Klimatmål ser ut att missas i många kommuner

Många av de svenska kommuner som satt upp ambitiösa klimatmål ser inte ut att nå dem. En genomgång av de senaste utsläppssiffrorna visar att utvecklingen ligger långt från den övergripande målsättningen om klimatneutralitet till 2030, trots att kommunerna i genomsnitt minskat sina utsläpp snabbare än övriga kommuner.

Totalt deltar 48 kommuner i innovationsprogrammet Viable Cities, som leds av Kungliga Tekniska högskolan och arbetar för att påskynda omställningen till klimatneutrala och hållbara städer senast 2030. Inom programmet samarbetar kommunerna med flera nationella myndigheter genom Klimatkontrakt 2030, där gemensamma åtaganden för klimatomställningen förnyas och följs upp varje år. Arbetet omfattar bland annat energi, transporter, byggande, cirkulär ekonomi, digitalisering, finansiering och styrning, och är även kopplat till Europeiska unionens arbete med klimatneutrala städer genom internationellt kunskapsutbyte.

Den senaste tillgängliga statistiken visar att den genomsnittliga utsläppsminskningen i de deltagande kommunerna varit 1,38 procent per år under de senaste fem åren, jämfört med 0,71 procent i övriga kommuner. Samtidigt har 16 av kommunerna ökat sina utsläpp mellan 2019, året före pandemin, och 2024, som är det senaste året med tillgänglig statistik. Många av kommunernas egna delmål ser därför ut att inte uppnås.

Sara Gustafsson, professor vid Linköpings universitet som forskar om hållbarhetsstyrning, kommunal omställning och hur hållbarhetsarbete genomförs i offentlig sektor, säger att många kommuner sannolikt inte kommer att nå hela vägen till sina mål. Enligt henne visar utvecklingen hur komplex omställningen är och att det ofta är betydligt svårare att genomföra beslutade strategier än att formulera dem.

Hon pekar också på att kommunernas möjligheter att påverka utsläpp utanför den egna verksamheten är begränsade. Det gäller exempelvis utsläpp från industrier, statliga flygplatser och större vägar. Enligt Sara Gustafsson handlar det om omfattande och långsiktiga processer som är svåra att överblicka när klimatmålen sätts.

Olga Kordas, programchef för Viable Cities och lektor i hållbar stadsutveckling vid Kungliga Tekniska högskolan, beskriver målet om klimatneutralitet 2030 som mycket svårt att nå. Hon säger att satsningen inspirerats av Apolloprojektet och att målsättningen är visionär. Enligt henne är tanken att kommunerna ska driva omställningen så långt som möjligt för att fungera som förebilder och bidra till lösningar som kan användas av fler.

Göteborg är en av kommunerna som satt ett eget delmål om att minska utsläppen med 10,3 procent per år från 2021. Mellan 2019 och 2024 har den sammanlagda minskningen dock stannat vid 7,7 procent. Staden har bland annat investerat i en bioångpanna för fjärrvärme, subventionerat kollektivtrafiken och infört vissa krav på eldrift i upphandlingar.

Karin Pleijel (MP), kommunalråd med ansvar för miljö- och klimatfrågor i Göteborg, säger att kommunen inte är i närheten av att nå sitt mål. Hon hänvisar bland annat till att regeringen har sänkt reduktionsplikten och skatten på fossila bränslen samt tagit bort vissa stöd till elektrifiering. Enligt Karin Pleijel ser förutsättningarna annorlunda ut än när målen sattes 2021 och hon beklagar att inställningen till klimatarbetet har förändrats.