosfäriska uppvärmningar. För att en händelse ska klassificeras som en större uppvärmning krävs att den genomsnittliga västliga vinden vid 60 graders nordlig bredd och trycknivån 10 hektopascal vänder till ostlig.

Redan den 27 oktober redovisade den brittiska vädertjänsten Netweather att 86 procent av prognoskörningarna i ECMWF:s ensemblemodell pekade mot en större stratosfärisk uppvärmning omkring den 6 november. Två andra undersökta prognossystem visade motsvarande sannolikhetsandelar på 35 respektive 61 procent.

Om en större uppvärmning inträffar under första halvan av november skulle den bli den tidigaste i den observationsserie som Polar Vortex Earth redovisar sedan 1959. De hittills tidigaste registrerade händelserna i sammanställningen inträffade den 28 november 1968 och den 28 november 2025.

Trots de tydliga signalerna i prognoserna är det osäkert hur vädret i Sverige kommer att påverkas. Lasse Rydkvist framhåller att en kraftig stratosfärisk uppvärmning kan följas av kallare väder längre fram, men att flera atmosfäriska förhållanden måste samverka.

För att Sverige ska få ett större kalluftsutbrott behöver förändringen i stratosfären påverka troposfären och jetströmmen. Jetströmmen har stor betydelse för hur luftmassor rör sig över norra Europa.

Enligt Lasse Rydkvist kan temperaturerna sjunka långt under det normala om kall luft förs söderut från Arktis eller Ryssland. Vid ett omfattande kalluftsutbrott kan frost och snö förekomma även i södra Sverige. I landets norra delar kan temperaturen sjunka till mellan 20 och 25 minusgrader.

Storbritanniens nationella vädertjänst Met Office anger att enskilda stratosfäriska uppvärmningar normalt kan förutsägas med god tillförlitlighet omkring en vecka före händelsen. Eventuella förändringar i vädret vid marknivå märks vanligen först flera veckor senare.

SMHI beskriver att stratosfäriska uppvärmningar kan påverka den arktiska oscillationen och den nordatlantiska oscillationen. Dessa storskaliga cirkulationsmönster har betydelse för vintervädret i Europa. Enligt myndigheten kan påverkan i genomsnitt kvarstå under perioder på upp till 60 dagar.

Met Office anger också att sådana förändringar kan gynna högtryck över Nordatlanten och Skandinavien. Under dessa förhållanden kan norra Europa få längre perioder med torrt och kallt väder, medan södra Europa samtidigt kan få mildare väder och mer nederbörd.

NOAA:s historiska sammanställning omfattar sex meteorologiska återanalysprodukter och innehåller uppgifter om atmosfäriska förändringar under 60 dagar före och efter registrerade större stratosfäriska uppvärmningar.

Den amerikanska vädertjänsten The Weather Channel redovisade den 27 oktober prognoser som visade att polarvirveln väntades bli utdragen i början av november. Vädertjänsten påpekade samtidigt att kraftiga kalluftsutbrott i Europa och Nordamerika även kan uppstå utan störningar i den stratosfäriska polarvirveln.

För Sveriges del återstår därför osäkerheten kring om den väntade stratosfäriska uppvärmningen kommer att påverka luftströmmarna tillräckligt mycket för att ge ett omfattande kalluftsutbrott. Lasse Rydkvist pekar ut slutet av november och början av december som den period då kylan skulle kunna nå landet.