AI-genererad illustration
Kebnekaises sydtopp tappar placering bland Sveriges högsta fjäll
Kebnekaises sydtopp har fortsatt att sjunka i höjd och räknas nu som Sveriges tredje högsta fjälltopp. Vid årets mätning noterades en minskning med tio centimeter, vilket är betydligt mindre än under de senaste åren. Den långsiktiga utvecklingen visar samtidigt att toppen har förlorat omkring 30 meter sedan 1951.
Den senaste höjdmätningen genomfördes den 11 september 2026 av forskare vid Tarfala forskningsstation, som tillhör Stockholms universitet. Med hjälp av differentiell GPS-teknik fastställdes sydtoppens höjd till 2 088,3 meter.
Trots den begränsade förändringen under året har sydtoppen nu förlorat ytterligare en placering i rangordningen över Sveriges högsta fjälltoppar. Sarektjåkkå stortopp, som når 2 088 meter, anges som landets näst högsta topp. Kebnekaises nordtopp behåller förstaplatsen.
Det var 2018 som forskarnas mätningar för första gången visade att Kebnekaises nordtopp var högre än sydtoppen. Nu skiljer det hela nio meter mellan topparna, vilket innebär att nordtoppen är högst året om.
Stockholms universitet redovisade att sydtoppen minskade med 1,5 meter under 2025, efter en minskning med 3,4 meter under det rekordvarma året 2024. Årets förändring är därmed betydligt mindre än under de två föregående åren.
Johanna Dahlkvist, stationschef vid Tarfala forskningsstation, uppgav att sydtoppen låg på 2 119 meter när de första systematiska höjdmätningarna genomfördes 1951. Sedan dess har toppen förlorat omkring 30 meter i höjd.
Forskarna mäter sydtoppen mot slutet av sommaren, när den normalt befinner sig på sin lägsta nivå för året. Bolincentrets klimatdatabas vid Stockholms universitet innehåller en sammanhängande serie med årliga höjdvärden från 1951 till 2026.
Den fortsatta avsmältningen kopplas till klimatförändringarna i den svenska fjällvärlden. Nina Kirscner, föreståndare vid Tarfala forskningsstation, framhåller att uppmärksamheten kring Kebnekaises förändrade höjd också riktar fokus mot att Sveriges glaciärer minskar.
Publicerad 3 november 2026 kl 14:44 SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet.Läs mer om hur vi arbetar.EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:
Analys
Förklaring:
Texten uppvisar i stort sakligt, neutralt språk. Redaktionens egna värderande eller dramatiserande formuleringar saknas; tonfallet är sakligt och jämförande utan överdrifter. Rapporteringen bygger på uppgifter från källor och forskare (t.ex. forskare vid Tarfala forskningsstation, Nina Kirscner) och dessa påståenden är presenterade som vad källorna säger, ofta med tydlig attribution (uppgav/framhåller). Höjduppgifter, mätmetoder och tider anges som fakta, inte som journalisternas egna slutsatser. Om klimatkopplingen nämns görs det som återgivning av observations- eller forskningsperspektiv, inte som journalistens egna bedömning. Den sista delen som anger redaktionell policy (“Publicerad … SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet”) är en meta-kommentar om redaktionell praxis och påverkar inte bedömningen av artikelns neutrala språk i sak. Sammantaget ger texten en hög grad av oberoende språkbehandling, med få eller inga spår av journalistiskt värderande språk.
Förklaring:
Artikeln framhäver klimatförändringar och väletablerad forskning som huvudförklaringar, samt betonar vetenskaplig övervakning och offentliga forskningsinstutioner utan att framställa marknadslösningar eller privata intressen som lösningen. Denna betoning främjar en vänstervridning mot starkare stat, forskning och miljöskyddsåtgärder i svensk kontext.
Rubrik och framing:
En faktabaserad uppdatering om Kebnekaises sydtops höjd och dess placering bland Sveriges högsta fjälltoppar, med klimatförändringar som förklaring till de långsiktiga förändringarna.
Språk och ton:
Saklig
Källbalans:
Artikeln domineras av uttalanden och data från akademiska och forskningsinstitutioner (Stockholms universitet, Tarfala forskningsstation, Bolincentrets klimatdatabas) utan tydliga alternativröster eller kritiska motparter.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller begränsas, till exempel synpunkter från privat sektor, lokala intressen och miljö- eller näringslivsorganisationer; politiska konsekvenser och åtgärder för klimatet nämns endast indirekt.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Östersund öppnar för ny handel trots tjänstemännens avslag
Den politiska majoriteten i Östersunds kommunstyrelse har beslutat att fortsätta arbetet med ett nytt handelsområde...
S och M överens om skattesänkning i Gävle
Socialdemokraterna och Moderaterna har enats om att sänka kommunalskatten i Gävle under den pågående mandatperioden....
Skellefteå godkänner två miljardinvesteringar trots kritik om risker
Kommunfullmäktige i Skellefteå fattade tisdagen den 3 november beslut om två omfattande investeringar med koppling...
Greenpeace spårar skogsvirke till Ikeas möbeltillverkning
Virke från åtta avverkningsområden i norra Sverige har kunnat kopplas till tillverkningen av flera av...
