
AI-genererad illustration
Högsta domstolen stoppar ny prövning av Think Pink
Högsta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i Think Pink-målet. Domstolen uppgav i sitt beslut tisdagen den 29 september 2026 att materialet hade gåtts igenom men att det inte fanns skäl för en ny prövning. Svea hovrätts dom från sommaren 2026 står därmed fast.
Fariba Andersson, tidigare Vancor, dömdes i hovrätten till fem års fängelse, vilket var ett år kortare än de sex år som Södertörns tingsrätt hade dömt ut. Hon och tre andra personer dömdes för grovt miljöbrott på 18 platser i Sverige. Ytterligare personer dömdes också i hovrätten, medan en miljökonsult som i tingsrätten hade dömts för medhjälp till miljöbrotten frikändes.
Fariba Andersson överklagade hovrättsdomen till Högsta domstolen i juli 2026 och begärde att bli helt frikänd. Även flera andra dömda överklagade domen. Svea hovrätt uppgav att målet där hade målnummer B 9076-25 och att huvudförhandlingen pågick från november 2025 till maj 2026.
Under hovrättsprocessen tog Svea hovrätt del av videoinspelningar från omkring 150 förhör som hållits i Södertörns tingsrätt. Domstolen höll även vissa nya vittnesförhör.
Fariba Andersson och hennes tidigare make, som båda hade bestämmande inflytande över Think Pink-koncernen, fick tio års näringsförbud. Svea hovrätt beslutade också att de skulle betala mer än 200 miljoner kronor i skadestånd, framför allt till Botkyrka kommun och Västerås kommun.
Två företagare från Örebro län fick sina straff sänkta av hovrätten. De befriades också från skadestånd på 40 000 kronor vardera som Södertörns tingsrätt tidigare hade beslutat om, bland annat eftersom delar av gärningarna hade preskriberats.
I Södertörns tingsrätt hade miljöbrottsmålet målnummer B 554-24. Huvudförhandlingen avslutades den 8 maj 2025 efter 84 förhandlingsdagar sedan början av september 2024. Elva personer åtalades och fem dömdes för delaktighet i flera fall av grovt miljöbrott till fängelsestraff på mellan två och sex år.
Södertörns tingsrätt beslutade att de dömda huvudpersonerna tillsammans skulle betala omkring en kvarts miljard kronor i skadestånd. Tidigare beslut om kvarstad på deras tillgångar skulle samtidigt fortsätta att gälla. Ekobrottsmyndighetens redovisning av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet uppgav att en Think Pink-relaterad tingsrättsdom stod för 236 miljoner kronor i beslutade skadestånd och att 9,2 miljoner kronor i brottsutbyte förverkades i en annan dom med koppling till härvan.
Think Pink hanterade under flera år hundratusentals ton avfall på ett otillåtet sätt på ett stort antal platser i Sverige. Avfallet bestod främst av bygg- och rivningsmaterial som skulle sorteras men som i stället krossades och lades i högar eller grävdes ned.
Inför hovrättsförhandlingen uppgav Botkyrka kommun att kommunen ville att även den huvudåtalade person som hade frikänts i tingsrätten skulle fällas och att kommunen därför stod bakom åklagarnas överklagande i den delen. Laxå kommuns kommunstyrelseordförande Ankie Johanzon uppgav att kommunen hade sanerat marken i Röfors för nästan nio miljoner kronor och förberedde en stämningsansökan för att försöka få tillbaka kostnaderna när domen vunnit laga kraft.
Norrtälje kommun uppgav under 2026 att arbetet fortsatte med att få Think Pink-relaterade avfallsmassor bortforslade. Kommunen hade samtidigt kontakt med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Stockholm om frågan.
Källor
Analys
Förklaring:
Språket är sakligt, neutralt och återger uppgifter från myndigheter och rättsinstanser utan journalistiska värderingar. Texten använder tydliga källhänvisningar (uppgav, hovrätten uppgav, domstol etc.), beskriver processen utan spekulationer eller känsloladdat språk, och inga egna slutsatser eller förminskningar/förstärkningar görs. Det finns flera attributionskällor som ger kontext (domstolsbeslut, kommunernas uttalanden, myndighetsredovisningar). Denna typ av återgivande följer en neutral rapportstil och bevarar läsarens möjlighet att bilda uppfattning utifrån källorna.
Förklaring:
Artikeln betonar allmänintresset genom myndigheters och kommuners arbete mot miljöbrott, samt omfattande skadestånd och rättsprocesser mot ett näringslivsföretag. Den framställer offentliga aktörer som främsta lösningen för att bekämpa overksam miljöpåverkan och skydda allmänheten, vilket överensstämmer med vänsterns betoning på stark stat, socialt ansvar och omfördelning till offentlig sektor och kommuner.
Rubrik och framing:
Framing som rättsstatens och offentliga aktörers kraft mot företagsmiljöbrott
Språk och ton:
Formell och saklig
Källbalans:
Myndigheter, domstolar och kommuner dominerar; begränsad röst från Think Pink:s sida; avsaknad av oberoende expert- eller facklig input
Utelämnanden och kontext:
Saknas Think Pink:s egen försvarssida och bredare kontext kring miljöpolicyer och företagsansvar; saknas kommentar från oberoende miljöorganisationer eller arbetsmarknadsområden; begränsad bild av bolagets långsiktiga åtgärder
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Förundersökning kopplas till polisinsats i Hammarbyhöjden
En polisinsats pågår på tisdagsmorgonen den 29 september i ett terrängområde nedanför Skärmarbrinks tunnelbanestation i...

Statlig utredning ska stärka landets civila skjutbanor
Regeringen har tillsatt en statlig utredning om villkoren för landets civila skjutbanor. Uppdraget, som beslutades...

Liljeholmsbron fastnade – trafiken stoppades helt
Liljeholmsbron fastnade sent på måndagskvällen den 28 september i ett läge där den ena brodelen...

Ny sjökabel ska binda Sverige och Finland
En cirka 150 kilometer lång digital sjökabel planeras mellan Roslagen och Finland. GlobalConnect uppger att...
