Klimatarbetet brister – expertråd kräver tydligare statligt ansvar

Sveriges arbete med att anpassa samhället till klimatförändringarna går för långsamt och skiljer sig kraftigt mellan olika delar av landet. Det konstaterar Nationella expertrådet för klimatanpassning i en rapport som presenterades den 20 oktober. Rådet pekar särskilt på bristande finansiering, otydlig ansvarsfördelning och behovet av starkare statlig styrning.

Karin Lundgren Kownacki, huvudförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning, framhåller att kommunernas arbete har kommit olika långt. Vissa arbetar både förebyggande och med att hantera redan inträffade händelser, medan andra ännu inte har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete.

Skillnaderna innebär enligt Karin Lundgren Kownacki att arbetet blir mindre effektivt, eftersom klimatrelaterade händelser inte begränsas av administrativa eller geografiska gränser. Hon betonar att staten behöver tillföra resurser och tydligare ange ansvar och krav för att åtgärder inte enbart ska genomföras av aktörer med tillräcklig ekonomisk kapacitet.

Liknande brister har identifierats av SMHI. I en uppföljning från april 2026 konstaterade myndigheten att färre statliga myndigheter hade aktuella klimat- och sårbarhetsanalyser eller handlingsplaner. Försämringen var särskilt tydlig bland länsstyrelserna, trots att de omfattas av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete.

SMHI:s granskning byggde på redovisningar från 50 myndigheter för verksamhetsåret 2025. Nästan en fjärdedel av länsstyrelserna hade minskat sitt stöd till kommunernas klimatanpassningsarbete.

Även Boverket har identifierat brister på kommunal nivå. Myndigheten granskade under 2025 sammanlagt 75 kommunala översiktsplaner från perioden 2018 till 2024. Granskningen visade att flera kommuner behandlade klimatrelaterade risker så översiktligt att planerna inte uppfyllde kraven i plan- och bygglagen.

Nationella expertrådet för klimatanpassning framhåller att klimathoten omfattar betydligt fler samhällsområden än de som direkt påverkas av extrema väderhändelser. Kraftiga skyfall, värmeböljor och jordskred innebär allvarliga risker, samtidigt som gradvisa förändringar i temperatur och nederbörd påverkar förutsättningarna för olika verksamheter.

En längre växtsäsong och ett minskande snötäcke är exempel på förändringar som också får betydelse för samhället. Karin Lundgren Kownacki påpekar att stora delar av Sveriges bebyggelse och infrastruktur har utformats för klimatförhållanden som inte längre motsvarar dagens situation.

Riskernas omfattning behandlades i en nationell klimat- och sårbarhetsanalys som Nationella expertrådet för klimatanpassning presenterade i juni 2026. Analysen omfattade bedömningar av 359 olika klimateffekter och genomfördes med deltagande av 127 experter.

Undersökningen omfattade bland annat människors hälsa, ekosystem, livsmedelsförsörjning, bebyggelse och näringsliv. Expertrådet betonade samtidigt att den nationella analysen inte kan användas för att fastställa riskerna i enskilda kommuner. För sådana bedömningar krävs särskilda lokala undersökningar.

Statens geotekniska institut och Myndigheten för civilt försvar har dessutom identifierat tio särskilda riskområden i Sverige där hot från ras, skred, erosion och översvämningar behöver hanteras. Myndigheterna har tagit fram en karttjänst som ger en översiktlig bild av riskerna i landets kommuner.

Den 2 februari 2026 meddelade Statens geotekniska institut att myndigheten fått regeringens uppdrag att undersöka historiska samhällskostnader för ras, skred, erosion och översvämningar. Resultatet ska redovisas senast den 1 april 2027 och användas som underlag vid bedömningar av framtida skador och behov av klimatanpassning.

Bristen på tillräckliga beslutsunderlag har även uppmärksammats av Sveriges geologiska undersökning. I en klimat- och sårbarhetsanalys från den 27 april 2026 identifierade myndigheten otillräcklig tillgång till geologiska underlag som sin största aktuella klimatanpassningsrisk.

Generaldirektören Anette Madsen framhöll att bristerna kan försvåra andra myndigheters och samhällsaktörers arbete med att genomföra effektiva anpassningsåtgärder.

Sveriges geologiska undersökning konstaterade också att grundvatten står för ungefär hälften av Sveriges dricksvattenförsörjning. Avdelningschefen Jennie Abelsson uppmärksammade att både ökande och minskande grundvattenmängder kan försämra vattenkvaliteten och öka risken för att föroreningar sprids.

Frågan om samhällets beredskap är central i expertrådets rapport. Under senare år har omfattande ekonomiska resurser avsatts till försvaret och den civila beredskapen, medan klimatanpassningen inte har utvecklats i motsvarande takt.

Karin Lundgren Kownacki anser att klimatanpassning behöver integreras tydligare i samhällets övergripande säkerhets- och beredskapsarbete. Hon framhåller att området historiskt främst har behandlats som en miljöfråga, trots att klimatrelaterade händelser också innebär risker för människors säkerhet och samhällsviktiga verksamheter.

Expertrådet efterlyser därför en starkare koppling mellan klimatanpassning och den beredskapsplanering som omfattar andra typer av samhällskriser. Rådet vill också att klimatrisker ska beaktas inom fler politikområden och samhällssektorer.

Regeringen beslutade den 20 mars 2024 om en reviderad nationell strategi för klimatanpassning med en handlingsplan för de följande fem åren. Strategin omfattar bland annat utveckling av mål och system för uppföljning samt ökad samordning mellan klimatanpassning, förebyggande av naturolyckor och försörjningsberedskap.

Den 30 januari 2026 beslutade regeringen dessutom att ge SMHI, Boverket och Trafikverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för valet av nationella klimatscenarier. Uppdraget är en del av genomförandet av den nationella klimatanpassningsstrategin och handlingsplanen.

Nationella expertrådet för klimatanpassning inrättades av regeringen 2018. Rådets uppdrag är att följa upp och utvärdera hur myndigheter, kommuner, regioner och andra samhällsaktörer arbetar med att anpassa Sverige till ett förändrat klimat.

I rådets första rapport 2022 betonades behovet av att gå från planering till praktiskt genomförande. Den nya uppföljningen visar att arbetet har utvecklats sedan dess, men att flera av de tidigare identifierade problemen fortfarande kvarstår.

Rådet ska vart femte år besluta om en rapport som fungerar som underlag för regeringens nationella strategi och handlingsplan. Rapporten som presenterades den 20 oktober är en av tre delrapporter inför en samlad huvudrapport i december 2026.

Nationella expertrådets ordförande Åsa-Britt Karlsson meddelade även att en särskild rapport om samhällsekonomiska principer för prioritering av klimatanpassningsåtgärder presenteras den 20 oktober. Den behandlar hur olika insatser kan värderas och prioriteras utifrån samhällsekonomisk effektivitet.

Huvudrapporten i december ska innehålla rekommendationer till regeringen om Sveriges fortsatta klimatanpassningsarbete.