Khadra Seerar könsstympades som barn – Uppsalamisstankar väcker minnen

Misstankarna om könsstympningen i Uppsala har väckt svåra minnen hos Khadra Seerar Westerberg. Hon utsattes själv för könsstympning som sjuåring under familjens flykt från Somalia. I dag arbetar hon offentligt mot könsstympning och för att flickor och kvinnor som utsatts ska få stöd och vård.

Sveriges Radio identifierade kvinnan som Khadra Seerar och dokumenterade 2015 att hon könsstympades vid sju års ålder i Etiopien, när familjen befann sig på flykt från Somalia. Khadra Seerar Westerberg kom till Sverige vid nio års ålder, men under hela sin skolgång var det ingen som frågade henne om könsstympningen.

I en intervju som Afrikagrupperna publicerade den 2 december 2022 beskrevs hon som lärare och engagerad i arbetet mot både könsstympning och hedersförtryck.

Hennes erfarenheter har åter aktualiserats efter en polisinsats i Sala backe i Uppsala. Där pågår en utredning om misstänkt könsstympning. Åklagarmyndigheten meddelade den 26 oktober 2026 att kammaråklagare Emma Haals leder förundersökningen.

Polisen genomför förhör och tekniska undersökningar. En man har anhållits och ska förhöras i närvaro av sin offentliga försvarare. Utredningen har målnummer B 9228-26 vid Uppsala tingsrätt och ärendenummer AM-163486-26 hos Åklagarmyndigheten. Senast den 28 oktober klockan 12 ska åklagaren besluta om den anhållne mannen ska begäras häktad eller försättas på fri fot.

Brottsutredningar om könsstympning har tidigare visat sig vara komplicerade. Åklagarmyndigheten redovisade i februari 2023 en granskning av 147 ärenden med sammanlagt 308 brottsmisstankar under perioden 2015–2021. Bland de svårigheter som identifierades fanns att fastställa om ett ingrepp hade utförts och att klarlägga när och var det i så fall hade skett.

Omfattningen av könsstympning i Sverige har också kartlagts av Socialstyrelsen. Den 12 juni 2023 presenterade myndigheten en uppskattning om att omkring 68 000 flickor och kvinnor bosatta i landet kunde ha utsatts för könsstympning. Beräkningen grundades på befolkningsuppgifter från 2021 och innehöll statistisk osäkerhet.

Socialstyrelsen uppskattade dessutom att mellan 13 000 och 23 000 flickor kunde befinna sig i riskzonen. Skillnaden mellan beräkningarna berodde bland annat på vilka antaganden som gjordes om integrationens betydelse.

I sin resultatrapport för 2025 redovisade Jämställdhetsmyndigheten att 1 417 flickor och kvinnor registrerades med en diagnoskod kopplad till könsstympning under 2023. Motsvarande antal var 1 519 under 2022 och 1 601 under 2021. Myndigheten betonade att dessa siffror inte visar hur många nya övergrepp som begicks under respektive år.

Jämställdhetsmyndigheten konstaterade också att endast 248 av 10 297 flickor och kvinnor med registrerad diagnoskod, som fortfarande bodde i Sverige, var yngre än 18 år. Könsstympning upptäcks enligt myndigheten ofta först senare i livet, exempelvis i samband med graviditet eller förlossning.

För kvinnor som har utsatts finns specialiserad sjukvård. 1177 Vårdguiden informerar bland annat om Aminamottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Mottagningen tar emot patienter från hela Sverige och det krävs ingen remiss för att söka vård där.

Khadra Seerar Westerbergs berättelse handlar både om övergreppet under barndomen och om hennes senare arbete för utsatta kvinnor och flickor. De aktuella brottsmisstankarna i Uppsala har åter väckt minnen av det hon själv genomgick som sjuåring.