KD vill att kommunen köper giftdrabbade fastigheter

Kristdemokraternas Andreas Sturesson vill att Jönköpings kommun köper de återstående giftdrabbade fastigheterna på Mariebo. Han har vid fyra tillfällen lagt förslag om inlösen, senast i juni, men inget av förslagen har fått stöd. Andreas Sturesson är oppositionsråd med ansvar inom välfärdsområdet och anser att fastighetsägarna bör kunna sälja till ett marknadsmässigt pris beräknat som om föroreningarna inte fanns.

Föroreningarna kommer från den tidigare kemtvätten Färgaren, som stängde 1975. Sex hus har rivits och kommunen har löst in sju fastigheter. På ytterligare tre fastigheter har flera cancerframkallande ämnen påvisats. Naturvårdsverket konstaterade i ett bidragsbeslut den 23 mars 2023 att föroreningar hade hittats i bland annat jord, grundvatten, porluft, inomhusluft, dricksvatten och avloppsledningsnät. Spridningen hade då konstaterats omkring 200 meter utanför det tidigare verksamhetsområdet.

Färgaren är placerat först på Länsstyrelsen i Jönköpings läns aktuella prioriteringslista över förorenade områden och har riskklass 1, den högsta riskklassen. Naturvårdsverket beslutade 2023 om 80 840 000 kronor i statsbidrag för åtgärder under perioden 2023–2030. Projektet hade tidigare fått 18 miljoner kronor för åtgärdsförberedelser. Under 2019–2021 finansierade Naturvårdsverket även tillfälliga skyddsåtgärder på Mariebo, däribland dricksvattenledningar ovan mark och ventilationslösningar som skulle minska risken för att föroreningar tränger in i bostäder.

Efter Kristdemokraternas senaste initiativ fick i stället ett förslag från Moderaternas Joakim Dahlström brett stöd. Förslaget innebär att kommunen ska utreda situationen på Mariebo innan ytterligare beslut fattas. Joakim Dahlström är oppositionsråd med ansvar inom bland annat samhällsbyggnadsfrågor, där miljö- och hälsoskydd samt mark- och exploateringsfrågor ingår. Han säger att kommunen behöver ett berett beslutsunderlag och bland annat måste bedöma på vilken grund fastigheterna kan behövas, exempelvis för saneringen.

Joakim Dahlström säger också att kommunen har tagit del av de boendes berättelser och att det är viktigt att lyssna på dem. Om föroreningsnivåerna på de berörda fastigheterna hänvisar han till Sveriges geologiska undersökning och uppger att nivåerna ligger under gränsvärdena. Han framhåller samtidigt att kommunen har kontaktats av fler fastighetsägare på Mariebo och att liknande föroreningar förekommer även på andra fastigheter.

En fråga som tidigare har lyfts av kommunen är likställighetsprincipen i kommunallagen, som innebär att kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Andreas Sturesson ifrågasätter argumentet att ett köp skulle skapa ett prejudikat och menar att kommunen i andra situationer har köpt mark utan ett i förväg specificerat kommunalt ändamål. Han hänvisar bland annat till ett tidigare kommunalt köp av en lokal söder om Jönköping som hade använts som strippklubb.

Andreas Sturesson ifrågasätter samtidigt varför en ny utredning behövs om de tidigare invändningarna fortfarande gäller. Han anser att kommunen antingen kunde ha fattat beslut tidigare eller måste pröva om förutsättningarna nu har förändrats. Som förälder säger Andreas Sturesson att han har lätt att sätta sig in i situationen för barnfamiljer som bor på förorenad mark och samtidigt har svårt att lämna fastigheter som förlorat sitt värde.

Familjerna var tidigare evakuerade till ersättningsbostäder under tre år eftersom marken skulle saneras. Den planerade saneringen genomfördes inte då. De berörda familjerna ska nu bo kvar samtidigt som saneringsarbete utförs nära deras tomtgränser. Andreas Sturesson anser att den utvecklingen borde få fler politiker att överväga sina tidigare ställningstaganden.

