Kokainproduktionen i Colombia når nya rekordnivåer

Tio år efter fredsavtalet mellan den colombianska staten och Farcgerillan har kokainproduktionen vuxit kraftigt. Enligt FN:s kontor mot narkotika och brott omfattade landets kokaodlingar 253 000 hektar under 2023, vilket var en ökning med 10 procent jämfört med året före. Samtidigt steg den beräknade potentiella produktionen av rent kokain med 53 procent till 2 664 ton.

Den tidigare Farcgerillan var länge nära förknippad med narkotikahandeln, men enligt Nora Taquanas, ledare för ett samhälle med ursprungscolombianer, domineras utvecklingen nu av andra väpnade grupper som i första hand styrs av ekonomiska motiv. Hon beskriver för Financial Times att det tidigare gick att föra samtal med en tydlig motpart, medan dagens grupper främst fokuserar på ekonomisk vinning. För Farc fungerade inkomsterna från kokainhandeln som finansiering av den väpnade kampen, främst genom beskattning av kokaodlare och skydd av smugglare snarare än egen produktion.

När Farc började avväpnas efter fredsavtalet 2016 befarades en osäker framtid för narkotikahandeln. Istället har nya väpnade grupper utvecklat både odling och framställning av kokain. Nya kokasorter och effektivare bearbetningsmetoder har gjort att större mängder kokain kan utvinnas ur varje blad. Enligt FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott har vinsterna från produktionen fördubblats under de senaste 20 åren. Colombias försvarsminister Pedro Sánchez har samtidigt uppgett att vissa organiserade kriminella grupper utnyttjade regeringens vilja till förhandlingar för att öka narkotikaproduktionen och samtidigt expandera till illegal guldbrytning och människosmuggling.

Financial Times uppger dessutom att colombianska myndigheters uppskattning av antalet personer i väpnade grupper ökade från 12 883 år 2018 till 27 121 vid utgången av 2025. Enligt analysorganisationen ACLED har väpnade grupper varit aktiva i fler än 580 colombianska kommuner under Gustavo Petros första 27 månader som president, samtidigt som våldet mellan rivaliserande grupper ökade med 40 procent jämfört med motsvarande tidigare period. ACLED uppger också att ELN, Farcdissidenter och Gulfklanen har stärkt sin närvaro och konkurrens om illegala inkomster, medan flera Farcdissidenter som inte deltog i avväpningen efter fredsavtalet utgör grunden för flera av de grupper som fortfarande använder Farcs organisatoriska identitet.

Humberto de la Calle, Colombias tidigare vicepresident och huvudförhandlare bakom fredsavtalet 2016, beskriver i dag avtalet som ett fullständigt misslyckande. Enligt honom har situationen blivit mer komplicerad eftersom de väpnade grupperna nu är närmare integrerade i lokalsamhällena, vilket gör militära insatser svårare.

Den växande europeiska efterfrågan lyfts samtidigt fram som en viktig faktor bakom utvecklingen. Den europeiska narkotikabyrån EUDA redovisade att 419 ton kokain beslagtogs inom EU under 2023 och att Belgien, Spanien och Nederländerna tillsammans stod för 72 procent av den mängden. Under 2024 minskade den beslagtagna volymen till 330 ton, men EUDA uppgav att antalet beslag ökade, vilket kan tyda på förändrade smugglingsvägar och metoder. Myndigheten bedömer också att kokainkonsumtionen i Europa nu ligger på en nivå som närmar sig den i USA.

Enligt InSight Crime beslagtog colombianska myndigheter 445,9 ton kokain under 2025, vilket var 59,4 procent mer än året innan. Samma år medverkade Colombia även till beslag av ytterligare 633 ton kokain utanför landets gränser.

Farc, Colombias väpnade revolutionära styrkor, skrev under fredsavtalet med staten 2016 och avslutade därmed en 52 år lång konflikt. Under konflikten dödades över 200 000 människor och miljontals tvingades lämna sina hem.