KPIF-inflationen faller till 0,7 procent i juli

AI-genererad illustration

Nyheter

KPIF-inflationen faller till 0,7 procent i juli

Av RedaktionenPublicerad: 6 aug 08:222 min

Inflationen enligt KPIF sjönk från 1,3 procent i juni till preliminära 0,7 procent i juli, enligt Statistiska centralbyrån. Utfallet motsvarade genomsnittet i experternas prognoser. KPI-inflationen minskade samtidigt från 0,7 till 0,2 procent.

Mikael Nordin, prisstatistiker på Statistiska centralbyrån, uppgav att kraftigt sjunkande energipriser bidrog till den lägre inflationstakten enligt både KPI och KPIF. Utvecklingen påverkades även av tillfälligt sänkta drivmedelsskatter och statligt stöd till billigare månadskort i kollektivtrafiken, som båda infördes den 1 juli.

Finansdepartementet har meddelat att den extra skattesänkningen på bensin och diesel är 2 kronor och 40 öre per liter från den 1 juli till den 30 november 2026. Om hela sänkningen förs vidare till konsumenterna motsvarar den omkring 3 kronor per liter inklusive moms.

Regeringen har avsatt 6,5 miljarder kronor till regionala kollektivtrafikmyndigheter som halverar priset på månadsbiljetter mellan den 1 juli och den 31 december 2026. Stödet omfattar även rabatterade månadsbiljetter för bland annat studenter och pensionärer, men inte enkelbiljetter. Naturvårdsverket ansvarar för att pröva ansökningarna och betala ut bidragen.

Statistiska centralbyrån publicerar de definitiva och mer detaljerade inflationsuppgifterna för juli den 13 augusti 2026. Snabb-KPI innehåller endast preliminära förändringstal på övergripande nivå. Vid beräkningen för juli återgår myndigheten dessutom till den tidigare datakällan för utrikes flygresor, eftersom den datakälla som började användas i januari har upphört.

Riksbankens formella målvariabel är sedan september 2017 KPIF, där effekterna av förändrade bolåneräntor räknas bort. Inflationsmålet är 2,0 procent. I juniprognosen bedömde Riksbanken att KPIF-inflationen i genomsnitt skulle bli 1,1 procent under 2026 och att KPI-inflationen skulle uppgå till 0,6 procent.

Den 17 juni beslutade Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Banken bedömde samtidigt att sannolikheten för en räntehöjning senare under 2026 hade ökat jämfört med prognosen i mars.

Konjunkturinstitutet beräknade den 16 juni att KPIF-inflationen skulle bli 1,3 procent i genomsnitt under 2026 och konstaterade att tillfälligt sänkta skatter tydligt dämpar inflationen under året. Konjunkturinstitutet bedömde att inflationen skulle stiga över tvåprocentsmålet i december 2026, medan Riksbankens prognos visade en inflation under målet fram till juli 2027.

SEB räknade i sin Nordic Outlook med en genomsnittlig KPIF-inflation på 1,4 procent under 2026. Banken bedömde att den mycket låga inflationen i början av året och de tillfälliga skattesänkningarna skulle hålla inflationen under Riksbankens mål.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk, presenterar fakta och uttalanden från relevanta myndigheter och experter utan några egna värderingar eller spekulationer av journalisten. Texten innehåller inga laddade ord eller förstärkningar från journalisten själv, utan rapporterar noggrant vad källor och institutioner uppgett. Eventuella hårda uttryck som kan förekomma är tydligt tillskrivna källor, vilket inte påverkar poängen negativt. Sammantaget är artikeln mycket objektiv och väl balanserad. En marginell poängreduktion ges då vissa formuleringar hade kunnat vara något mer avståndstagande från källorna för att helt eliminera eventuell, dock mycket liten, risk för tolkning som slutsatsdragning.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
50%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhäver statliga och offentliga insatser för att motverka inflation, såsom skattesänkningar och kollektivtrafikstöd, vilket till viss del gynnar vänsterperspektivet. Samtidigt presenterar den flera myndigheters och expertmyndigheters prognoser på ett balanserat sätt och undviker ideologisk värdering, vilket är typiskt för mitten. Avsaknaden av röst från högerperspektiv och marknadskritik gör att höger inte gynnas nämnvärt. Sammantaget är artikeln mest gynnsam för en pragmatisk mittenlinje med viss vänsterfärgning på grund av fokus på statliga lösningar.

Rubrik och framing:
Inflationen ses som på väg ned tack vare tillfälliga skattesänkningar och statligt stöd till kollektivtrafik, där regeringen och myndigheter presenteras som aktiva och lösningsorienterade.

Språk och ton:
Neutralt och sakligt med fokus på faktauppgifter, men positiva inslag kring statliga åtgärder och deras effekt på lägre inflation.

Källbalans:
Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet, Riksbanken, Konjunkturinstitutet och SEB ges utrymme, där både myndigheter, regering och privata banker nämns, men främst fokuseras på officiella och statliga källor.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare kritik eller motperspektiv från marknadskrafter eller högerinriktade ekonomer kritiska mot statens insatser; det finns ingen diskussion om eventuella negativa effekter eller långsiktiga konsekvenser av skattesänkningarna.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.