Sveriges geologiska undersökning är huvudman för Färgarenprojektet, medan Jönköpings kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län deltar. De fortsatta undersökningarna och förberedelserna inför saneringen finansieras genom Naturvårdsverket. Projektledaren Klas Arnerdal tog över saneringsarbetet omkring ett och ett halvt år före den aktuella intervjun. Arbetet har skjutits upp vid flera tillfällen, bland annat på grund av finansieringen från Naturvårdsverket.

Planen är att arbetet ska inledas i slutet av september. Under den första etappen ska förorenad jord och ledningar i marken tas bort. Därefter ska marken behandlas termiskt. För den behandlingen behöver grundvatten ledas bort från ett avgränsat område. Sveriges geologiska undersökning sökte därför tillstånd för vattenverksamhet hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt.

Mark- och miljödomstolen meddelade tillstånd den 10 november 2025 och beslutade att det fick tas i anspråk omedelbart. Tillståndet gäller till och med den 31 december 2030. Domstolen avslog samtidigt familjernas krav på att deras fastigheter skulle lösas in, men beslutade att Sveriges geologiska undersökning skulle ersätta tre familjer för rättegångskostnader med sammanlagt 344 658 kronor. I mars 2026 beslutade Mark- och miljööverdomstolen att inte pröva inlösenfrågan för två av fastighetsägarna, vilket innebar att deras rättsliga försök att få fastigheterna inlösta inte gick vidare där.

Klas Arnerdal säger att det arbete som nu planeras inte hindrar familjerna från att bo kvar. Han uppger att den termiska behandlingen genomförs med undertryck för att samla upp föroreningarna och att Sveriges geologiska undersökning inte bedömer att behandlingen kommer att sprida gifterna till de närliggande fastigheterna. Klas Arnerdal säger att myndigheten förstår familjernas oro men att projektorganisationen inte delar den bedömningen av risken.

På de berörda fastigheterna finns enligt Klas Arnerdal låga halter av ämnen som förekommer över ett större område. Han uppger att åtgärden inte bedöms förändra situationen på fastigheterna under arbetets gång och att föroreningssituationen därefter successivt ska minska. Giftnivåerna kan variera över tid och mätningar på de två berörda fastigheterna har inte gjorts regelbundet, eftersom Sveriges geologiska undersökning inte har bedömt det som nödvändigt. Under själva åtgärderna kan mätningarna däremot genomföras betydligt oftare.

Bland ämnena som är kopplade till området finns tetrakloreten, även kallat PCE eller perkloretylen, samt TCE, DCE och vinylklorid. Kortvarig exponering för höga halter av PCE kan bland annat ge huvudvärk, yrsel, trötthet, illamående och irritation i ögon och luftvägar. Långvarig exponering kan påverka nervsystem, lever och njurar och är kopplad till ökad cancerrisk. PCE klassas som cancerframkallande för människor av Internationella cancerforskningsinstitutet.

TCE kan vid kortvarig exponering orsaka bland annat yrsel, huvudvärk, dåsighet och illamående. Långvarig exponering kan ge nerv-, lever- och njurskador, påverka immunförsvaret och öka risken för njurcancer. Även TCE klassas som cancerframkallande för människor. DCE är en nedbrytningsprodukt från PCE och TCE och kan vid högre exponering orsaka huvudvärk, yrsel och trötthet, medan långvarig exponering kan påverka lever och nervsystem.

Vinylklorid är en nedbrytningsprodukt som innebär särskilda hälsorisker. Vid höga halter kan kortvarig exponering ge yrsel, dåsighet och huvudvärk. Långvarig exponering kan orsaka leverskador, skador på blodkärl och påverkan på nervsystemet samt kraftigt öka risken för levercancer. Även vinylklorid klassas som cancerframkallande för människor. I stora förorenade områden kan den naturliga nedbrytningen ta mer än hundra år.

Den fullständiga saneringen av tomterna beräknas enligt den senaste tidsuppgiften vara klar omkring 2032. Det skulle vara 19 år efter att familjen Swahn flyttade in i sitt hus på Mariebo och 20 år efter att familjen Ohlin flyttade in i sitt. Andreas Sturesson anser att politiker bör bedöma situationen utifrån om de själva skulle acceptera motsvarande boendeförhållanden och därefter pröva vilka möjligheter kommunen har att hjälpa familjerna.