Kräftfisket öppnar i Vättern – hårda regler gäller

På fredagen den 28 augusti inleds årets första period då allmänheten får fiska kräftor på allmänt vatten i Vättern. Under 2026 är fisket tillåtet under tre helger: 28–30 augusti, 4–6 september och 11–13 september. Varje period gäller från fredag klockan 17.00 till söndag klockan 17.00. En fiskare får behålla högst 60 kräftor per dygn.

Reglerna omfattar även redskap och fångstens storlek. En fritidsfiskare får använda högst sex kräftburar, och kräftor som är kortare än 10 centimeter ska omedelbart släppas tillbaka. Burar med en maskstorlek under 50 millimeter ska ha minst två runda flyktöppningar med en diameter på minst 28 millimeter.

Kräftburarna ska märkas med en fiskekula som är minst 15 centimeter i diameter och som är röd, orange, gul eller vit. Kulan ska vara märkt med bokstaven F och fiskarens kontaktuppgifter. Gränsen mellan allmänt och enskilt vatten ligger inte heller alltid exakt 300 meter från land. Vätternvårdsförbundet anger att vatten innanför tremeterskurvan kan räknas som enskilt om kurvan ligger längre ut. Särskilda bestämmelser gäller också i vissa vikar och sund där mynningen är smalare än en kilometer.

Länsstyrelsens fiskekonsulent och fisketillsynsman David Solstorm varnar samtidigt för att fiskeredskap som inte förankras ordentligt kan försvinna. Han uppger att myndigheten varje år får uppgifter om redskap som lämnats kvar eller förlorats i sjöar och vattendrag. Burar som blir liggande på botten kan fortsätta fånga både kräftor och fisk, som riskerar att bli kvar i redskapen och svälta ihjäl.

Enligt David Solstorm beror förlorade redskap sannolikt på en kombination av slarv och bristande kunskap. Han uppger att personer ibland anmäler att deras redskap har blivit stulna, men att en annan förklaring kan vara att burarna inte har sänkts och förankrats tillräckligt. Om ett flöte ger för stor flytkraft kan vind och vågor föra med sig både markeringen och redskapet.

David Solstorm uppgav 2024 att en övervägande majoritet av de kräftburar som Länsstyrelsen hade draggat upp ur Vättern saknade sänken. Burarna kunde därför rulla eller driva iväg och slutligen hamna på större djup. Hans råd inför fisket är att redskapen ska förtöjas ordentligt och att sänket ska väga mer än den lyftkraft som fiskekulan eller flötet ger. Fiskare bör enligt honom också följa väder och vind och inte lägga ut redskap om de inte är säkra på att kunna hämta dem igen.

Problemet med förlorade fiskeredskap finns även på andra håll. Håll Sverige Rent redovisar att 56 ton uttjänta redskap från fritidsfiske samlades in vid 139 svenska återvinningscentraler under 2025. Ytterligare fem ton kom från yrkesfisket. Organisationen anger att förlorade redskap kan fortsätta fånga djur och att redskapen ofta innehåller plast.

Fiskereglerna i Vättern kontrolleras också mot otillåtet fiske. I augusti 2025 polisanmäldes tre personer efter att de påträffats med omkring 700 kräftor före den tillåtna fiskepremiären. David Solstorm uppgav då att brott mot fiskereglerna kan ge böter och i allvarligare fall fängelse.

Samtidigt pågår forskning om signalkräftorna i Vättern. Sveriges lantbruksuniversitet meddelade i augusti 2026 att ett projekt om signalkräftors tillväxt och föda ska bedrivas under perioden 2026–2029 och bland annat omfatta analyser av kräftor från Vättern. Länsstyrelsen i Jönköpings län finansierar insamlingen av kräftor från sjön till projektet.

Sveriges lantbruksuniversitet uppger att tidigare studier visar att mängden små signalkräftor började öka omkring 2015, medan andelen stora kräftor låg kvar på ungefär samma nivå. Forskarna arbetar nu med att undersöka vad som ligger bakom förändringen.