Många svenskar fastnar i passivt mobilskrollande

Åtta av tio svenskar uppger att de fastnar för länge i passivt skrollande på mobilen, enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2026. Drygt fyra av tio anser samtidigt att skrollandet får dem att må sämre. Internetstiftelsen uppger mer specifikt att tre av tio ofta fastnar för länge och att endast 2 procent upplever att slöskrollandet får dem att må bättre.

Kvinnor mellan 20 och 34 år hör till de grupper där problemen med skrollandet är särskilt tydliga. Sveriges Radio uppger att tre av fyra kvinnor i den åldersgruppen i Internetstiftelsens undersökning säger att de mår dåligt av att skrolla på sociala medier. Samtidigt har omkring hälften av kvinnorna i gruppen enligt den ursprungliga redovisningen redan provat att ta en digital paus, medan Internetstiftelsen i sina uppgifter anger andelen som genomfört en digital detox till 42 procent. Uppemot 80 procent i gruppen uppges lockas av tanken på att koppla bort sig från mobilen.

För befolkningen som helhet uppges tre av tio ha genomfört en digital detox och nästan två av tio vilja prova. Internetstiftelsen anger samtidigt att 20 procent av internetanvändarna har avstått från sociala medier under en period som en digital detox. Facebook och Instagram är de två plattformar som flest uppger att de har tagit paus från. Kristina Berlin beskriver att hon försöker begränsa sin användning av sociala medier till en timme per dag och att pauser kan behövas för att undvika att fastna.

Läraren Caroline Regn, som arbetar med unga, beskriver sociala medier som både underhållande och förenade med risker. Psykologen Siri Helle uppgav till Sveriges Radio att en digital detox kan fungera som en start för den som vill förändra problematiska mobilvanor, men att en tillfällig paus inte är tillräcklig för en långsiktig förändring om den inte följs av förändrade beteenden.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar ungdomar mellan 13 och 18 år att begränsa fritidsbaserad skärmanvändning till omkring två till tre timmar om dagen och att lägga undan skärmar minst en halvtimme före läggdags. Enligt 1177 gäller rekommendationerna bland annat sociala medier, videor och datorspel, medan skolarbete, ljudböcker och digitala hjälpmedel inte räknas in.

Forskningen ger samtidigt inte stöd för att all användning av sociala medier kan likställas med passivt skrollande. Karolinska Institutet uppger att en svensk studie som publicerades i juli 2026 följde fler än 5 500 ungdomar från 15–16 års ålder och inte fann stöd för att tiden på sociala medier i sig ökade risken för depression eller ångest fem år senare när tidigare psykiskt mående och andra bakgrundsfaktorer vägdes in. Forskarna framhöll att studien inte skilde mellan aktiv användning och passivt skrollande.

Karolinska Institutet har i en annan studie rapporterat ett samband mellan längre skärmtid, sämre sömnvanor och högre depressionsnivåer bland unga, särskilt bland flickor, men forskarna betonade att orsakssambanden mellan skärmtid, sömn och depression inte är helt fastställda. Mediemyndigheten uppger samtidigt att 70 procent av ungdomarna i myndighetens undersökning är positiva till åldersgränser på sociala medier och efterfrågar starkare skydd för trygghet och mående. Forte uppger att forskare vid Karolinska Institutet under 2026 även har lyft hur sociala medieplattformars utformning kan påverka ungas beteenden, känslor och hälsa.