Knölvalshona stannade länge hos sin döda kalv

En ovanlig observation av en knölvalshona som stannade tätt intill sin döda kalv ger forskare ytterligare underlag om hur bardvalar reagerar på döda artfränder. Honan befann sig under vattenytan tillsammans med kalven, höll ögonkontakt och placerade sig bredvid den under flera timmar och möjligen i flera dagar, enligt forskaren Jan-Olaf Meynecke vid Griffith University.

Jan-Olaf Meynecke är verksam inom Griffith Universitys Whales & Climate Research Program och Centre for Coastal and Marine Research. Han beskriver observationen som betydelsefull för den begränsade kunskapen om bardvalars reaktioner på död och anser att beteendet tyder på en stark medfödd anknytning mellan mor och unge. Han framhåller också att studier av hur andra djur reagerar på döden kan ge kunskap om deras känsloliv, sociala relationer och kognitiva förmågor.

Beteendet skiljer sig från observationer av tandvalar, där honor har setts föra döda kalvar till vattenytan. Forskning av Giovanni Bearzi, Dan Kerem, Nathan B. Furey, Robert L. Pitman, Luke Rendell och Randall R. Reeves omfattade 78 dokumenterade fall mellan 1970 och 2016 där valar och delfiner uppmärksammade döda artfränder. Bardvalar stod för endast 1,3 procent av registreringarna. I de fall där könet på den uppmärksamma individen eller gruppen var känt utgjorde vuxna honor tillsammans med döda kalvar eller ungdjur 75 procent. Forskarna kopplade mönstret till relationen mellan mor och unge men betonade samtidigt att beteendet även kan handla om försök att återuppliva eller skydda en orörlig unge.

En annan sammanställning av Melissa Reggente och hennes medförfattare omfattade 106 dokumenterade fall där vattenlevande däggdjur reagerade på dödsfall. Av dessa gällde 81 valar och delfiner. Bland beteendena fanns att bära döda individer eller försöka hålla dem vid vattenytan.

Även observationer av levande knölvalar i utsatta situationer visar på långvarig närvaro nära andra individer. I en studie i PLOS One identifierades 24 fall av så kallat epimeletiskt omsorgsbeteende bland 62 dokumenterade händelser där knölvalar reagerade på artfränder som fastnat i redskap. I 13 av de 24 fallen rörde det sig om mödrar och avkomma, och det vanligaste beteendet var att valen stannade kvar nära den utsatta individen.

Knölvalskalvar är enligt WWF Australia beroende av modern under sitt första levnadsår för bland annat mjölk, skydd och vägledning. Mor och kalv kommunicerar också med korta och lågmälda läten som färdas över relativt begränsade avstånd. Andrew Mulville, som tillsammans med Jan-Olaf Meynecke dokumenterade den aktuella observationen, har identifierats som räddningsbåtskapten. De båda hade redan 2024 arbetat tillsammans med valar i mer än ett decennium.