Kent Klint Engman bevarar hälsingemål i böcker

Författaren Kent Klint Engman från Jättendal använder lokala dialekter i sitt skrivande och sina ljudböcker. Han anser att dialekterna successivt tunnas ut och vill därför ta tillvara ord, uttryck och uttal som annars riskerar att försvinna. Institutet för språk och folkminnen beskriver hälsingemålen som uppdelade mellan en sydlig variant med koppling till sveamålen och en nordlig variant som räknas till de norrländska målen.

Kent Klint Engman har varit intresserad av dialekter sedan barndomen, då han bland annat lyssnade på Eddie Meduza och Riskradion och lärde sig att härma olika sätt att tala. Han samlar fortfarande på ord och uttryck från olika delar av Sverige och uppger att variationen mellan dialekter är en viktig anledning till att de bör bevaras. Institutet för språk och folkminnen har dokumenterat lokala ord från bland annat Enånger, Bjuråker, Delsbo, Hassela och Norrala. Ordlistan över Enångersmålet bygger bland annat på material som Hugo Enström samlade in 1981–1986 och på inspelningar från 1984–1986.

Skillnaderna finns också inom Hälsingland. Kent Klint Engman nämner Enånger, Njutånger, Bjuråker, Hassela och Delsbo som exempel på orter där talet skiljer sig åt. Institutet för språk och folkminnen beskriver bland annat hur r-ljudet i norra Hälsingland kan falla bort i vissa ändelser, så att uttrycket han läser kan uttalas han läs. Andra delar av landskapet har andra former.

I augusti gav Kent Klint Engman ut ljudboken Utsläppt på prov. Storytel anger utgivningsdatumet till den 22 augusti 2026 och speltiden till 6 timmar och 20 minuter. Ljudboken ges ut av Kung Kent Förlag och har ISBN 9789181496789. Berättelsen följer Alvar Fynkell, vars sätt att tala enligt Kent Klint Engman ligger nära språket i Hudiksvall med omnejd utan att använda någon enskild lokal dialekt fullt ut.

Dialekten har även funnits med i hans tidigare böcker. I en förordstext till Snuten på dårön har Kent Klint Engman beskrivit hur han medvetet skrev delar av dialogen efter uttalet och lät flera personer tala hälsingemål för att bevara äldre lokala uttryck. Han uppger där också att han har rötter i Njutånger och att hans föräldrar talade bredare dialekt än många av hans klasskamraters föräldrar.

Kent Klint Engmans författarskap började enligt en egen presentation från 2024 efter att han och några vänner gjort humoristiska Youtube-klipp om den påhittade platsen Ångernjöte. Materialet utvecklades senare till hans första bok om samma miljö. Ljudboksarkivet anger att Ångernjöte gavs ut som ljudbok den 17 april 2020, lästes in av Kent Klint Engman själv och innehöll dialog som delvis var skriven på dialekt. Bokus beskriver också Ångernjöte – Skogen som gud glömde som en berättelse i en fiktiv del av Hälsinglands skogar där delar av dialogen använder dialekt.

Vid sidan av skrivandet arbetar Kent Klint Engman som tatuerare. I sin författarpresentation från 2024 uppgav han att han då hade haft sin studio i Hudiksvall i närmare 19 år. Han beskriver dialekter som både humoristiska och värda att dokumentera och anser att ett Sverige där alla talar rikssvenska skulle få mindre språklig variation.